I Österdalälven har mängden Siljansöring (Salmo trutta) minskat avsevärt på grund av kraftverk som stoppar fiskens vandringsvägar. För att lyckas med att stärka beståndet krävs en fördjupad kunskap kring fiskens beteendemönster, bland annat rörelser i samband med uppströms lekvandring. Denna studie är ett försök att ge en överblick av den lekmogna Siljansöringens uppströmsvandring i Österdalälven och se om det föreligger några skillnader mellan odlad/vild öring respektive hanar/honor. Genom akustisk telemetri har 18 Siljanöringars rörelser längs en begränsad älvsträcka registrerats under 56 dagar. Analys har gjorts för hitta variationer både rumsligt och tidsmässigt samt mellan odlade/vilda Siljansöringar respektive honor/hanar, likväl som skillnader avseende rörelser, tim- och dygnsaktivitet och benägenhet att söka sig uppströms till det definitiva vandringshindret Spjutmo kraftverk. Siljansöringarna rörde sig mer under dagen jämfört med natt vilket skulle kunna kopplas till påverkan från elproduktion och vattenströmmar som skapas vid Spjutmo kraftverks turbinutlopp och/eller att dagsljuset är en fördel då de använder sig av synintryck för att kunna navigera. Skillnader (dock ej statistiskt säkerställda) kunde urskiljas mellan odlade och vilda fiskar och hanar/honor, såsom exempelvis att vild fisk simmade längre sträckor än odlad. Studier som denna är viktiga för att kunna få en helhetsbild kring livsvillkor och beteendemönster för Siljansöring och därigenom lyckas med framtida förvaltnings- och åtgärdsarbeten. / The number of Siljan trout (Salmo trutta) in the River Österdalälven has declined due to hydropower development. To restore the river information about the behavioural patterns of the trout, such as upstream migration, are needed. The aim of this study is to describe the upstream movements of tagged Siljan trout as well as to identify differences between hatchery-reared and wild trout and between males and females. During 56 days, 18 individuals tagged with acoustic telemetry transmitters were registered in a section of the River Österdalälven. The data were analysed to identify variation in time and space as well as differences between origin (hatchery-reared vs wild trout) and sex. Analyses were also performed on hourly and diel movement patterns and if the fish swam upstream to the first migration barrier, the power station in Spjutmo. Variation in diurnal activity was identified, with higher activity during daytime compared to night, which might be related to power production in relation to currents flowing from turbine outlets and/or the importance of daylight for effective navigation. There were no significant differences identified between hatchery-reared and wild trout, respectively, nor were there any sex-related differences. Information obtained from this study is important to understand the situation for Siljan trout, to help in future management and restoration of this valuable stock of trout.

Aspen är en karpartad fiskart och lite är känt om dess ekologi, på rödlistan har den klassen nära hotad (ArtDatabanken 2012). I värmländska Glumman, en ca två mil lång övergödd å belägen väster om Väse, vandrar aspen upp på våren för att leka vid Väse kyrka där den enda kända lekplatsen i ån finns. Tre vandringshinder finns i ån varav det nedersta är beläget ca 500 m från den kända lekplatsen. Syftet med studien var att undersöka om asp som lyftes över det nedersta vandringshindret sökte sig till lekplatser högre upp i systemet och om de där lekte. Totalt radiomärktes tre asphanar varav två lyftes över det nedersta vandringshindret. Ingen av dem vandrade vidare uppströms för att undersöka möjligheterna till lek. Den asp som släpptes ut nedströms vandringshindret visade inte några tendenser på att vilja passera den kända lekplatsen och fortsätta mot vandringshindret. Leken skedde på det första lekområdet som aspen kommer till i Glumman. När aspen lämnat Glumman uppehöll de sig i sjön Panken. Den första aspen lämnade Panken efter 22 dagar, den andra efter 23 dagar, båda vandrade nedströms mot Vänern. Den tredje aspen var kvar i Panken vid studiens slut. En fiskväg förbi det första vandringshindret i Glumman skulle troligen inte vara det bästa sättet att gynna aspen på för tillfället. / The asp is a threatened cyprinid fish, of which little is known about its ecology (ArtDatabanken 2012). In Glumman, a nearly twenty kilometer long eutrophicated river located west of Väse in Värmland, asp migrate upstream for spawning in the spring to the only known spawning ground, located at Väse church. There are three migration barriers in the river, of which the lowermost is located about 500 m from the spawning ground. The purpose of this study was to investigate whether asp that were lifted over the lowermost migration barrier found their way to spawning grounds higher up in the system and if they spawned there. In total, two of three radio-tagged male asps were lifted above the lowermost migration barrier. None of them migrated further upstream, where they could explore opportunities for spawning. The asp that was placed downstream of the migration barriers did not swim upstream past the known spawning ground and continue to the migration barrier. Spawning occurred at the first spawning ground that the asps reached in Glumman. When the asps left Glumman they went into Lake Panken. The first one left LakePanken after 22 days, the second after 23 days and both migrated downstream towards LakeVänern. The third was still in LakePanken at the end of the study. A fishway at the lowermost migration barrier in Glumman is not likely the best way to help asp at the moment.