The social dimension of sustainability has for a long time been relatively unexplored within traffic planning. Instead, there has been an emphasis on aspects such as reduced climate change impact and increased economic growth. However, it is possible to identify an increased interest in the social dimension of sustainability within traffic planning. SIA (Social Impact Assessment) is a tool that can be used to handle the social aspects of planning in a systematic way. The purpose of this study is to outline how SIA is used today in traffic planning in Sweden, and to see what potentials exists in its use as a social sustainability tool. To achieve this purpose, a content analysis of four SIA reports and 12 semi structured interviews have been conducted. The study shows that a general opinion is that social sustainability is difficult to handle because of its abstract and complex nature. SIA could be a way of making it more manageable through exemplifying what social sustainability could mean in specific projects and in a traffic context. SIA can also contribute to an increased focus on humans in the planning process. The study shows that there are a wide range of approaches to SIA in Swedish traffic planning, with several different locally customized tools and SIA processes which vary in time and scope. This variation creates an uncertainty. A mutual approach to SIA would be desirable in many ways, one of which is to lift the status of the tool. If a common framework for SIA were to be developed, it is important that the framework is flexible, and could be adjusted to local conditions and goals. One conclusion that can be drawn from the study is that more experience of working with SIA is needed before the identified development proposals are to be relevant. / Den sociala dimensionen av hållbarhet har länge varit relativt outforskad inom trafikplaneringen. Istället har fokus legat på aspekter som minskad klimatpåverkan och ökad ekonomisk tillväxt. Det är dock möjligt att se ett ökat intresse för social hållbarhet inom trafikplaneringen. SKB (social konsekvensbedömning) är ett exempel på ett verktyg som kan användas för att hantera de sociala aspekterna inom planeringen på ett metodiskt sätt. Syftet med denna studie är att ge en ökad klarhet i hur SKB används idag inom trafikplanering i Sverige, samt att undersöka vilken potential som finns för SKB som verktyg. För att uppnå detta syfte har en innehållsanalys på fyra SKB-dokument samt 12 semistrukturerade intervjuer med personer med särskild insikt i verktyget utförts. Studien visar att en allmän uppfattning är att social hållbarhet är svårhanterligt i och med att det är ett abstrakt och komplext begrepp. SKB tycks kunna göra det mer hanterbart genom att vara ett sätt att konkretisera social hållbarhet och exemplifiera vad det betyder ur ett trafikperspektiv och för specifika projekt. SKB kan även bidra till att sätta människan i fokus i planeringen. Studien visar också på att det finns en stor bredd i angreppssätt för SKB inom svensk trafikplanering, med flera olika lokalt anpassade verktyg och SKB-processer som varierar i tid och omfång. Denna variation leder till en osäkerhet och otydlighet kring vad verktyget innebär. Ett enhetlighet angreppssätt för SKB skulle på många sätt vara önskvärt, bland annat för att ge verktyget en statushöjning. Om ett gemensamt ramverk för SKB skulle utvecklas är det viktigt att det är flexibelt för anpassning till lokala förutsättningar och mål, samt att det utvecklas i samverkan med olika aktörer. En slutsats som går att dra av studien är att det behövs en ökad mognad och vana att arbeta med SKB innan de utvecklingsåtgärder som har identifierats är aktuella.

I takt med att städer växer ökar även avfallsmängderna. För att uppnå en hållbar stadsutveckling är det därför nödvändigt att tillgängliggöra avfallshanteringen så att även hushåll som saknar tillgång till bil har möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt hantera sitt avfall. I detta syfte har konceptet kvartersnära återvinningscentraler utvecklats. Kvartersnära återvinningscentraler ämnar integreras i den tätbebyggda miljön för att på så vis tillgängliggöra avfallshanteringen i form av återanvändning och återbruk, men vad som är speciellt med kvartersnära återvinningscentraler är att de även syftar till att främja socialt utbyte genom att fungera som en mötesplats.Detta arbete baseras på VA SYDs projekt Kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck. Syftet är att identifiera vilka effekter en kvartersnära återvinningscentral kan ha på de sociala dimensionerna av hållbarhet i Kroksbäck, ge förslag på sociala mål och indikatorer samt föreslå ett projekt för hur dessa kan utvecklas, implementeras och utvärderas. Vi undersöker hur arbete kan bedrivas för att utveckla sociala mål för en kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck och använder oss i det avseendet av en social konsekvensanalys för att identifiera möjliga sociala effekter som den kvartersnära återvinningscentralen kan föra med sig.De sociala effekter som identifieras utgör sedan grunden för de mål och indikatorer som formuleras i vår projektidé och som är tänkta att implementeras under den kvartersnära återvinningscentralens pilotfas.Resultatet visar på att sociala konsekvensbeskrivningar fungerar väl för att identifiera sociala effekter till följd av förändringar i den fysiska miljön. Den sociala konsekvensbeskrivningen har i vår studie bidragit till att vi lyckat identifiera sju sociala effekter som ett möjligt utfall av den kvartersnära återvinningscentralen i Kroksbäck: ökad trygghet, socialt kapital, samspelsintegration, delaktighet, tillgänglighet, jämställdhet och perspektivförändringar kopplade till hållbar utveckling. Kvartersnära återvinningscentraler har även visat sig vara ett bra exempel på ett projekt där de sociala värdena har en betydande roll för den ekologiska dimensionens utfall.Då den sociala dimensionen av hållbarhet ofta underkommuniceras när fysiska förändringar ska genomföras vill vi med detta arbete betona vikten av att den sociala dimensionen tas i beaktande under hela arbetsprocessen, då fysiska förändringar kan påverka det sociala livet på flera nivåer och under en lång tidsperiod. / As cities grow the amount of waste increases. In order to achieve a sustainable urban development it is necessary to make waste disposal accessible to households without access to a car. For this purpose, neighborhood recycling centers has been developed. Neighborhood recycling centers are intended to be integrated into the urban environment and thereby make waste management accessible for everyone, but they also intend to encourage social exchange by functioning as a meeting place.This study is based on VA SYDs project Neighborhood recycling in Kroksbäck. The aim of the study is to identify what impact a neighborhood recycling center might have on the social dimensions of sustainability in Kroksbäck, and to create a project proposal describing how these effects can be implemented and evaluated in three stages during the pilot phase of the project.We examine how work can be conducted to develop the social objectives of a neighborhood recycling center in Kroksbäck. For this purpose we have chosen to use social impact assessment to identify potential social effects the neighborhood recycling center might have. The social effects that we identify form the basis for the social objectives and indicators we phrase in our project proposal.The results show that social impact assessments work well to identify the social effects of alterations in the physical environment. The social impact assessment has contributed to our success in identifying seven social effects as a possible outcome of the neighborhood recycling center in Kroksbäck: increased security, social equity, interplay integration, inclusion, accessibility, equality and perspective changes linked to sustainable development. Neighborhood recycling centers has also proved to be a good example of a project where social values pay a significant role in the outcomes of the ecological dimension of sustainability.Since the social dimension of sustainability often seem to be sidelined when physical changes are implemented, we want to emphasize the importance of taking the social dimension into account throughout the planning process, seeing that physical changes can affect the social life on many levels and for a long period of time.

This thesis describes and compares the practices of social impact assessments in Finland, Norway and Sweden. How are social impacts, as caused by any planned intervention, assessed in the countries? How do the countries' practices relate to the international theory and practice? What are the differences, and/or similarities, between the countries? SIA is a procedure of assessing and estimating potential social impacts as caused by some kind ofplanned intervention. The origin of SIA is commonly traced back to the introduction of environmental impact assessment (EIA). However, it has not won the same recognition as its cousin EIA. Since social aspects often are complex and thus difficult to measure and estimate, SIA can be used as a procedure to not only cope with quantitative aspects but also qualitative. Since EIA was introduced into legislation in Europe through the European Council, the Nordic countries have gradually introduced EIA, and impact assessment (IA), in their national legislation. There has not been any introduction of SIA per se in the legislation, however, assessment of social impacts are more or less included in the legislation covering EIA and IA. This thesis shows that SIA, in practice, is used to a differing extent in the countries and that there are some differences in what social impacts comprises and how they are assessed. In Norway the more overall and general IA is used including both biophysical impacts and social impacts, where the social impacts are de$ned and assessed in a rather quantitative way compared to the other two countries. In Finland and Sweden, SIA, as defined in the international theory and practice, is used to some extent. However, the practice in Sweden is not as widespread as in Finland and Norway, where social aspects and impacts seems to be more integrated in impact assessments. / Den här uppsatsen beskriver och jämför användningen i praxis av social impact assessments, sociala konsekvensbeskrivningar (SKB), i Finland, Norge och Sverige. Hur utreds sociala konsekvenser, som uppkommit till följd av en planerad aktivitet, i de olika länderna? Hur relaterar ländernas praxis med den internationella teorin och praxisen? Vilka är skillnaderna och/eller likheterna mellan länderna? SKB är ett tillvägagångssätt för att utreda och uppskatta potentiella sociala konsekvenser som uppkommit till följd av en planerad aktivitet. SKB brukar vanligtvis sägas ha sitt ursprung i och med introduktionen av environmental impact assessment, miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), men har inte fått samma genomslag som sin kusin MKB:n. Eftersom sociala aspekter ofta är komplexa och invecklade, och därför svåra att mäta och uppskatta, kan SKB användas som en metod att hantera, inte bara kvantifierbara aspekter, utan även kvalitativa. Sedan MKB introducerades i europeisk lagstiftning genom Europeiska rådet har de nordiska länderna gradvis infört MKB, och konsekvensbeskrivningar, i deras nationella lagstiftning. SKB per se har inte introducerats i den nationella lagstiftningen, men utredningar av sociala konsekvenser är mer eller mindre en del av lagstiftningen för MKB och konsekvensbeskrivningar. Denna uppsats visar att SKB används i skiftande utsträckning i praxis i länderna och att det finns skillnader i vad sociala konsekvenser tycks omfatta och hur de utreds. I Norge används den mer övergripande och generella termen konsekvensbeskrivning vilken inkluderar både miljömässiga och sociala konsekvenser där de sociala konsekvenserna utreds och definieras i relativt kvantitativa termer jämfört med de andra länderna. I Finland och Sverige används SKB, som det definieras i den internationella teorin och praxisen, till viss del. Men den svenska praxisen är inte lika omfattande som i Finland och Norge där sociala aspekter och konsekvenser verkar vara mer integrerade i konsekvensbeskrivningar.

The construction industry has an increased focus on using sustainable methods to reach a more sustainable society but is still lacking the social aspect of sustainability. The belief is that this aspect has to be a natural part in construction projects to successfully plan and develop sustainable societies. A method to achieve this could be the use of Social Impact Assessment (SIA), a method frequently used in other countries such as U.S, Australia and Canada. The aim with the thesis is to investigate how this method can be used in a Swedish context, but also how the public in the best manner can be involved in decisions that affect them. To complement the theory with empirical findings a case study is done within Järvalyftet, one of the biggest redevelopment projects in the Stockholm region at the moment. A SIA deals with several areas and issues and is therefore complex to perform in an efficient way. It is consequently important to create a team with mixed disciplines to be able to manage the work and face the different problems in the best possible way. The thesis indicates that public involvement is of major importance to create an acceptance for the planned project among the affected parties in order to reduce both the timeframe and the costs of the project. Further, the thesis indicates that public involvement early on in a project facilitates for the affected people to deal with changes and trade-offs resulting by the project. / Byggbranschen har idag ett större fokus på att använda hållbara metoder i byggandet för att på så sätt nå ett mer hållbart samhälle, men saknar fortfarande fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. För att lyckas med att planera och bygga hälsosamma och hållbara samhällen måste de här aspekterna bli en naturlig del i byggprojekten. En metod för att lyckas med detta kan vara användandet av Social Konsekvensbeskrivning, en metod som ofta används i länder som USA, Australien och Canada. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur denna metod kan användas, men också hur allmänheten på bästa sätt kan bli involverade i beslut som berör dem själva. För att komplettera teorin som använts i arbetet har en case study gjorts inom Järvalyftet, ett av dagens största ombyggnadsprojekt i Stockholmsområdet. En SKB berör många olika områden och frågor och är därför en komplex process att genomföra. Det är följaktligen viktigt att skapa en grupp med varierande yrkesdiscipliner för att hantera arbetet och möta de olika problemen på bästa möjliga sätt. Arbetet visar på att allmänhetens deltagande är av stor betydelse för att skapa förankring bland berörda parter då ett projekt planeras, för att på så sätt minska både projektets tidsram och kostnad. Vidare visar även arbetet att involvering av allmänheten i ett tidigt skede av projektet underlättar för de berörda att hantera de förändringar och avvägningar som projektet medför.