I Österdalälven har mängden Siljansöring (Salmo trutta) minskat avsevärt på grund av kraftverk som stoppar fiskens vandringsvägar. För att lyckas med att stärka beståndet krävs en fördjupad kunskap kring fiskens beteendemönster, bland annat rörelser i samband med uppströms lekvandring. Denna studie är ett försök att ge en överblick av den lekmogna Siljansöringens uppströmsvandring i Österdalälven och se om det föreligger några skillnader mellan odlad/vild öring respektive hanar/honor. Genom akustisk telemetri har 18 Siljanöringars rörelser längs en begränsad älvsträcka registrerats under 56 dagar. Analys har gjorts för hitta variationer både rumsligt och tidsmässigt samt mellan odlade/vilda Siljansöringar respektive honor/hanar, likväl som skillnader avseende rörelser, tim- och dygnsaktivitet och benägenhet att söka sig uppströms till det definitiva vandringshindret Spjutmo kraftverk. Siljansöringarna rörde sig mer under dagen jämfört med natt vilket skulle kunna kopplas till påverkan från elproduktion och vattenströmmar som skapas vid Spjutmo kraftverks turbinutlopp och/eller att dagsljuset är en fördel då de använder sig av synintryck för att kunna navigera. Skillnader (dock ej statistiskt säkerställda) kunde urskiljas mellan odlade och vilda fiskar och hanar/honor, såsom exempelvis att vild fisk simmade längre sträckor än odlad. Studier som denna är viktiga för att kunna få en helhetsbild kring livsvillkor och beteendemönster för Siljansöring och därigenom lyckas med framtida förvaltnings- och åtgärdsarbeten. / The number of Siljan trout (Salmo trutta) in the River Österdalälven has declined due to hydropower development. To restore the river information about the behavioural patterns of the trout, such as upstream migration, are needed. The aim of this study is to describe the upstream movements of tagged Siljan trout as well as to identify differences between hatchery-reared and wild trout and between males and females. During 56 days, 18 individuals tagged with acoustic telemetry transmitters were registered in a section of the River Österdalälven. The data were analysed to identify variation in time and space as well as differences between origin (hatchery-reared vs wild trout) and sex. Analyses were also performed on hourly and diel movement patterns and if the fish swam upstream to the first migration barrier, the power station in Spjutmo. Variation in diurnal activity was identified, with higher activity during daytime compared to night, which might be related to power production in relation to currents flowing from turbine outlets and/or the importance of daylight for effective navigation. There were no significant differences identified between hatchery-reared and wild trout, respectively, nor were there any sex-related differences. Information obtained from this study is important to understand the situation for Siljan trout, to help in future management and restoration of this valuable stock of trout.

Many populations of salmonids are threatened by fragmentation and degradation of spawning habitats. Common remedial measures are habitat restoration and stocking of hatchery fish to support degraded wild populations. Many populations of brown trout in Sweden have been extirpated. The restoration plan for the endangered brown trout in Lake Siljan started decades ago and involves releases of hatchery produced trout. A decline of the spawning run of hatchery fish has been observed. In this study, wild and hatchery fish were tagged and monitored using hydroacustic telemetry during May-October, 2018. Movement patterns were studied to detect potential differences between wild and hatchery fish during lake and spawning migration. The results showed a difference of preferred territories between the groups. The wild trout stayed in the northern part of the lake and the hatchery trout were more evenly distributed over the lake, but with a preference for the southern part of the lake. During spawning migration a larger proportion of the wild trout (44 %) moved to potential spawning habitats as compared to hatchery trout (16 %). The wild fish migrated more or less direct to the potential spawning grounds in River Österdal as compared to the hatchery fish, which showed an erratic behavior and preferred to migrate to the tributaries in Lake Siljan. Differences in movement patterns and preferred habitats in the lake can be caused by differences in behavior between the groups. This should motivate more studies of behavior of wild and hatchery trout. The time for spawning and potential spawning habitats are also important to study for future management and restoration of the wild population of brown trout in Lake Siljan. / Många salmonider är idag hotade av habitatfragmentering och brist på lekplatser. För att främja kvarvarande bestånd är vanliga åtgärder habitatrestaurering och utsättning av odlad fisk. Många bestånd av sjövandrande öring i Sverige är idag försvunna. I sjön Siljan har man under årtionden satt ut odlad fisk då den vilda stammen av siljansöringen är starkt hotad. En minskning av återvändande uppströmsvandrande odlad lekfisk har uppmärksammats. Vild och odlad öring märktes med sändare och data samlades in med akustisk telemetri under maj till oktober, 2018. Eventuella skillnader i rörelsemönster mellan fisk av olika ursprung har studerats under tillväxtperiod och lekmigration. Resultatet visade att det finns skillnader i var fiskarna uppehåller sig i sjön beroende på ursprung. Den vilda öringen föredrog den norra delen av Siljan, den odlade var mer spridd i hela sjön men föredrog den södra delen av sjön. Under tid för lekmigration rörde sig en större andel av den vilda fisken (44 %) mot potentiella lekhabitat jämfört med den odlade (16 %). Den vilda fisken var mer fokuserad i sin vandring mot Österdalälven än den odlade som uppvisade ett erratiskt beteende och som i större utsträckning besökte biflöden som mynnar i Siljan. Skillnader i rörelsemönster och placering i sjön kan bero på beteendeskillnader och interaktioner mellan grupperna. Detta borde öka intresset för att studera detta vidare hos den vilda och odlade öringen. Önskvärt är också att öka kunskapen om lekperiod och potentiella lekhabitat för att kunna upprätta ett effektivt åtgärdsprogram som ger ökade möjligheter för en återhämtning av den vilda populationen.