Thesis (Ph.D.)--University of Central Florida, 2009. / Adviser: Pamela McCauley Bush. Includes bibliographical references (p. 149-159).

This licentiate thesis investigates the development of two aspects of smart mobility, driverless shuttles and Mobility as a Service (MaaS) in relation to public transport. Smart mobility has emerged as a term to describe and label a group of changes unfolding in the transport sector, such as the role out of automated vehicles, electrification, the spread of platforms and new types of shared services,as well as new concepts to integrate multiple forms of mobility, often referred toas Mobility as a Service (or MaaS). The aim of this thesis is to provide insights into the governance of smart mobility, and more specifically the ways in which public transport governance and planning is shaped or reshaped by these processes. I explore how pilot projects for MaaS and driverless shuttles are being implemented in a specific case in Barkarbystaden, in Järfälla municipality in the greater Stockholm region. Barkarbystaden is a site of large scale infrastructural and urban development. This broader development has influenced the emergence of a collaboration between the local municipality of Järfälla, Stockholm’s regional public transport authority (RPTA), and the private bus operator Nobina Sweden. The collaboration is based on developing public transport in tandem with new technologies and services. As part of this collaboration two pilot projects were launched, one for driverless shuttles as partof public transport, and one for MaaS. In this thesis I draw on the concept of the governance assemblage to explore the formation of the collaboration, and translation to discuss the framing and introduction of both driverless shuttles and MaaS. I specifically ask which roles, responsibilities, and links between the organisations involved and smart mobility shape and characterise the collaboration, as well as how relations take shape around MaaS and driverless shuttles. This case shows how the backdrop of urban and infrastructure development in Barkarbystaden plays a key role in shaping these developments and highlights the influence of existing roles and relationships within public transport planning. In this study the introduction of smart mobility is characterised by the relationship between the operator and RPTA. The way in which smart mobility takes shape with a clear link to the existing role and responsibilities of the bus operator suggests  the role of the private operator takes on a new meaning within public transport in relation to smart mobility. The aspects of smart mobility piloted in this case also have different implications and connections topublic transport governance and planning. The pilot for driverless shuttles creates connections to established formal documents, roles and existing processes for public transport provision while MaaS re-orders roles between the RPTA and the operator in this case. This re-ordering of roles is part of the framing of the MaaS concept, and this case illustrates how this emerges in a specific context and the ways in which different actors relate to the concept, influencing how MaaS materializes in this setting. Altogether, this case highlights how different formsof smart mobility have different implications for public transport planning and governance and illustrates how the role of the operator gains new significance at the intersection of smart mobility and public transport. / Denna licentiatavhandling undersöker utvecklingen av två aspekter av smart mobilitet: små autonoma bussar och Mobility as a Service (MaaS) och hur dessa utvecklas och implementeras i ett kollektivtrafik sammanhang. Smart mobilitet är ett begrepp som kommit att användas för att beskriva förändringar som pågår inom transportsektorn, såsom utveckling av autonoma fordon, elektrifiering, enökad användning av digitala plattformar, nya typer av delade tjänster, samt nya sätt att kombinera och integrera mobilitetstjänster t ex genom koncept som MaaS. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om styrningen av smart mobilitet, och mer specifikt hur styrning och planering av kollektivtrafik formas och omformas av dessa processer. Jag utforskar pilotprojekt för MaaS och små autonoma bussar i ett specifikt fall i Barkarbystaden, i Järfälla kommun i Stockholmsregionen. Barkarbystaden är ett område där storskalig infrastruktur- och stadsutveckling pågår, och i samband med denna bredare utveckling har ett samverkansprojekt vuxit fram mellan Järfälla kommun, Stockholms regionala kollektivtrafikmyndighet och bussoperatören Nobina som tillhandahåller busstrafik i området på uppdrag av regionen. Samarbetet mellan dessa aktörer tar avstamp i planeringen och utformningen av kollektivtrafik i detta område, och genomsyras av ambitioner att implementera nya typer av teknik och tjänster som kan knyta an till den vidare stadsutvecklingen. Som en del av samarbetet lanserades två pilotprojekt, ett för förarlösa bussar och ett för MaaS. I avhandlingen använder jag begreppet governance assemblage för att undersöka hur samarbetet formades. Jag använder också begreppet translation för att analysera hur autonoma bussar och MaaS har ramats in och utvecklats över tid. Jag undersöker specifikt vilka roller, ansvarsområden och länkar mellan organisationerna och smart mobilitet som formar och karakteriserar samarbetet, liksom hur relationer tar form kring MaaS och små autonoma bussar. Avhandlingen visar hur infrastruktur- och stadsutvecklingen i Barkarbystaden spelar en nyckelroll för hur samarbetet mellan aktörerna tog form och belyser hur befintliga roller och relationer inom kollektivtrafikplanering påverkar utvecklingen av smart mobilitet. Av studien framgår hur introduktionen av smart mobilitet påverkas av förhållandet mellan operatören och kollektivtrafikmyndigheten. Smart mobilitet tar form med en tydlig koppling till bussoperatörens befintliga roll och ansvarsområde vilket tyder på en ny betydelse för den privata operatörerens roll inom kollektivtrafik i förhållande till smart mobilitet. Implementeringen av MaaS och små autonoma bussar vissa hur dessa aspekter av smart mobilitet har åtskilliga konsekvenser och kopplingar till styrning och planering av kollektivtrafik. Medan piloten för små autonoma bussar knöt an till formella dokument, roller och processer för kollektivtrafikförsörjning, ledde MaaS-piloten till förändrade relationer mellan operatören och kollektrafikmyndigheten. Att om organisera befintliga roller och strukturer är endel av MaaS-konceptet. Denna studie illustrerar hur ett försök att realisera konceptet faller ut i praktiken, och att vad MaaS blir påverkas av hur olika aktörer förhåller sig till konceptet. Sammantaget belyser denna studie hur olika former av smart mobilitet har olika konsekvenser för planering och styrning av kollektivtrafik, samt att operatörens roll får en ny betydelse i mötet mellan smart mobilitet och kollektivtrafik. / Re-inventing Public Transport in a future of Smart Mobility: Roles, strategies, and collaboration / Energy efficiency of smart mobility requires instruments for shared mobility / New mobilities in the making - an exploration of collaborative arrangements that shape future urban public transport

This licentiate thesis investigates the development of two aspects of smart mobility, driverless shuttles and Mobility as a Service (MaaS) in relation to public transport. Smart mobility has emerged as a term to describe and label a group of changes unfolding in the transport sector, such as the role out of automated vehicles, electrification, the spread of platforms and new types of shared services,as well as new concepts to integrate multiple forms of mobility, often referred toas Mobility as a Service (or MaaS). The aim of this thesis is to provide insights into the governance of smart mobility, and more specifically the ways in which public transport governance and planning is shaped or reshaped by these processes. I explore how pilot projects for MaaS and driverless shuttles are being implemented in a specific case in Barkarbystaden, in Järfälla municipality in the greater Stockholm region. Barkarbystaden is a site of large scale infrastructural and urban development. This broader development has influenced the emergence of a collaboration between the local municipality of Järfälla, Stockholm’s regional public transport authority (RPTA), and the private bus operator Nobina Sweden. The collaboration is based on developing public transport in tandem with new technologies and services. As part of this collaboration two pilot projects were launched, one for driverless shuttles as partof public transport, and one for MaaS. In this thesis I draw on the concept of the governance assemblage to explore the formation of the collaboration, and translation to discuss the framing and introduction of both driverless shuttles and MaaS. I specifically ask which roles, responsibilities, and links between the organisations involved and smart mobility shape and characterise the collaboration, as well as how relations take shape around MaaS and driverless shuttles. This case shows how the backdrop of urban and infrastructure development in Barkarbystaden plays a key role in shaping these developments and highlights the influence of existing roles and relationships within public transport planning. In this study the introduction of smart mobility is characterised by the relationship between the operator and RPTA. The way in which smart mobility takes shape with a clear link to the existing role and responsibilities of the bus operator suggests  the role of the private operator takes on a new meaning within public transport in relation to smart mobility. The aspects of smart mobility piloted in this case also have different implications and connections topublic transport governance and planning. The pilot for driverless shuttles creates connections to established formal documents, roles and existing processes for public transport provision while MaaS re-orders roles between the RPTA and the operator in this case. This re-ordering of roles is part of the framing of the MaaS concept, and this case illustrates how this emerges in a specific context and the ways in which different actors relate to the concept, influencing how MaaS materializes in this setting. Altogether, this case highlights how different formsof smart mobility have different implications for public transport planning and governance and illustrates how the role of the operator gains new significance at the intersection of smart mobility and public transport. / Denna licentiatavhandling undersöker utvecklingen av två aspekter av smart mobilitet: små autonoma bussar och Mobility as a Service (MaaS) och hur dessa utvecklas och implementeras i ett kollektivtrafik sammanhang. Smart mobilitet är ett begrepp som kommit att användas för att beskriva förändringar som pågår inom transportsektorn, såsom utveckling av autonoma fordon, elektrifiering, enökad användning av digitala plattformar, nya typer av delade tjänster, samt nya sätt att kombinera och integrera mobilitetstjänster t ex genom koncept som MaaS. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om styrningen av smart mobilitet, och mer specifikt hur styrning och planering av kollektivtrafik formas och omformas av dessa processer. Jag utforskar pilotprojekt för MaaS och små autonoma bussar i ett specifikt fall i Barkarbystaden, i Järfälla kommun i Stockholmsregionen. Barkarbystaden är ett område där storskalig infrastruktur- och stadsutveckling pågår, och i samband med denna bredare utveckling har ett samverkansprojekt vuxit fram mellan Järfälla kommun, Stockholms regionala kollektivtrafikmyndighet och bussoperatören Nobina som tillhandahåller busstrafik i området på uppdrag av regionen. Samarbetet mellan dessa aktörer tar avstamp i planeringen och utformningen av kollektivtrafik i detta område, och genomsyras av ambitioner att implementera nya typer av teknik och tjänster som kan knyta an till den vidare stadsutvecklingen. Som en del av samarbetet lanserades två pilotprojekt, ett för förarlösa bussar och ett för MaaS. I avhandlingen använder jag begreppet governance assemblage för att undersöka hur samarbetet formades. Jag använder också begreppet translation för att analysera hur autonoma bussar och MaaS har ramats in och utvecklats över tid. Jag undersöker specifikt vilka roller, ansvarsområden och länkar mellan organisationerna och smart mobilitet som formar och karakteriserar samarbetet, liksom hur relationer tar form kring MaaS och små autonoma bussar. Avhandlingen visar hur infrastruktur- och stadsutvecklingen i Barkarbystaden spelar en nyckelroll för hur samarbetet mellan aktörerna tog form och belyser hur befintliga roller och relationer inom kollektivtrafikplanering påverkar utvecklingen av smart mobilitet. Av studien framgår hur introduktionen av smart mobilitet påverkas av förhållandet mellan operatören och kollektivtrafikmyndigheten. Smart mobilitet tar form med en tydlig koppling till bussoperatörens befintliga roll och ansvarsområde vilket tyder på en ny betydelse för den privata operatörerens roll inom kollektivtrafik i förhållande till smart mobilitet. Implementeringen av MaaS och små autonoma bussar vissa hur dessa aspekter av smart mobilitet har åtskilliga konsekvenser och kopplingar till styrning och planering av kollektivtrafik. Medan piloten för små autonoma bussar knöt an till formella dokument, roller och processer för kollektivtrafikförsörjning, ledde MaaS-piloten till förändrade relationer mellan operatören och kollektrafikmyndigheten. Att om organisera befintliga roller och strukturer är endel av MaaS-konceptet. Denna studie illustrerar hur ett försök att realisera konceptet faller ut i praktiken, och att vad MaaS blir påverkas av hur olika aktörer förhåller sig till konceptet. Sammantaget belyser denna studie hur olika former av smart mobilitet har olika konsekvenser för planering och styrning av kollektivtrafik, samt att operatörens roll får en ny betydelse i mötet mellan smart mobilitet och kollektivtrafik. / <p>QC 210121</p> / Re-inventing Public Transport in a future of Smart Mobility: Roles, strategies, and collaboration / Energy efficiency of smart mobility requires instruments for shared mobility / New mobilities in the making - an exploration of collaborative arrangements that shape future urban public transport

19 Dec 2004. / Published through the Information Bridge: DOE Scientific and Technical Information. "IS-T 2626" Daniel Bryan Gazda. 12/19/2004. Report is also available in paper and microfiche from NTIS.

Approved for public release, distribution is unlimited / Commander, Logistics Group, Western Pacific (COMLOGWESTPAC) is concerned with the delivery of high priority material, ordnance, and passengers to U.S. Navy ships due to a very large operations area and limited Combat Logistics Force (CLF) assets. High-speed vessels (HSVs) may have the potential to improve the delivery of these materials when used to complement existing logistics shuttle ships. This thesis quantifies current levels of traditional naval logistics support and provides comparison to HSV-based alternatives in various scenarios. The CLF Scenario Analysis Tool (CLFSAT), a newly developed discrete event simulation model of naval logistics support, performs the analysis. Given a scenario depicting combatant movements and operations, CLFSAT provides insight into the comparative performance of different supporting naval logistics force structures. This analysis determines that HSVs can be effective logistics platforms in specific scenarios when distributing high priority material, ordnance, and stores. HSVs are very effective in small theaters with short transit distances, but for larger theaters, their effectiveness is inversely proportional to distance from the Forward Logistics Site. Regardless of theater size, HSVs show significant improvements in theater distribution of "low density, high priority" cargo, such as precision guided munitions (PGMs) or critical repair parts when customers are outside COD range. / Lieutenant Commander, United States Navy

No other government agency receives as much attention as the National Aeronautics and Space Administration (NASA). The high-profile agency frequently captures attention of the media in both positive and negative contexts. This thesis takes a case study approach using organizational learning and sensemaking theories to investigate crisis communication within NASA's 2003 Columbia tragedy. Eight participants, who in some capacity had worked for NASA during the Columbia tragedy in a communication centered position, were interviewed. Using a grounded theory framework, nine themes emerged pertaining to organizational learning, leadership, structure, and organizational culture. The results of the study aid in understanding how high risk organization's (HROs) can learn from previous failures and details how organizational culture can hinder organizational change.