No description available.

No description available.

No description available.

Abstract Reading aloud can give pupils a chance to experience what reading involves and an opportunity to discover new worlds. The aim of the study is to arrive at an understanding of the possibilities for conversation and activities that can be provided by teachers’ work with reading literature aloud in the classroom in grade 3. We proceed from questions about how the teaching of reading is organized and how the teachers talk to the pupils about the text. To achieve the aim and answer the questions, two observations were conducted. The study uses the concepts of sequential reading elements and text movability as analytical tools. The result shows that work is mainly done before and after the reading aloud. This takes the form of involving the pupils in predicting what will happen in the plot, discussing, and working with written assignments. The teachers give the pupils a chance to talk about new words, to sum up the contents, to read between the lines and discuss the author’s intention with the text. Our study shows that the way two teachers organize reading aloud gives pupils opportunities in different ways to discuss and work with literary texts.

Thesis (Ed. S.)--Miami University, Dept. of Educational Psychology, 2008. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 15-16).

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om lärares arbete med faktatexter i flerspråkiga klassrumskontexter. I studien undersöks därför hur två lärare strukturerar textarbetet i momentet ekonomi i samhällskunskap, vilka olika sätt att förhålla sig till en text som möjliggörs för eleverna genom de två lärarnas sätt att ställa frågor och tala om texten i undervisningen, samt hur lärarna i undervisningen stöttar elevers användning och förståelse av ämnesspecifika ord och begrepp. I studien antas ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande, där det i interaktionen mellan läsare och text anses ske meningsskapande möten. Vidare antas i studien ett sociosemiotiskt perspektiv, som ger språkvetenskapliga verktyg för att beskriva hur lärarna skapar struktur och använder texters ämnesbegrepp i undervisningen. I diskussionen av hur lärare rör sig diskursivt mellan ett ämnesspecifikt språk och ett vardagsspråk är Vygotskijs (2001) teorier om elevers begreppsutveckling relevanta i studien. Materialet i studien består av videofilmade lektioner från två olika klasser i år 5, när klasserna arbetade med temat familjens ekonomi inom ämnet samhällskunskap. I videofilmerna fokuseras läraren i respektive klass. Materialet har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i makrogenrer operationaliserat som läsförlopp, textrörlighetsmodellen samt idéerna om diskursiv rörlighet. Resultatet visar att lärarna, som arbetade med samma tema, hade olika sätt att strukturera sina arbeten med texten. Trots olika arbetssätt framträder dock en varierad textrörlighet i båda lärarnas undervisning. Resultatet visar också att de filmade lärarna bygger broar mellan en ämnesspecifik språkdiskurs och en vardaglig språkdiskurs genom att använda sig av olika språkliga sambandsmarkörer. Sammanfattningsvis visar resultatet att i den lektion som består av flertalet av läsförloppets sekvenser visas variation i fler typer och dimensioner av textrörlighet och dessutom används fler sambandsmarkörer, jämfört med i den lektion som består av ett färre antal av läsförloppets sekvenser.