När ett vattendrag regleras genom byggnation av dammar och vattenkraftverk skapas hinder, även så kallade vandringshinder för fiskar och andra vattenlevande organismer. Genom att bygga en fiskväg möjliggörs åter denna vandring. På senare år har det blivit vanligt att anlägga fiskvägar på ett naturligt sätt. Den senast framtagna metoden för att anlägga naturliga fiskvägar är att bygga ett så kallat inlöp. Inlöpet uppförs genom att en del av en damm skiljs av med hjälp av en skiljevägg som ansluts mot befintlig dammkonstruktion. Skiljeväggen kan utföras på flera sätt, ett av dess är genom att driva ner en kontinuerlig stålspont. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheten att uppföra ett inlöp med hjälp av en tät kontinuerlig konsolspont av stål, i anslutning till befintlig dammkonstruktion. Målet med examensarbetet är att öka kunskapen vid användning av kontinuerlig stålspont för byggnation av fiskvägar i anslutning till befintliga dammkonstruktioner.

Enligt miljöbalken är det förbjudet att skada vilt levande djur. Ska man bedriva vattenverksamhet där djurlivet påverkas måste åtgärder för att minimera den negativa påverkan vidtas. Hindras exempelvis fiskens vandring av verksamheten ska vandringen återskapas med hjälp av en fiskväg. Mätningar av vattenhastigheter i fiskvägar med flygelmätning och höjder med GPS-mätare har utförts i studieområden utvalda av företaget Norconsult. Flöden har beräknats med hjälp av resultatet från mätningarna och sedan jämförts med de framtagna värdena på flödena i förstudierna. Jämförelsen ska bidra till förbättring vid kommande konstruktioner. Olika fiskarters vandring och simförmåga har studerats för att kunna tolka resultatet av mätningarna. Arternas simförmåga är också grundläggande för utformningen av en fiskväg. Det finns många olika sorters fiskvägar, den här rapporten behandlar tre slitsrännor, i Arboga, Kallstena och Örebro, och ett omlöp i Örebro. Resultatet av mätningarna i fält stämde överens med förstudien i avseende på vattendjupen i både omlöpet och slitsrännorna. Vad gäller flödena var de uppmätta hastigheterna i slitsrännorna betydligt lägre än de i förstudien i Arboga och vid Örebro slott. Hastigheterna i omlöpet och slitsrännan i Kallstena stämde väl överens med tidigare utsago. I slitsrännan i Arboga mättes flödet till 0,55 m3/s att jämföra med förstudiens flöde på 0,8 m3/s vid samma vattennivåer uppströms. I Kallstena mättes flödet till 0,49 m3/s och skulle enligt förstudien vara 0,50 m3/s vid vinterläge. Slitsrännan vid slottet hade ett flöde på 0,20 m3/s och skulle vid samma uppströms vattennivå ha ett flöde på 0,40 m3/s enligt föstudien. Omlöpet vid Slussen i Örebro hade ett flöde vid inloppet på 0,20 m3/s ett något högre flöde än vad förstudien visar på med samma vattennivåer, vilket skulle vara 0,25 m3/s. De flöden som uppmätts i Arbogaån kan endast fiskar av medelstorlek och uppåt klara av. Hastigheterna i slitsrännan i Örebro var något lägre och små fiskar kan ta sig upp där. I omlöpet var det djupet som var kritiskt där måste man öka flödet om man vill att större fiskar ska passera. Mångfalden av mindre arter var däremot god. Fel i flygelmätningarna kan förekomma om exempelvis propellern ej varit riktad rakt mot strömmen. Kommer strömmen snett på flygelns vingar kommer den inte att snurra lika många varv som om strömmen kommit framifrån och efterföljande hastighetsberäkning blir missvisande. Resultatet visar på att det skulle vara önskvärt med mer utförliga mätningar, förslagsvis med en annan metod än flygel, exempelvis spårämnen. Ett ökat flöde i omlöpet skulle också vara att förespråka för större fiskar och kan genomföras med ett högre erosionsskydd längs med å-fåran. / It is illegal to in any way harm wild life according to Swedish law, The Environmental Code. Nevertheless, human activities do in many cases interfere with nature and in those circumstances you are obliged to do what is possible to minimize the negative environmental effects. Water activities may for example create an obstacle for the fishes’ migration up or downstream, which could be prohibited by building a fishway. In this report measurements of the water flow velocity with the help of hydrometrical wing and heights with the help of a GPS-gauges have been done in areas selected by the company Norconsult. The results were then compared with already established values in the pilot study. This will hopefully contribute to improvements in coming constructions of similar kind. To be able to interpret the results studies were read about different fish species and their way up or downstream along with their swimming ability. The species’ ability to swim is also essential for the construction of a fish way. There are many different types of fish ways. This study deals with three kinds of vertical slots, in Arboga, Kallstena and Örebro, and one bypass channel in Örebro. Results of the measurements taken in the field on water depths was shown to correspond with the values in the pilot study in both the vertical slots and the bypass channel. When it came to water flow, the velocities in vertical slots were considerably lower in Arboga and by Örebo castle but no difference was detected in Kallstena and the bypass channel in Örebro. The water flow in Arboga was measured to 0,55 m3/s in comparison to the pilot study where the same water depths upstream created a flow of 0,8 m3/s. In Kallstena the measured flow was 0,49 m3/s and the pilot study says that winter settings for the dam should generate a flow through the fishway at 0,50 m3/s. The vertical slot close to the castle in Örebro had flow at 0,20 m3/s, but should according to the pilot study and the water depth upstream be 0,40 m3/s. The bypass channel in Örebro had a flow with a higher velocity than the pilot study, at 0,25 m3/s compared to 0,20 m3/s. Water flow velocities measured in Arbogaån would only allow mid sized fishs or larger to pass. The flow in the vertical slot in Örebro, which was a bit lower, would also make it possible for smaller fishes to pass. In the bypass channel, where the depth is critical, you will have to increase the flow to allow bigger fishes to pass. Nonetheless there is a good diversity of small species in the bypass channel. Errors could occur in the hydrometrical wing measurements if for example the propeller was not held completely linear with the current. The current will then hit the propeller in an angle causing it to complete fewer rotations and therefor cause the velocity reading to be incorrectly lower. More detailed measurements could be desirable in the vertical slots, preferably done with another method than with a hydrometrical wing for example tracer tests. An increased water flow in the bypass channel would also be favourable, allowing larger fishes to pass, which raising the height of the erosion protection further above water level could do.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs. I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område. Det går att förbättra kvaliteten på modellen avsevärt med korrigering av LiDAR-data genom jämförelser mot mätpunkter. Studien har visat att det går att uppnå en noggrannhet som är bättre än en decimeter överlag i modellen, med vissa lokala variationer. Dessa variationer visar sig i större osäkerhet i mera svårdefinierad terräng, som strandkanter eller där terrängen visar stor variation. Studierna har också visat att i områden där det finns många mätpunkter är kvaliteten bättre än i områden där det är glest mellan punkterna. Bottentopografier hade varit mycket önskvärt att mäta eftersom dessa behövs vid fiskvägsplanering, men det var dessvärre vid tidpunkten för fältarbetet inte möjligt att utföra några mätningar i vattnet på grund av högt vattenstånd. I studien har också den uppbyggda höjdmodellen använts för att hitta metoder att analysera och visualisera olika förslag på naturlika fiskvägar. Studierna har visat att topografin är en viktig faktor inom planeringen på grund av fiskvägars lutningskrav. För att uppnå den önskade medellutningen måste i många fall topografin modifieras ordentligt och detta har visat sig vara ett problem vid Strömdalens kraftverk. Genom att utnyttja 3D-modellering går det se detta ur ett annat perspektiv och då framkommer också svårigheterna med att anpassa fiskvägen till terrängen bättre. / Dams are obstacles for migrating fish species and a solution for this problem is to construct fish bypasses. One of the most desirable solutions for this is nature-like fish passages which is a solution where the bypass is looking like a real stream. However, because these passages have been planned poorly considering slope and placing of the entrance, they have not been that effective. Because of that, studies in topography and mapping of the area are important before a fish passage is constructed. In this study the topographic and geographic criteria are used to study possible paths where the fish passage can be constructed. This is done around Strömdalens kraftverk, close to the central parts of Gävle as part of the fish migration project of Länsstyrelsen in Gävleborg. In the study, Digital Elevation Models (DEM) is produced by data from Light Detection and Ranging (LiDAR) and by performing a topographic survey using Global Navitation Satellite System (GNSS) and total station in this area. The LiDAR data are corrected by those survey points by comparing them to the uncorrected LiDAR model. By doing that and also including the survey points, the performance of the model was greatly improved. In general the surveyed area is shown to have an uncertainty lower than a decimeter, but with local variations. Those variations are higher in more complex terrain, for example around shorelines and in areas with high terrain variation. The study has also shown that the uncertainty is lower in areas where many points have been surveyed. Bathymetric data are of great importance. However, by the time of the field survey, it was impossible to perform any survey in the water because of a high water level. Different suggestions on nature-like fish paths have also been analyzed and visualized by using a produced DEM. The studies have shown that topography is a very important factor because of the slope criteria for those fish passages. To reach the desired mean slope the topography has to be greatly modified, which is a major issue near Strömdalens kraftverk. By using 3D models it is possible to see that from a different perspective and it's easier to see the difficulties to adapt the fish passage to the terrain.

I oktober 2013 publicerade Vattenverksamhetsutredningen delbetänkandet SOU 2013:69 med förslag på förnyade vattenrättsliga regler. Förslaget är att genomföra en nyprövning av alla de vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken för att på så sätt uppdatera miljökraven i deras äldre tillstånd till dagens nivå. Enligt utredningen är detta nödvändigt för att Sverige ska uppnå de miljömål som satts enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt förslaget i delbetänkandet skulle ca 98 % av de svenska vattenkraftverken genomgå en nyprövning och det finns en oro över hur de nya miljökraven kan komma att minska den förnybara energiproduktionen. Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka konsekvenser den småskaliga vattenkraften står inför om Vattenverksamhetsutredningens förslag skulle bli verklighet. Fokus har lagts på anläggningar med en installerad effekt under 1,5 MW, så kallad minkraft, och tre exempelfall har valts ut och utretts. Det har antagits att de nya miljökraven skulle innebära att anläggningarna ska anlägga fiskpassager, upp- och nedströms, och att de fall där det finns torrlagda åfåror skulle införa en minimitappning av vattendragets medellågvattenföring (MLQ). Inom de tre exempelfallen finns även de tre ägargrupperna privat, kommunal och elbolag representerade av en vardera. Kostnader har beräknats för flera olika åtgärdsalternativ som antingen innefattar en nyprövning och anläggandet av fiskvägar, en utrivning av anläggningen eller en effektivisering av befintlig anläggning i samband med en nyprövning. I och med bortledda flöden till fiskväg och minimitappning påverkas anläggningen av ett produktionsbortfall vilket har beräknats för vardera anläggning och berörda åtgärdsalternativ. Produktionsbortfallen som beräknats för exempelfallen är i storleksordningen 2-40 % av anläggningarnas årsproduktion och påverkas främst av om anläggningen har minimitappning eller inte. Vid en effektivisering av befintlig anläggning bör det vid dimensioneringen av turbinen tas hänsyn till volymen på det bortledda flödet till fiskväg och minimitappning för att minimera produktionsbortfallet från detta. Den tid som anläggningen tas ur drift på grund av för låga flöden ökar nämligen när ett flöde leds bort och denna tid kan minimeras. Resultaten visar även att de investeringskostnader som kan komma att krävas i samband med en nyprövning är höga sett till anläggningarnas årliga omsättning och risken är därför stor att verksamhetsägare inte kommer ha de ekonomiska förutsättningar som krävs. Detta särskilt i dagsläget då elpriset är lågt och flera av anläggningars elcertifikat nyligen gått ut, vilket innebär minskade marginaler och mindre utrymme för investeringar. Vidare visar fallstudien att en utrivning av anläggning ofta innebär en större kostnad än den för en nyprövning. Det finns alltså en stor risk att de verksamhetsägare som inte har möjlighet att genomföra en nyprövning inte heller kan bekosta den utrivning som de kommer åläggas om nyprövningen inte genomförs. I dessa fall kan en konkurs vara den enda utvägen och det är då oklart vad som sker med anläggningen vilket bör utredas vidare. / In October 2013 a proposition was made that all hydropower plants with permits made out before the incorporation of Miljöbalken (1999) should be forced to apply for a renewal of their permits and in this way give way to an update of their environmental standards. The aim of this report is to present the consequences that could be expected for small hydropower in Sweden as a result of the proposition and focus has been set on stations with an installed effect of less than 1.5 MW. It has been assumed that an update of environmental standards will include construction of fish ways and also a set minimum discharge in the dry riverbeds that exist as a result of the construction of the power plant. A case-study was made with three hydropower plants and costs as well as production losses were calculated. The results show that 2 to 40 % of the stations yearly production would be lost because of the spillage in fish ways and as minimum discharge. The cost of fish ways will amount to an average of 5 million SEK for each station which is high related to the stations’ turnover that varies between 350 thousand and 4 million SEK for the investigated cases. There is a risk that many owners will not have sufficient funds to apply for a new permit as well as constructing fish ways. If a new permit is not granted or sought the station will be declared illegal and a removal of it will be demanded by the environmental court (Mark- och miljödomstolen). However, the costs investigated for removal of station and dams tend to be higher than the ones connected to a renewal of permit and will therefore not prove a solution to owners who lacked sufficient funds for a renewal of permits. What to be done in these cases remains to be investigated and is suggested for further studies.

Opening migratory pathways is crucial for the brown trout´s ability to recolonize spawning- and rearing areas, in order to complete its lifecycle. Damming rivers for hydropower production has created obstacles for migration, and nature-like fishways are one measure used to recreate connectivity. The purpose of this bachelor´s thesis was to find out how the nature-like fishway, constructed in 2016, at Billsta power plant, central Sweden, was used by migratory brown trout for upstream and downstream passage, and to observe if the migration pattern changed over time, between 2018-2020. The collected data comes from an automatic fish-counter that has been located upstream of the nature-like fishway. To analyze the data, recorded trout were categorized into two length classes, spawning-size and smolt-size, according to criteria from the Swedish Agency for Marine and Water Management (HaV). Since individual fish could not be identified, a method for daily “net migration” was been developed to estimate the direction of migration. The results showed that net migration of spawning-size trout was greater upstream than downstream. Net upstream migration of spawning size trout tended to increase over time, but not the net downstream migration. There was no difference between net upstream and net downstream migration smolt-size trout, but the net downstream migration smolt-size trout increased over time. The study showed that there was substantial use of Billsta nature-like fishway for brown trout of both spawning- and smolt-sizes, for both upstream and downstream migration. The migration pattern was partly as expected but, upstream migration of smolt-size trout suggests that there is a considerable population of stationary trout passing the fish-counter. The study highlights the importance of monitoring the results of the restoration and implementing improvement measures where necessary. Billstaån has regained open migration pathways, but more time is needed to evaluate its effect and find out if the ecosystem works so that Storsjöns unique, large sized, migratory brown trout stocks once again have the conditions to complete their lifecycle in Billstaån. / Fria vandringsvägar är avgörande för öringens förmåga att återkolonisera lek- och uppväxthabitat, vid fungerande lek- och smoltvandring kan öringen fullborda sin livscykel. Vattenkraftsproduktion har skapat vandringshinder och naturlika fiskvägar är en åtgärd för att återskapa konnektivitet. Syftet med den här kandidatuppsatsen var att ta reda på hur den nedersta naturlika fiskvägen, skapad 2016 vid Billsta kraftverk i mellersta Sverige, nyttjades av vandrande öringar för uppströms och nedströms passage och observera om vandringsmönstret förändrades över tid, mellan 2018–2020. Rådatan kommer från en automatisk fiskräknare som funnits placerad uppströms den naturlika fiskvägen. För att analysera datan delades öringen in efter två längdstorlekar, lek- och smoltstorlek, enligt kriterier från Havs- och vattenmyndigheten. Eftersom individuell fisk inte gick att identifiera har en metod för daglig ”nettovandring” utarbetats för att uppskatta vandringens riktning. Resultatet visade att fler öringar i lekfiskstorlek nettouppvandrade än nettonedvandrade. Nettouppvandring av lekfiskstorlek tenderade att öka över tid men inte nettonedvandringen. Det var ingen skillnad mellan nettoupp- och nettonedvandrande öring i smoltstorlek, men nettonedvandringen av öring i smoltstorlek ökade över tid. Studien visade att Billsta naturlika fiskväg nyttjades väl av öring i både lekfisk- och smoltstorlek för både uppströms- och nedströmsvandring. Vandringsmönstret var delvis som förväntat, men när det gäller smoltstorlekens vandring var det snarare bäcköringens vandring än smoltens vandringsmönster som analyserades. Studien belyser vikten av att övervaka resultatet av restaureringen och implementera förbättringsåtgärder där så behövs. Billstaåån har återfått fria vandringsvägar men mer tid behövs för att utvädera dess effekt och ta reda på om ekosystemet fungerar så att Storsjöns unika, storvuxna, lekvandrande öringstam återigen fått förutsättningar att fullborda sin livscykel i Billstaån.

In the center of Stockholm, a lock by the name Victoriaslussen is being renovated, where in conjunction with this, a fishway is being designed. The purpose of the fishway is to facilitate migration of weak-swimming fish between the Lake Mälaren and the Salt Lake. Perch (Perca fluviatilis) is counted among these weak swimming species. The aim of the study is to, based on research results, reports, and interviews, create an analysis of the challenges the perch face today, and in the future, as well as assessing the need of a fishway in this location. Data show that the perch population in Sweden is in a steady state today, although a reduction in catches in the study area has occurred during the last 25 years. Based on the accessible data it was stated that there is sufficient scientific evidence to draw conclusions about the sustainability of the perch’s stock in lake Mälaren today. The study shows that the decrease in stock can be attributed to human impact on the environment in the form of pollution of the water as well as to climate change. Furthermore, the impact of climate change on the lake’s ecological status, for instance, through an increase in temperature, resulting in eutrophication and descending oxygen levels, will amount to consequences for the perch such as changes in metabolism, size structure in the stock (population and body size). The fishway system created is a circuit (In Swedish: omlöp), which is the most natural and gentle system for a wide diversity of weak-swimming fish. The study concluded that the perch would benefit from a fishway in Victoriaslussen. It would improve the perch’s situation in Mälaren. Although the stock is in a steady state for the time being, climate change in the future will bring new challenges which would make the fishway useful solution.

Många av Sveriges vattenkraftverk drivs med gamla tillstånd. Detta har letttill att regeringen tvingat fram en omprövning av alla elproducerandevattenkraftverk mot miljöbalken och moderna miljövillkor. En av de storaåtgärderna som kommer behöva utföras vid många av anläggningarna för attanpassa kraftverket till moderna miljövillkor är byggnation av fiskvägar.Detta medför en betydande kostnad för verksamhetsutövaren och det blirdärför viktigt att hitta lösningar för att hålla ned dessa kostnader så mycketsom möjligt. Ett sätt att spara pengar är genom samordning mellanbyggandet av fiskväg med det återkommande betongunderhållet. Dennarapport undersöker möjligheterna för denna samordning med fokus på tidenför utförande och hur stor kostnadsökningarna faktiskt blir förverksamhetsutövaren. Det visar sig att över majoriteten av kraftverken haråtgärdsbehov i form av betongrenoveringar som ligger väl i tiden för attsamordnas med byggandet av eventuella fisktrappor. Att upphandla bådaåtgärderna under samma upphandling visar sig ha goda chanser förkostnadsbesparing. / Many of Swedens hydropower constructions operates on old permissions.This have led to a national reconsideration for every hydropower stationwhether or not they operates with modern environmental conditions or not.Interviews suggest that the main action that will be required probably is tobuild fish-ladders. This will be a large cost for the operator and therefore itis important to keep the cost as low as possible. One way of saving money isto bundle different projects to reduce costs. This paper investigates whetheror not bundling between building of fish-ladders and the recurring concretemaintenance would be economically advantageous and prefarable for theowner. The focus is to examine the possibility of bundling in terms of thetime-frame of both the construction of the fish-ladder and the concretemaintenance and check the difference in cost between these two actions.The results suggests that a majority of the examined hydropower-stationshave renovation measures to deal with within the same time-frame as theintended construction of fish-ladders. To bundle the two operations alsoseems like an economically preferable choice.

I Sverige finns i dagsläget närmare 10 000 dammar i våra vattendrag. Dammar som har varit en viktig del i den svenska historien men som nu utgör ett hot mot att uppsatta miljömål nås. Dammarna fragmenterar effektivt vattendragen då de utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer.  På senare tid har problemen som dessa dammar skapat blivit högre prioriterat av myndigheter och beslutsfattare. För att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer krävs åtgärder vid i stort sett samtliga av Sveriges dammar. Vid vissa av dessa får naturen kompromissa och fiskvägar av olika slag tas i anspråk. Total utrivning av dammar är i Sverige fortfarande en ovanlig åtgärd men som börjar få spridning. Utrivning har visat sig vara det mest ekonomiska alternativet samtidigt som det bästa för miljön då det återställer inte bara konnektiviteten utan även vattendragets naturliga geomorfologiska processer och flödesdynamik.  I denna studie har konsekvenserna av en avsänkning av Dragby kvarndamm i Björklingeån undersökts. Studien har genomförts genom att sammanväga data från biotopkartering, elfiske samt en hydraulisk modellering i HEC-RAS. Den hydrauliska modelleringen visade hur flödesförhållanden och fallhöjd kommer fördela sig vid en potentiell avsänkning av Dragby kvarndamm. Tillsammans med övriga undersökningar kunde en sammanvävd bild av konsekvenserna av en avsänkning formas. Vid en avsänkning kommer vattenytan sänkas med 1-1,7 m och inga nya strömsträckor kommer att bildas. Trots detta tyder elfisket och biotopkarteringen på att en avsänkning kommer att gynna arter som till exempel lake. En avsänkning kan därav bidra till ökad ekologisk status i Björklingeån. / Sweden is a country revolved around different types of water. With a coastline stretching around a big part of the country. The Baltic Sea which is fed with so much fresh water that it classifies as a brackish sea. The fresh water from Sweden originates from almost 100 000 lakes and nearly 30 000 rivers and streams. However, these different waterways are heavily impacted by approximately 10 000 artificial dams. Dams that for example block fish from migrating to their spawning grounds.  In the last couple of years, the problems revolving around dams have been put higher up on the agenda of politicians and authorities. Significant efforts need to be made to be able to reach the goals of the European Water Framework Directive. Those efforts include building different kinds of fish passage solutions around dams, but also removing dams that no longer have a purpose. Dam removal is often the most cost-effective solution and at the same time the one with most ecological benefits.    In this study, the consequences of a removal of the Dragby mill dam have been investigated. The study have been done by collecting and combining data from habitat assessment, electrofishing and hydraulic modeling in HEC-RAS. The hydraulic modelling showed that the water level upstream of the dam will decrease with approximately 1-1.5 m if the dam is removed.  Simulated water velocities indicate that no rapids and stream habitat suitable for trout will immerse if the dam is to be removed. Nonetheless, the combined information suggests that a dam removal would most likely benefit other species such as the threatened burbot. Therefore, a removal of Dragby mill dam could result in a ecological boost for river Björklingeån.

This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden. It lists some of the challenges of positive and negative character that owners of small hydro are facing today. The last is to find out the owners' plans for their business for the future.The basis for the analysis is a literature review, visits to hydropower plants and interviews with owners and a questionnaire. The questionnaire was answered in the spring of 2011. 128 hydropower owners with together 165 plants participated. This represents about 9 % of the total amount of small scale hydropower plants. The owners rank economy, new environmental ruling, requirements for fish ways and lack of time as the biggest challenges. The owners' concern about the new environmental ruling ispreceded by a debate on the subject in which some County Boards (Länsstyrelser) raised theissue. 38 % of plants in the survey have fish ways and another 7 % plan to get it in within a period of 10 years.Small hydropower produces about 4.3 TWh per year. Calculations made on the respondents' answers show that 80% of plants have the potential to increase its effect. 55% plan to do so within 10 years. If the plants in the survey are representative for the industry as a whole, small scale hydropower in the range of 0 - 2 MW, has a potential to increase its production by 6.1 TWh per year. / I detta arbete studeras den småskaliga vattenkraften i Sverige med ett fokus på de mindre verkenmed en effekt upp till 2 MW. Studien har tre syften. Den skall beskriva den småskaliga vattenkraftverksbranschen i Sverige. Den skall redogöra för några av de utmaningar av positiv och negativ karaktär som ägare av småskalig vattenkraft står inför idag. Det tredje är att ta reda på ägarnas planer för framtiden. Som underlag för analysen ligger en litteraturstudie, besök i kraftverk och intervjuer med ägare samt en enkät. Enkäten besvarades under våren 2011 av 128 vattenkraftsägare med tillsammans 165 verk. Detta utgör ungefär 9 % av det totala antalet småskaliga vattenkraftverk. Ägarna rankar ekonomi, krav på nytt miljötillstånd, krav på fiskväg och brist på tid som de största utmaningarna. Ägarnas oro för krav på nya miljötilltsånd har föregåtts av en debatt i ämnet där ett antal länsstyrelser krävt detta. 38 % av verken i undersökningen har fiskväg och ytterligare 7 % planerar att skaffa det inom 10 år. Det finns en stor spridning i ägarnas bakgrund, utbildning och hur man kom in i branschen. Generellt har ägarna ett stort teknikintresse. De vanligaste utbildningarna är inom teknik, lantbruk eller elektriker. En tredjedel av ägarna är i pensionsåldern. Den småskaliga vattenkraften producerar ungefär 4,3 TWh per år. Beräkningar som har gjorts på respondenternas svar visar att 80 % av verken har en potential att öka sin effekt. 55 % planerar att göra det inom 10 år. Om de verk som deltog i enkäten är representativa för branschen i sin helhet skulle den småskaliga vattenkraften i spannet 0-2 MW kunna öka sin produktion med 6,1 TWh.

Många djurarter väljer någon gång att vandra under sin livshistoria, denna vandring innebär såväl fördelar som nackdelar. Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är en av dessa arter. Ålen är idag akut hotad och antalet ålar som idag försöker nå sina uppväxtplatser i europeiska sötvatten är en bråkdel av vad de en gång var. På sin vandring möter ålen olika faror bla. vandringshinder i form av dammar och andra mänskligt byggda hinder. Vissa av dessa är utrustade med fiskvägar för att underlätta vandring för olika fiskarter. Syftet med denna studie är att undersöka om dessa fiskvägar kan utgöra en konstgjord selektion, där ålens individuella beteenden kan spela roll för dess benägenhet att klättra upp för en konstgjord fiskväg. Min hypotes är att individer som uppvisar ett explorativt beteende i högre grad kommer att klättra än de som inte uppvisar ett explorativt beteende. För att testa detta fick 269 glasålar med en genomsnittlig vikt på 0,36 g möjlighet att välja att klättra eller inte klättra uppför en konstgjord ramp. Efter klättringsförsöket filmades ålarna och deras aktivitet registrerades. Resultatet visar att de ålar som valde att klättra, i genomsnitt hade signifikant lägre aktivet, samt var signifikant tyngre än de ålar som inte klättrade. Dock fanns ingen korrelation mellan vikt och aktivitet inom respektive grupp. Resultatet stämmer med tidigare forskning, där lägre simaktivitet visat sig ha ett samband med ett ökat explorativt beteende. Studien visar att fiskvägarna kan utgöra ett konstgjort selektionstryck och påverka lokala bestånd, men med tanke på ålens panmiktiska livshistoria utgör specifika hinder troligen ingen selektion som kommer påverka populationen som helhet. / Many animal species choose to migrate at some point during their life history, and this migration involves both advantages and disadvantages. The European eel (Anguilla anguilla) is one of these species. The eel is today acutely threatened and the number of eels trying to reach their breeding grounds in European freshwater today is a fraction of what they once were. On its migration, the eel encounters among other things, barriers in the form of dams and other human-built obstacles, some of which are equipped with fishways to facilitate the migration of different fish species. The purpose of this study is to investigate whether these fishways can constitute an artificial selection, where the individual behaviours of eels can play a role in its propensity to climb an artificial fishway. My hypothesis is that individuals who exhibit exploratory behaviour will climb to a greater extent than those who do not exhibit exploratory behaviour. To test this, 269 glass eels with an average weight of 0.36 g were given the opportunity to choose to climb or not climb an artificial ramp. After the climbing attempt, the eels were filmed, and their activity recorded. The result shows that the eels that chose to climb had, on average, significantly lower activity and were significantly heavier than the eels that did not climb. However, there was no correlation between weight and activity within each group. The result is consistent with previous research, where lower swimming activity has been shown to have a connection with increased exploratory behavior. The study shows that the fishways can constitute an artificial selection and affect local populations, but given the eel's panmictic life history, specific obstacles probably do not constitute a selection that will affect the entire population. / Optimerade passagelösningar för ål