Studien genomfördes för att undersöka om associationer mellan utformningen av typsnitt i latinska alfabetet och i japanska skriftsystem och icke-språkliga ljudstimuli. Ytterligare syfte var att undersöka om associationerna påverkas av modersmål och kultur hos respondenter. Teorin som denna studie byggs på inkluderar ljudsymbolismen och BoubaKiki-fenomenet som visar att vissa ljud associeras med vissa former, samt studier om typsnittets personlighet. Två online-enkäter skapades, en engelskspråkig och en japanskspråkig. Enkäterna innehöll samma ljud och samma frågor. 10 typsnitt valdes för latinska alfabetet och 10 för japanska skriftsystem. Ljuden skapades med ett datorprogram och innehöll huvudsakligen toner, rytmer och brus. Respondenterna ombads att lyssna på ett icke-språkligt ljud och sedan välja ett typsnitt från de befintliga svarsalternativen som de upplevde likna ljudet mest. Resultatet visade att det finns ett svagt mönster som kan tyda på att människor associerar snabbare rytm med tunnare typsnitt och långsammare rytm med tyngre typsnitt. Brunt brus associerades starkt med kantiga tunna typsnitt. Toner som förändrades i tonhöjd visade på en svag association med rundare typsnitt. Höga toner associerades med luftiga tunna typsnitt. Det verkar som att japanska och västerländska respondenter inte hade några större skillnader i korssensoriska associationsmönster. Mindre skillnader kunde dock ses, som kan bero på olika faktorer och kan delvis förklaras med sättet studien genomfördes på. / The aim of this study was to investigate associations between typeface design of the Latin alphabet and the Japanese writing system and nonspeech sound stimulus. Moreover, the goal was to study if the associations are influenced by the native language and the culture of a person. Theories that this study was based on included the sound symbolism and the BoubaKiki phenomenon, which shows that certain sounds are associated with certain shapes, and the theory on the typeface personality. Two onlinesurveys were created, one in English and one in Japanese. The surveys were distributed to two groups, the Latin alphabet native users and the Japanese native speakers.  The questions of the surveys were the same and were split in two parts depending on the language of typefaces. 10 typefaces were chosen for the Latin alphabet and 10 for the Japanese writing system. Sound files included tones, rhythms, and the Brownian noise. Respondents were asked to listen to a sound and then choose a typeface that felt “closest” to it. Result shows a somewhat weak pattern that people associate quicker rhythm with thinner typefaces and slower rhythm with heavier typefaces. Brownian noise was strongly associated with angular and thin typefaces. Tones that changed the pitch were somewhat weakly associated with rounder typefaces. High pitched tones were associated with thin and light typefaces. The differences in cross-sensory perception between the Japanese and the western respondents were not major. However, some minor differences could be noticed which might depend on the way the study was conducted or the other factors.

Ce mémoire aborde la manière dont ma synesthésie agit comme une source d’inspiration lors de la composition d’oeuvres dans le cadre de ma maîtrise. Une première partie est d’abord consacré à expliquer la définition de la synesthésie, à retracer l’historique de son utilisation en musique et à faire état de la recherche actuelle à son sujet. Une seconde partie présente ensuite quatre principales oeuvres que j’ai composées durant ma maîtrise : Blizzard sylvestre, háptô, Multillusions et Stellogonie. Chacune de ces pièces est réalisée en explorant un angle différent de la synesthésie et leurs contexte de création, forme, matériaux thématiques et organisations des hauteurs et rythmiques sont analysés en fonction de cette recherche. D’autres pièces ayant été composées dans un cadre extra-académique ou d’un séminaire sont aussi brièvement présentées afin d’avoir un point de vue global de ma démarche artistique. / This paper addresses how my synesthesia acts as a source of inspiration when composing musical works as part of my master. A first part is dedicated to defining synesthesia and retracing the history of its application in music and to reviewing the current state of the research on the matter. Then, a second part presents four main works that I composed during my master. Each one of them is realized with a different angle to the synesthesia and their context of creation, formal structure, thematic material and pitch and rhythm organizations are analyzed according to this research. Other pieces composed for an extra-academic purpose or in a seminar are also presented briefly to give a global point of view of my artistic approach.