Varumärken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens läge, vilket gör att företag måste använda sig av olika konkurrensmedel för att på bästa sätt hålla kvar en stark position på marknaden. Det har blivit allt svårare att överleva på marknaden utan ett starkt varumärke, då konkurrenssituationen är hårdare. För att företag skall kunna differentiera sig från sina konkurrenter samt ge produkterna mervärden ska de på bästa sätt försöka stärka sitt varumärke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill säga genom att skapa, upprätthålla, skydda samt förstärka varumärket. Ett starkt varumärke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivå företaget erbjuder. För att företagen skall kunna bibehålla en stark position på marknaden krävs det att de lägger stor vikt vid att förstärka varumärkesidentiteten. I denna uppsats utgår vi ifrån Philip Kotler´s 4: P samt Mikael Hernants Sexhörning. Dessa två teorier tillämpar olika konkurrensmedel som företag kan använda sig utav vid utformningen av olika konkurrensstrategier. Vi har valt att undersöka hur företag påverkas av valda konkurrensmedel när de arbetar med att förstärka varumärket. De butiker vi har valt att studera är Indiska, Smultronsstället samt Grand Parfymeri. Detta val gjordes för att vi ville beskriva hur olika butiker med en befintligt stark position på marknaden samt hur butiker med olika mycket resurser hanterar arbetet med varumärket. Vi valde även att undersöka hur utvalda konsumenter influeras av företags varumärken. Vid genomförandet av vår kvalitativa undersökning utgick vi ifrån öppna individuella intervjuer med butikscheferna för att få insyn i hur de arbetar med att förstärka butikernas varumärke samt ett fokusgruppsintervju med de utvalda konsumenterna. Det som tydligt går att utläsa av våra slutsatser är att varumärken har blivit ett allt mer betydelsefullt konkurrensmedel men att företagen fortfarande underskattar värdet av att inneha en stark position på marknaden. Därför lägger de inte mer än nödvändiga resurser på att utveckla och förstärka sina varumärken trots att de är medvetna om att betydelsen av starka varumärken har ökat genom den mer konkurrensutsatta marknaden. Hur företagens varumärken förmedlas i kombination med hur de valt att konkurrera har även stor betydelse för hur konsumenterna upplever företagen som helhet. Detta konstaterande gör det tydligt att varumärket bör vara ett centralt objekt i varje marknadsföringsåtgärd samt att bli förmedlat på ett entydigt sätt oavsett genom vilken konkurrensmedelsmix ett företag än väljer att använda sig av.

<p>Varumärken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens läge, vilket gör att företag måste använda sig av olika konkurrensmedel för att på bästa sätt hålla kvar en stark position på marknaden. Det har blivit allt svårare att överleva på marknaden utan ett starkt varumärke, då konkurrenssituationen är hårdare. För att företag skall kunna differentiera sig från sina konkurrenter samt ge produkterna mervärden ska de på bästa sätt försöka stärka sitt varumärke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill säga genom att skapa, upprätthålla, skydda samt förstärka varumärket. Ett starkt varumärke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivå företaget erbjuder. För att företagen skall kunna bibehålla en stark position på marknaden krävs det att de lägger stor vikt vid att förstärka varumärkesidentiteten. I denna uppsats utgår vi ifrån Philip Kotler´s 4: P samt Mikael Hernants Sexhörning. Dessa två teorier tillämpar olika konkurrensmedel som företag kan använda sig utav vid utformningen av olika konkurrensstrategier.</p><p>Vi har valt att undersöka hur företag påverkas av valda konkurrensmedel när de arbetar med att förstärka varumärket. De butiker vi har valt att studera är Indiska, Smultronsstället samt Grand Parfymeri. Detta val gjordes för att vi ville beskriva hur olika butiker med en befintligt stark position på marknaden samt hur butiker med olika mycket resurser hanterar arbetet med varumärket. Vi valde även att undersöka hur utvalda konsumenter influeras av företags varumärken. Vid genomförandet av vår kvalitativa undersökning utgick vi ifrån öppna individuella intervjuer med butikscheferna för att få insyn i hur de arbetar med att förstärka butikernas varumärke samt ett fokusgruppsintervju med de utvalda konsumenterna.</p><p>Det som tydligt går att utläsa av våra slutsatser är att varumärken har blivit ett allt mer betydelsefullt konkurrensmedel men att företagen fortfarande underskattar värdet av att inneha en stark position på marknaden. Därför lägger de inte mer än nödvändiga resurser på att utveckla och förstärka sina varumärken trots att de är medvetna om att betydelsen av starka varumärken har ökat genom den mer konkurrensutsatta marknaden. Hur företagens varumärken förmedlas i kombination med hur de valt att konkurrera har även stor betydelse för hur konsumenterna upplever företagen som helhet. Detta konstaterande gör det tydligt att varumärket bör vara ett centralt objekt i varje marknadsföringsåtgärd samt att bli förmedlat på ett entydigt sätt oavsett genom vilken konkurrensmedelsmix ett företag än väljer att använda sig av.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur kedjeföretag inom mode utbildar sin butikspersonal inom personlig försäljning och hur personlig försäljning används i säljprocessen i kedjebutiker inom dammode. I den teoretiska referensramen beskrivs sambandet mellan personalen i butiken och den service som en butik kan erbjuda. Utöver detta beskrivs begreppet personlig försäljning samt säljprocessen och hur man som säljare kan arbeta utifrån den. Slutligen förklaras begreppet personalutbildning samt hur personalen inom ett företag lär sig utifrån den pedagogiska processen. Resultatet från vår marknadsundersökning har vi fått fram genom intervjuer med butikschefer på Bik Bok, Vero Moda och Lindex i Jönköping och Borås. Genom att intervjua butikscheferna undersökte vi hur respektive butik arbetar med och utbildar sin personal i personlig försäljning och kundbemötande. Vi undersökte även hur viktigt de själva anser att personlig försäljning är samt vad de tror att deras kunder efterfrågar. Genom vår studie har vi kommit fram till att användningen av personlig försäljning i kedjebutiker inom dammode varierar. Alla butiker i undersökningen har som mål att bemöta sina kunder men majoriteten hävdar att det inte alltid finns tid till att hinna med detta. Hos alla tre butiker får butikschefen utbildning inom personlig försäljning och kundbemötande, från sitt huvudkontor. Dock skiljer det sig mellan butikerna i hur mycket av kunskapen som förs vidare till övrig personal. Dessutom skiljer det sig i hur utbildningarna till personal går till. Alla frågade butiker tycker dock att personlig försäljning är ett viktigt konkurrensmedel då man vill sticka ut på marknaden. Det är den personliga servicen som får en kund att komma ihåg säljaren och butiken, vilket kan i slutändan leda till att kunden väljer din butik, framför konkurrenterna med liknande produkter. / Program: Butikschef, textil och mode

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett kundunderlag för etablering av en modebutik i en mellanstor svensk stad. Butiken som kommer vara vår utgångspunkt i den empiriska delen är modekedjan Monki. Huvudfrågan lyder ”Hur genomförs en marknadsundersökning inför etablering av en modebutik?” För att besvara denna har vi även två delfrågor ”Hur definieras en målgrupp?” samt ”Vad ligger till grund för att lokalisera ett tillfredställande butiksläge?”. För att kunna svara på våra frågor har det genomförts fyra intervjuer med ett butiksbiträde från fyra olika Monkibutiker belägna i Göteborg. Därefter genomfördes två olika typer av observationer, en som omfattade en lägesobservation av de fyra butikerna i Göteborg och en som omfattade en observation av kunder utanför två butiker i Göteborg. Slutligen gjordes en större marknadsundersökning i form av en enkät i Borås City samt köpcentrumet Knalleland där vi fick 97 svar. I analysen har vi använt oss av verktyg från den teoretiska referensramen samt kopplat ihop det med vår empiriska undersökning. För att analysera kunderna har vi använt oss att de olika segmenteringsvariablerna som innefattar geografisk-, demografisk-, psykografisk- och beteendemässigsegmentering. Vi har samt använt modellen Life-Value där man fokuserar på kundernas livsstil och segmenterar utefter det. För att lokalisera ett tillfredställande butiksläge har vi nyttjat konkurrensmedelmixen sexhörningen där hörnet läge har legat i fokus. Efter den empiriska undersökningen är vi inte helt övertygade om att det skulle vara lönsamt i dagsläget att etablera en Monkibutik i Borås. Dels på grund av att Borås ligger nära Göteborg vilket kan bidra till att handelsområdet för butikerna i Göteborg även täcker in kunderna i Borås. Även på grund av att det var många i undersökningen som kände till modekedjan men inte tillräckligt som skulle tänka sig att handla där. För att etablera en ny butik krävs det att många bitar ska passa ihop. Det vi slutligen kom fram till är att hitta rätt målgrupp kräver att man kan definiera de attraktiva kundernas sätt att leva, värderingar och intressen. Livsstilsegmentering är en viktig del i den moderna målgruppsdefinieringen. Annan viktig del vid butiksetableringen är också att ta hänsyn till befintliga attraktiva handelsområden där troliga konkurrenter befinner sig och där då också kunderna rör sig. Då placeringen av butiken ska göras är det viktigt att hitta rätt typ av område som passar in med affärsidén. Största delen hänger på att kunderna finns och tillgängligt lämpligt butiksläge. Vi ser dock att det kanske är svårt att kunna förutspå hur väl en etablering kommer lyckas förrän den är genomförd. / Program: Butikschef, textil och mode

Resebyråerna växer i allt stadigare takt, allt eftersom fler människor väljer att färdas med flyg på grund av den effektiva globaliseringen som pågår världen om. Ving och Fritidsresor är två resebyråer som följt med utvecklingen sedan mitten av 1900-talet och har nu blivit två av de ledande resebyråerna i Sverige. Därmed är det intressant att göra en jämförelse mellan dessa och se om det finns några påtagliga likheter eller skillnader. Detta arbete kommer att beröra Ving och Fritidsresors konkurrens för- och nackdelar ur ett kundperspektiv. Det har tagits fram med hjälp av konkurrensmedelsmixen, sexhörningen som består av följande sex hörn, geografi, sortiment, kommunikation, människor, service och pris. För att ta reda på hur betydelsefulla hörnen är för kunden och hur de upplever att Ving och Fritidsresor möter deras behov. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kombinerad enkätundersökning av kvantitativ- och kvalitativa frågor som senare har jämförts med aktuell teori. Enkätundersökning gjordes på en resemässa den 25 mars, TUR- mässan i Göteborg. Resultatet visar att empirin i alla sammanhang inte går hand i hand med teorierna. Dock är respondenterna eniga om att alla aspekter är mer eller mindre viktiga, i vissa fall i fel ordning i jämförelse med teorin. Teorin talar om högengagerader produkt och inte tjänster, därför skiljer de sig åt. / Due to the effective globalization more people choose to travel by flight. This leads to that the travel agencies are increasing in a more substantial pace than ever. Ving and Fritidsresor are two travel agencies that have followed the evolution since the mid20th century and have now become two of the leading travel agencies in Sweden. Due to these circumstances it is interesting to compare them to one another. This report is going to mention Ving and Fritidsresors competition advantage and disadvantage out of a costumer’s perspective. To get to know how important these aspects are for the costumer and how they experience that Ving and Fritidsresor supply their needs, we have been using competitionmidmix and the hexagon, which consists of six corners; geography, assortment range, communication, people, service and cost. The study consists of a combined questionnaire, which was made during a travel exhibition the 25th of March, TUR-exhibition in Gothenburg. It consisted of quantitative- and qualitative questions that later has been compared with the current theory. The result shows us that the theory cannot be used in all context, however, the respondents agrees that all the aspects are more  or less important, in some cases in the wrong order in comparison with the theory, The theory talks about a highly engaged products and not a service, that’s why they differ from each other.