I oktober 2013 publicerade Vattenverksamhetsutredningen delbetänkandet SOU 2013:69 med förslag på förnyade vattenrättsliga regler. Förslaget är att genomföra en nyprövning av alla de vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken för att på så sätt uppdatera miljökraven i deras äldre tillstånd till dagens nivå. Enligt utredningen är detta nödvändigt för att Sverige ska uppnå de miljömål som satts enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt förslaget i delbetänkandet skulle ca 98 % av de svenska vattenkraftverken genomgå en nyprövning och det finns en oro över hur de nya miljökraven kan komma att minska den förnybara energiproduktionen. Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka konsekvenser den småskaliga vattenkraften står inför om Vattenverksamhetsutredningens förslag skulle bli verklighet. Fokus har lagts på anläggningar med en installerad effekt under 1,5 MW, så kallad minkraft, och tre exempelfall har valts ut och utretts. Det har antagits att de nya miljökraven skulle innebära att anläggningarna ska anlägga fiskpassager, upp- och nedströms, och att de fall där det finns torrlagda åfåror skulle införa en minimitappning av vattendragets medellågvattenföring (MLQ). Inom de tre exempelfallen finns även de tre ägargrupperna privat, kommunal och elbolag representerade av en vardera. Kostnader har beräknats för flera olika åtgärdsalternativ som antingen innefattar en nyprövning och anläggandet av fiskvägar, en utrivning av anläggningen eller en effektivisering av befintlig anläggning i samband med en nyprövning. I och med bortledda flöden till fiskväg och minimitappning påverkas anläggningen av ett produktionsbortfall vilket har beräknats för vardera anläggning och berörda åtgärdsalternativ. Produktionsbortfallen som beräknats för exempelfallen är i storleksordningen 2-40 % av anläggningarnas årsproduktion och påverkas främst av om anläggningen har minimitappning eller inte. Vid en effektivisering av befintlig anläggning bör det vid dimensioneringen av turbinen tas hänsyn till volymen på det bortledda flödet till fiskväg och minimitappning för att minimera produktionsbortfallet från detta. Den tid som anläggningen tas ur drift på grund av för låga flöden ökar nämligen när ett flöde leds bort och denna tid kan minimeras. Resultaten visar även att de investeringskostnader som kan komma att krävas i samband med en nyprövning är höga sett till anläggningarnas årliga omsättning och risken är därför stor att verksamhetsägare inte kommer ha de ekonomiska förutsättningar som krävs. Detta särskilt i dagsläget då elpriset är lågt och flera av anläggningars elcertifikat nyligen gått ut, vilket innebär minskade marginaler och mindre utrymme för investeringar. Vidare visar fallstudien att en utrivning av anläggning ofta innebär en större kostnad än den för en nyprövning. Det finns alltså en stor risk att de verksamhetsägare som inte har möjlighet att genomföra en nyprövning inte heller kan bekosta den utrivning som de kommer åläggas om nyprövningen inte genomförs. I dessa fall kan en konkurs vara den enda utvägen och det är då oklart vad som sker med anläggningen vilket bör utredas vidare. / In October 2013 a proposition was made that all hydropower plants with permits made out before the incorporation of Miljöbalken (1999) should be forced to apply for a renewal of their permits and in this way give way to an update of their environmental standards. The aim of this report is to present the consequences that could be expected for small hydropower in Sweden as a result of the proposition and focus has been set on stations with an installed effect of less than 1.5 MW. It has been assumed that an update of environmental standards will include construction of fish ways and also a set minimum discharge in the dry riverbeds that exist as a result of the construction of the power plant. A case-study was made with three hydropower plants and costs as well as production losses were calculated. The results show that 2 to 40 % of the stations yearly production would be lost because of the spillage in fish ways and as minimum discharge. The cost of fish ways will amount to an average of 5 million SEK for each station which is high related to the stations’ turnover that varies between 350 thousand and 4 million SEK for the investigated cases. There is a risk that many owners will not have sufficient funds to apply for a new permit as well as constructing fish ways. If a new permit is not granted or sought the station will be declared illegal and a removal of it will be demanded by the environmental court (Mark- och miljödomstolen). However, the costs investigated for removal of station and dams tend to be higher than the ones connected to a renewal of permit and will therefore not prove a solution to owners who lacked sufficient funds for a renewal of permits. What to be done in these cases remains to be investigated and is suggested for further studies.

Det aktuella examensarbetet utgår ifrån en genomförd förstudie som kartlagt brister i konsekvensutredning rörande företags kostnadseffekter vid regelgivning. Syftet med arbetet är att ta fram en modell för förbättrad kartläggning av population, den identifierade förbättringsmöjlighet som i enlighet med förstudien ses ha störst genomslagskraft på konsekvensutredningars övergripande kvalitet. Arbetet omfattar även utvecklandet av en plan för implementering. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig på Demings förbättringskunskap och ideologin runt offensiv kvalitetsutveckling samt tillhörande hörnstensmodell. Den metod som användes för att lösa problemställningen grundar sig på en modifierad modell av en Plan-Do-Study-Act cykel som benämns som Check-Plan-Do. Undersökningen som genomförts och tillhörande resultat har genererat en applicerbar modell för förbättrad kartläggning av population. Resultatet svarar således mot det syfte som kännetecknar rapporten och skapar förbättrade förutsättningar för kartläggning av population genom utvecklandet av en standardiserad process. / The current bachelor thesis is based on an earlier pilot study that identified shortcomings in impact assessment regarding the company's cost effects in regulation. The purpose of the work is to develop a model for improved population mapping, the identified improvement potential which, according to the preliminary study, is seen to have the greatest impact on the overall quality of impact assessments. The work also includes the development of a plan for implementation. The theoretical framework for the study is based on Deming's profound knowledge and the ideology concerning total quality management and the associated cornerstone-model. To solve the problem a modified model of the Plan-Do-Study- Act cycle called Check-Plan-Do is used as methodology. The survey conducted and related results have generated an applicable model for improved population mapping. The result has corresponded to the purpose of the report and creates improved conditions for mapping the population through the development of a standardized process.

This thesis describes and compares the practices of social impact assessments in Finland, Norway and Sweden. How are social impacts, as caused by any planned intervention, assessed in the countries? How do the countries' practices relate to the international theory and practice? What are the differences, and/or similarities, between the countries? SIA is a procedure of assessing and estimating potential social impacts as caused by some kind ofplanned intervention. The origin of SIA is commonly traced back to the introduction of environmental impact assessment (EIA). However, it has not won the same recognition as its cousin EIA. Since social aspects often are complex and thus difficult to measure and estimate, SIA can be used as a procedure to not only cope with quantitative aspects but also qualitative. Since EIA was introduced into legislation in Europe through the European Council, the Nordic countries have gradually introduced EIA, and impact assessment (IA), in their national legislation. There has not been any introduction of SIA per se in the legislation, however, assessment of social impacts are more or less included in the legislation covering EIA and IA. This thesis shows that SIA, in practice, is used to a differing extent in the countries and that there are some differences in what social impacts comprises and how they are assessed. In Norway the more overall and general IA is used including both biophysical impacts and social impacts, where the social impacts are de$ned and assessed in a rather quantitative way compared to the other two countries. In Finland and Sweden, SIA, as defined in the international theory and practice, is used to some extent. However, the practice in Sweden is not as widespread as in Finland and Norway, where social aspects and impacts seems to be more integrated in impact assessments. / Den här uppsatsen beskriver och jämför användningen i praxis av social impact assessments, sociala konsekvensbeskrivningar (SKB), i Finland, Norge och Sverige. Hur utreds sociala konsekvenser, som uppkommit till följd av en planerad aktivitet, i de olika länderna? Hur relaterar ländernas praxis med den internationella teorin och praxisen? Vilka är skillnaderna och/eller likheterna mellan länderna? SKB är ett tillvägagångssätt för att utreda och uppskatta potentiella sociala konsekvenser som uppkommit till följd av en planerad aktivitet. SKB brukar vanligtvis sägas ha sitt ursprung i och med introduktionen av environmental impact assessment, miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), men har inte fått samma genomslag som sin kusin MKB:n. Eftersom sociala aspekter ofta är komplexa och invecklade, och därför svåra att mäta och uppskatta, kan SKB användas som en metod att hantera, inte bara kvantifierbara aspekter, utan även kvalitativa. Sedan MKB introducerades i europeisk lagstiftning genom Europeiska rådet har de nordiska länderna gradvis infört MKB, och konsekvensbeskrivningar, i deras nationella lagstiftning. SKB per se har inte introducerats i den nationella lagstiftningen, men utredningar av sociala konsekvenser är mer eller mindre en del av lagstiftningen för MKB och konsekvensbeskrivningar. Denna uppsats visar att SKB används i skiftande utsträckning i praxis i länderna och att det finns skillnader i vad sociala konsekvenser tycks omfatta och hur de utreds. I Norge används den mer övergripande och generella termen konsekvensbeskrivning vilken inkluderar både miljömässiga och sociala konsekvenser där de sociala konsekvenserna utreds och definieras i relativt kvantitativa termer jämfört med de andra länderna. I Finland och Sverige används SKB, som det definieras i den internationella teorin och praxisen, till viss del. Men den svenska praxisen är inte lika omfattande som i Finland och Norge där sociala aspekter och konsekvenser verkar vara mer integrerade i konsekvensbeskrivningar.