Inledning: Varje år besöker mellan 12 000 och 14 000 kvinnor öppenvården till följd av våld i nära relation. Röntgensjuksköterskan ska arbeta med personcentrerad vård i enlighet med sin kompetensbeskrivning samt implementera ny kunskap för att utvecklas. Utifrån detta ansågs det betydelsefullt att beskriva kunskapsläget inom området bemötande av kvinnor utsatta för våld. Syfte: Syftet var att beskriva vad som är viktigt att ta hänsyn till vid bemötande av kvinnor på röntgen utsatta för våld i nära relation och hur detta kan tillämpas i det korta mötet. Vilken kunskap om bemötandet av kvinnor utsatta för våld i nära relation finns beskriven i litteraturen? Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i form av kategorier. Resultat: Sex kategorier som beskriver bemötandet och vad som påverkar hur bemötandet upplevs av kvinnorna. Bemötande, kunskap, attityder, stöd, hinder och att förhålla sig professionell. I resultatet framkommer stora brister i bemötandet av dessa kvinnor, där de hjälpsökande istället skuldbeläggs, vilket ger kvinnorna ytterligare skamkänslor. De utsatta kvinnorna är dessutom rädda att dömas av personalen och skyddar sig från dessa attityder genom att dölja våldet.  Kunskap efterfrågas av både utsatta och personal. Det framkommer attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal som lägger skulden på kvinnorna. Kvinnorna efterfrågar stöd och personalen påtalar behovet av rutiner som stöd för att kunna ge ett gott bemötande. Hinder för att kunna bemötas kan vara frågor såsom svårigheter att kunna söka vård eller att mannen för kvinnans talan. Professionellt förhållningssätt visar sig svårgenomfört bland annat på grund av att känslor var svårhanterliga i mötet med kvinnorna. Konklusion: Det är viktigt att röntgenavdelningarna tar fram riktlinjer och rutiner för ett gott bemötande. Kunskap och samtal kring detta bör vara prioriterat för att minska negativa attityder och inspirera till förbättringsarbete som kan utveckla röntgensjuksköterskans profession. / Introduction: Every year between 12,000 and 14,000 women visit health care in relation to intimate partner violence. The radiology nurse ought to work with person centered care in accordance with their competence description and implement new knowledge to develop. Based on this, it was considered important to describe knowledge of encounter with the women. Purpose: The purpose was to describe what to consider when health personnel encounter women exposed to intimate partner violence in the radiology department and how this can be applied in the short meeting. What knowledge is described concerning encounter with the women? Method: The study was conducted as a literature review consisting of 12 scientific articles that were quality reviewed, analyzed and presented. Results: Six categories described the encounter and how the treatment of women was experienced. Encounter, knowledge, attitudes, support, obstacles, and professional conduct. The results revealed major shortcomings in the treatment of these women, when seeking help they were blamed, given a feeling of guilt and shame. The women were also afraid to be valued by the staff and protected themselves by concealing the violence. Knowledge was required by both groups. There were attitudes among healthcare professionals who blamed the women. The women demanded support and the staff wanted routines to support a good encounter. Obstacles to be treated can be issues such as difficulties in seeking care or because of the husband, who speaks for the woman. Professional approaches appeared to be difficult, among other things, since the emotions were difficult to handle in the encounter with the women. Conclusion: It is important for the radiology departments to develop guidelines and procedures to achieve a good encounter. Knowledge and discussions should be prioritized to reduce negative attitudes and inspire improvement work, that can develop the radiology nurse's profession.

Inledning:  För röntgensjuksköterskor krävs kompetens att kunna bemöta patienter med olika typer av behov, däribland patienter med demenssjukdom och deras särskilda behov. Denna patientgrupp känner sig ofta otrygga och ängsliga och detta förvärras i sjukhusmiljöer. Därför möter röntgenpersonal särskilda utmaningar när det gäller att ge Personer med demenssjukdom den optimala och trygga vård de behöver. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera vilka faktorer som påverkar det korta mötet i vården med personer med demenssjukdom. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. En systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i 9 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet presenterades som kategorier. Resultat: Sex olika faktorer påverkade det korta mötet med personer med demenssjukdom; kommunikation, personcentrerad vård, kunskap, tid, miljö & organisation och anhöriga. Slutsats: Alla dessa faktorer är av stor betydelse för vården av personer med demenssjukdom. För att kunna möta denna patientgrupp på ett värdigt sätt krävs mer tid. Tiden möjliggör för en bättre kommunikation och en mer personcentrerad vård. Mer forskning behövs om det korta mötet på röntgenavdelningen då det saknas i litteraturen. Det hade varit av stort intresse och viktigt att veta hur röntgensjuksköterskan bäst kan möta denna patientgrupps behov trots den tidsbrist som råder i det korta vårdmötet. / Introduction: For radiographers, expertise is required to be able to meet patients with different types of needs, including patient with dementia and their specific needs. This specific patient group often feel insecure and anxious and this is exacerbated in hospital environments. Therefore, radiographers face special challenges when it comes to providing persons with dementia with the optimal and safe care they need. Aim: The aim of this literature review was to identify which factors that affect the short meeting in the care of people with dementia. Method: The study was conducted as a qualitative literature review. A systematic search in the databases PubMed and CINAHL resulted in 9 articles that were quality checked and analyzed. The results were presented as categories. Results: Six different factors affected the short meeting of persons with dementia; communication, person-centred care, knowledge, time, environment & organization and relatives. Conclusion: All these factors are of great importance for the care of persons with dementia. To be able to meet this patient group with dignity more time is required. Time allows for better communication and more person-centred care. More research is needed on the short meeting in the radiology department as it is lacking in the literature. It would have been of great interest and importance to know how the radiographers best can meet the needs of this patient group despite the lack of time in the short care meeting.