Minst 400 miljoner människor lider i dagsläget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vår uppsats är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma påverkar samhället i Sverige och utvärdera förebyggande åtgärder med utgångspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras därför på redan befintlig forskning. För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma är det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen på ohälsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förändrade livsstilen, låg utbildning och låg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohälsosamma varor bidrar till fetma. Vi har kommit fram till att fetma har både fysiska och psykiska effekter som påverkar samhället. De fysiska effekterna är förtida död och olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ II diabetes och cancer. De psykiska effekterna består bland annat av låg självkänsla och känslor av utanförskap. Ytterligare effekter är diskriminering och försämrade sociala relationer, vilket tillsammans med de psykiska effekterna tyder på att viktiga behov enligt Maslows behovshierarki inte tillfredsställs. Enligt Solows tillväxtmodell har även sjukdomarna och förtida död en negativ effekt på tillväxten genom produktionsbortfall, högre administrativa kostnader för företag och minskade skatteinkomster för staten. Vi har genom att använda en cost-of-illness analys kommit fram till att den totala samhällskostnaden för fetma ligger mellan 6,2 och 14 miljarder, dock finns en stor osäkerhet i beräkningen. För att undvika dessa effekter behövs åtgärder för att förebygga fetma. Baserat på de orsaker vi tagit upp har vi diskuterat effektiviteten av åtgärderna sockerskatt, förmedling av information och övrig reglering. Slutsatsen är att fördelarna med sockerskatt är större än nackdelarna men att mycket förarbete om framförallt priselasticitet ännu återstår innan ett eventuellt införande. Vidare resulterar diskussionen i att förmedling av information är en bra åtgärd om man riktar den till de lågutbildade och integrerar den redan i unga år. Angående den sista diskuterade åtgärden, övrig reglering, är slutsatsen att marknadsföring, speciellt till barn, och tillgången på sötsaker borde regleras, samtidigt som fysisk aktivitet bör stimuleras och märkningen av livsmedel vidareutvecklas. Vidare anser vi att en samordning av alla åtgärder är central då vi tror att fetma bättre förebyggs när flera åtgärder samverkar.

I oktober 2013 publicerade Vattenverksamhetsutredningen delbetänkandet SOU 2013:69 med förslag på förnyade vattenrättsliga regler. Förslaget är att genomföra en nyprövning av alla de vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken för att på så sätt uppdatera miljökraven i deras äldre tillstånd till dagens nivå. Enligt utredningen är detta nödvändigt för att Sverige ska uppnå de miljömål som satts enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt förslaget i delbetänkandet skulle ca 98 % av de svenska vattenkraftverken genomgå en nyprövning och det finns en oro över hur de nya miljökraven kan komma att minska den förnybara energiproduktionen. Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka konsekvenser den småskaliga vattenkraften står inför om Vattenverksamhetsutredningens förslag skulle bli verklighet. Fokus har lagts på anläggningar med en installerad effekt under 1,5 MW, så kallad minkraft, och tre exempelfall har valts ut och utretts. Det har antagits att de nya miljökraven skulle innebära att anläggningarna ska anlägga fiskpassager, upp- och nedströms, och att de fall där det finns torrlagda åfåror skulle införa en minimitappning av vattendragets medellågvattenföring (MLQ). Inom de tre exempelfallen finns även de tre ägargrupperna privat, kommunal och elbolag representerade av en vardera. Kostnader har beräknats för flera olika åtgärdsalternativ som antingen innefattar en nyprövning och anläggandet av fiskvägar, en utrivning av anläggningen eller en effektivisering av befintlig anläggning i samband med en nyprövning. I och med bortledda flöden till fiskväg och minimitappning påverkas anläggningen av ett produktionsbortfall vilket har beräknats för vardera anläggning och berörda åtgärdsalternativ. Produktionsbortfallen som beräknats för exempelfallen är i storleksordningen 2-40 % av anläggningarnas årsproduktion och påverkas främst av om anläggningen har minimitappning eller inte. Vid en effektivisering av befintlig anläggning bör det vid dimensioneringen av turbinen tas hänsyn till volymen på det bortledda flödet till fiskväg och minimitappning för att minimera produktionsbortfallet från detta. Den tid som anläggningen tas ur drift på grund av för låga flöden ökar nämligen när ett flöde leds bort och denna tid kan minimeras. Resultaten visar även att de investeringskostnader som kan komma att krävas i samband med en nyprövning är höga sett till anläggningarnas årliga omsättning och risken är därför stor att verksamhetsägare inte kommer ha de ekonomiska förutsättningar som krävs. Detta särskilt i dagsläget då elpriset är lågt och flera av anläggningars elcertifikat nyligen gått ut, vilket innebär minskade marginaler och mindre utrymme för investeringar. Vidare visar fallstudien att en utrivning av anläggning ofta innebär en större kostnad än den för en nyprövning. Det finns alltså en stor risk att de verksamhetsägare som inte har möjlighet att genomföra en nyprövning inte heller kan bekosta den utrivning som de kommer åläggas om nyprövningen inte genomförs. I dessa fall kan en konkurs vara den enda utvägen och det är då oklart vad som sker med anläggningen vilket bör utredas vidare. / In October 2013 a proposition was made that all hydropower plants with permits made out before the incorporation of Miljöbalken (1999) should be forced to apply for a renewal of their permits and in this way give way to an update of their environmental standards. The aim of this report is to present the consequences that could be expected for small hydropower in Sweden as a result of the proposition and focus has been set on stations with an installed effect of less than 1.5 MW. It has been assumed that an update of environmental standards will include construction of fish ways and also a set minimum discharge in the dry riverbeds that exist as a result of the construction of the power plant. A case-study was made with three hydropower plants and costs as well as production losses were calculated. The results show that 2 to 40 % of the stations yearly production would be lost because of the spillage in fish ways and as minimum discharge. The cost of fish ways will amount to an average of 5 million SEK for each station which is high related to the stations’ turnover that varies between 350 thousand and 4 million SEK for the investigated cases. There is a risk that many owners will not have sufficient funds to apply for a new permit as well as constructing fish ways. If a new permit is not granted or sought the station will be declared illegal and a removal of it will be demanded by the environmental court (Mark- och miljödomstolen). However, the costs investigated for removal of station and dams tend to be higher than the ones connected to a renewal of permit and will therefore not prove a solution to owners who lacked sufficient funds for a renewal of permits. What to be done in these cases remains to be investigated and is suggested for further studies.

Bakgrund:I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden ökat, har även ohälsa och sjukfrånvaron bland medarbetare blivit högre. The Full Range Leadership Model består av ledarskapsstilarna transaktionellt och transformellt ledarskap. Forskning har visat att chefers ledarskapsbeteende har ett samband med medarbetarnas hälsa vilket gör det viktigt att kartlägga betydelsen av olika ledarskapsbeteenden för att bibehålla och öka medarbetarnas hälsa.Arbetsmiljön är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid produktionsbortfall eftersom upplevda arbetsmiljöproblem kan påverka medarbetarnas prestation negativt. Sambandet mellan transaktionellt- och transformellt ledarskap och produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem är ännu inte kartlagt. Syfte:Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan transaktionellt och transformellt ledarskap och hälsa samt produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.  Metod:Designen var en tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde via en elektronisk enkät. Totalt besvarade 101 individer enkäten. För att mäta hälsa användes en fråga om allmän hälsa ur SF36. Produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem mättes med två frågor. Ledarskapsstil mättes med en modifierad version av Multifactor Leadership Questionnaire. Initialt gjordes en korrelationsanalys med Pearson produktmomentskoefficent för att se vilka oberoende och bakomliggande variabler som hade ett linjärt samband med hälsa respektive produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.En linjär multipel regressionsanalys användes för att besvara första frågeställningen.  Resultat:Transformellt ledarskap hade ett samband med hälsa (b= 0,34, p = 0.02)men inte transaktionellt ledarskap. Transformellt ledarskap var den enda variabeln som hade ett linjärt samband med produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem. Däremot var den inte statistiskt signifikant när alfanivån sänktes till 0,05.  Slutsats:Resultatet indikerar på att en ledare bör praktisera ett transformellt ledarskap för att främja medarbetarnas hälsa.

Att vara utsatt för partnervåld kan medföra konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan, och även att innebära att påverkas på olika sätt. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse kring kommunala enhetschefers uppfattning om sin roll och om arbetsgivaransvar när det gäller anställdas utsatthet för partnervåld. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts och data samlades in genom en webbenkät och semistrukturerade intervjuer som analyserades i deskriptiv, bivariat respektive tematisk analys. Studien visade att partnervåld upplevs av enhetschefer som ett svårt ämne och att avsaknaden av reglering i lagstiftning och fastställda rutiner kring hur dessa ärenden ska hanteras gör att det blir upp till varje enskild enhetschef att avgöra hur det hanteras. Resultatet har sedan diskuterats i förhållande till tidigare forskning, lagstiftning och systemteori. / Being subjected to partner violence can have consequences for both physical and mental health, and also to be affected in different ways. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of municipal unit managers 'perceptions of their role and of employer responsibility regarding employees' exposure to partner violence. A combination of quantitative and qualitative method has been used and data were collected through a web survey and semi-structured interviews which were analyzed in descriptive, bivariate and thematic analysis. The study showed that partner violence is perceived by unit heads as a difficult subject and that the lack of regulation in legislation and established routines around how these matters are to be handled, makes it up to each individual unit manager to decide how it is handled. The results have since been discussed in relation to previous research, legislation and system theory.

Mauritius is an isolated island with ambitious targets for renewable energy generation and plans to invest in more solar power. The aim of this study is to assess how the implementation of photovoltaic technologies might affect the frequency stability in Mauritius and thus assess whether solar power can help the country obtain their targets for green energy generation. The research question is answered by conducting a literature study and simulating relevant scenarios in Matlab and Simulink. By simulating the frequency response for a production disturbance with different values for system inertia and PV capacity, the inertia requirements for frequency stability is assessed. Mauritius appears to have a high potential for increasing solar power generation. Based on the simulations, their electrical grid seems to be able to maintain frequency stability with PV capacity corresponding to the generation targets for 2020, 2025 and 2030, even for low amounts of system inertia. However, the significance of these results are called into question because of the varying quality of input data. With more accurate, specific data, the applicability of the results can be improved. Nevertheless, the study can be used as a guideline on how to use the given model to evaluate frequency stability in isolated power systems in island states. Ways to further this study is to evaluate other stability challenges related to PV production such as the reactive power in the system, voltage stability and rotor angle stability. / Mauritius är en isolerad ö som har sett en stor ekonomisk växt de sista åren. För att möta en ökande efterfrågan på el på ett hållbart sätt har Mauritius satt ambitiösa mål för förnybar energiproduktion som bland annat innebär betydande investeringar i solkraft. Målet med denna studie är att utvärdera hur implementeringen av utökad solcellskapacitet skulle kunna påverka frekvensstabiliteten i nätet på Mauritius och således fastställa ifall solenergin kan bidra till deras mål om ökad grön energiproduktion, utan att öka risken för strömavbrott. Frågeställningen besvaras genom att först utföra en litteraturstudie och sedan använda en matematisk modell, utvecklad av Danilo Obradovic från KTH, för att simulera relevanta scenarier i Matlab och Simulink. Simuleringarna visar frekvenssvaret vid produktionsbortfall som relateras till den mängd svängmassa som behövs för att säkerställa frekvensstabilitet vid olika mängder solceller. Litteraturstudien visar att Mauritius har god tillgång på solinstrålning och solceller verkar vara en lämplig teknologi för att utnyttja denna energin. Enligt de simuleringar som genomförts verkar Mauritius kunna bibehålla frekvensensstabilitet om den installerade solcellskapaciteten ökas till de planerade nivåerna i 2020, 2025 och 2030, även för låga värden på systemets svängmassa. Slutsatserna bör dock analyseras kritiskt då indatan som används för simuleringarna är av varierande kvalitet. Med bättre och mer specifik indata kan den föreslagna metodiken och modellen användas för att dra mer relevanta slutsatser för Mauritius. Metodiken som använts i denna studie kan därav ses på som en riktlinje för hur frekvensstabiliteten i isolerade elnät kan undersökas. Vidare kan studien utökas genom att utvärdera sociala och ekonomiska aspekter och även andra stabilitetsfrågor relaterade till en ökad mängd solceller, så som den reaktiva effekten i systemet, spänningsstabilitet och rotorvinkelstabilitet.