none

No description available.

This research took place over one academic year in a class of 7 children (6 to 7 years old) with statemented learning and language difficulties. The research aimed to explore the question “What can teachers learn from the stories children tell?” with the class teacher having the dual role of teacher and researcher. The research had two foci: the developmental evaluation of a particular pedagogical approach and an open-ended enquiry into what could be learned through the analysis of the stories told by children using a multi-perspective analysis grid. The pedagogical approach was formulated from certain guiding principles: the development of a “pedagogy of listening”, integrated and creative experiences with opportunities for multi-modal representations, the concept of “playful work”, opportunities for therapeutic play within the classroom, and the importance of giving prominence to stories and story-telling. These principles guided the development of a range of story-telling contexts within which the children told stories to the teacher who acted as scribe. The collection of 145 stories was then analyzed using the grid created for the research. This analysis incorporated an assessment of the language and story-telling skills of the children using a range of methods and an interpretation of the social and emotional meanings conveyed in the stories told. An assessment of the stories revealed that the children had made better than expected progress in their development of expressive language, but the meaning of their stories was to be found in different analyses than those used to assess language development. Teachers could learn much from the stories that the children told, but only if they interpreted the stories from a wide range of perspectives. The pedagogical approach was deemed sufficiently effective for the teacher/researcher to continue developing her practice under its guiding principles.

Economics promotes market mechanisms for the efficient use of resources in satisfying human want, yet market mechanisms are apparently unable to provide adequate health care and thereby satisfy a need central to a person’s well-being. This research report looks at the views of Amartya Sen and particularly his ideas of distributive justice and capability. It also considers some of the insights that economics provides for an understanding of the apparent limitations that occur in health care provision. The findings point towards a curtailed view of what may reasonably be obtained and a recognition that only limited agreement on any arrangement for health care provision may be possible within society. Sen’s capability approach provides a pertinent and expansive measure of a person’s well-being and freedom; it should not be ignored in any evaluation of well-being or the acceptability of any policy purporting to improve well-being.

Thesis (M.A.)--Guo li Taiwan shi fan da xue. / Cover title. Mimeo. copy. Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--Taiwan da xue. / Reproduced from typescript. Bibliography: p. 84-91.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1961. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 192-202).

Reproduction de : Thèse de doctorat : Sciences économiques : Lyon 2 : 2007. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.

Thesis (M.A.)--Guo li zheng zhi da xue. / Cover title. Includes bibliographical references (p. 206-215).

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation. Resultatet visade ett språkligt hanterande utav ideologiska dilemman som kommer utav motsättningar mellan arbete och familj där aktörerna i språket skapar och omförhandlar kategorier för föräldraskap och positionerar sig emot dessa i språket. Detta förhandlande är en form av själv-reflexivt hanterande utav risker vars riskbedömningar grundas på experters kunskaper. I denna omförhandling av kategorier så kan det finnas diskurser givna av experter för hur vi ska lösa dilemman på ett sätt som organiserar våra liv efter ett särskilt förfarande, men aktörer kan också välja att göra själv-reflexiva bedömningar grundat på kunskaper ifrån alternativa auktoriteter för att försvara sitt själv-reflexiva planerande. Resultatet kan inte bevisa ett direkt diskursivt organiserande efter en särskild standardiserad biografi, utan främst handlar den unge förälderns dilemma om motsättningar mellan arbete och familj som sådant.  Mer forskning behövs för att undersöka om samband mellan den standardiserade biografin och motsättningar mellan arbete och familj finns eller ej.