Ökningen av sociala nätverk medför enorm mängd information från olika källor. Att alltid vara uppkopplad på nätverken kan påverka individen negativt. En anledning till den ökade användningen kan tänkas vara en låg självkänsla. Det nya och snabbväxande nätverket Instagram i relation till individers självkänsla och hälsa är ännu outforskat. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan självkänsla och användandet av Instagram. Skillnaden mellan mäns och kvinnors användande och självkänsla studeras också. 121 enkäter delades ut till svenska högskolestudenter. Självkänsla och hur Instagram integrerats i individens vardag mättes med en skala vardera. T-test visade att män rapporterar en högre självkänsla och att Instagram integrerat sig mindre i männens vardag jämfört med kvinnorna. ANOVA-analyser och post hoc-test visade tendenser på att exempelvis självkänslan var högre bland de som gjorde få uppdateringar jämfört med de som gjorde många uppdateringar. Riktningen på relationen mellan självkänsla och användande av Instagram skulle vara intressant att undersöka i framtida studier.

No description available.

No description available.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Denna studie syftar till att undersöka hur elever med olika könsidentiteter anser sig prestera i matematik, samt hur deras självkänsla påverkas av bedömning i ämnet. Det ses som hela sko- lans ansvar att förebygga traditionella könsmönster, men forskning visar på att problematiken ligger i att skolan inte alltid tar detta ansvar. Där föddes idén till denna studie. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling. Den kvantitativa datainsamlingen utgår från TIMSS enkätundersöknings 2011 och den kvalitativa datainsamlingen är i form av intervjuer där åtta elever från årskurs 4 i en större mellansvensk kommun har deltagit. De teoretiska utgångspunkterna för studien är könsidentitet, Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt och även Christopher J. Mruks teori om självkänsla. Resultatet av studien är att det i matematik görs skillnad på elever som identifierar sig som pojkar och flickor på så vis att pojkar får ta mer utrymme och bättre förutsättningar att lyckas och därmed har högre självkänsla, medan flickor har sämre självkänsla eftersom de har fått intalat att matematik inte är någonting för dem.

The aim of the study was to investigate why some primary school children without any apparent reading difficulties have lost their interest in reading. Three children from the 5th and three from the 8th grade were interviewed about their reading habits in school and at home and the results were analyzed in relation to the factors affecting interest in reading identified by reading research and in relation to the interviews done with their teachers. The results showed that the younger children saw themselves as good readers, expressed interest in reading and had increased their reading whereas the older children were much less positive about their reading. The factors that affect children's interest in reading found by the research, such as adult support and reading aloud, help and advice in finding interesting books to read and talks about the contents in the books before and after reading were among the factors identified by both younger and older children as important to their reading motivation.

Självkänsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika självaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av självkänsla och personlighet. Studien baseras på en enkätundersökning där 74 psykologistudenter på Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla på Big Five dimensionerna fanns. De univariata testen visade att hög bassjälvkänsla resulterade i en signifikant högre extraversion, agreeableness och openness. En hög förvärvad självkänsla resulterade i en signifikant högre neuroticism samt en signifikant högre conscientiousness. En tendens till interaktionseffekt fanns vad gällde openness. Kombinationen av låg bassjälvkänsla och hög förvärvad självkänsla uppvisade lägst openness, det vill säga var särskilt benägen till rigiditet och konventionalitet.

Sammanfattning: Arbetet syftar till att undersöka hur unga och unga vuxna konstruerar sina profiler på Facebook och på vilket sätt nätverkssidan påverkar deras självkänsla.Särskilt viktigt är detta då studier har påvisat att självkänsla och psykisk ohälsa är direkt korrelerade.Då tidigare studier saknat ett intersektionellt perspektiv utifrån subjektiva upplevelser av sociala medier är det en viss kunskapslucka som denna studie hoppas kunna bidra till att fylla. Studien har utförts genom intervjuer av unga och unga vuxna mellan 16 och 25 år, med olika tillskrivna kategorier av kön och klass. Genom innehållsanalyser av intervjuerna har centrala teman framtagits och analyserats för att svara på frågeställningarna.Studien verkar för att utifrån Goffmans teorier om “jaget”, Butlers teori om den performativa identiteten och med ett intersektionellt perspektiv förstå hur unga och unga vuxna konstruerar sina liv på Facebook och vad detta har för betydelse för deras självkänsla.Informanterna diskuterar olika normer och idealbilder på Facebook och hur detta påverkar vad de kan lägga upp. Beroende på samspelet mellan de intersektionella kategorierna är olika idealbilder framträdande bland informanterna. “Att inte vara för mycket”, att vara “humoristisk” och att se “anständig ut” är några av dessa idealbilder.Arbetet lyfter även ett centralt tema bland informanterna gällande “den tysta mobbningen” och hur bilder och profiler på Facebook kan leda till en subtil utfrysning av specifika individer. En viktig aspekt som framkommit genom undersökningen är unga och unga vuxnas efterfrågan efter förståelse från vuxna, då de upplever att vad som sker på Internet inte ses som något allvarligt bland vuxna de diskuterat detta med. För professionella inom det sociala arbetet är det viktigt att unga och unga vuxnas upplevelser på Internet tas på allvar, för att kunna ge stöd och för att motverka en låg självkänsla då det kan bidra till andra samhällsproblem.

<p>Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan. Att läraren själv deltar i olika övningar med fysisk aktivitet stärker elevens motivation till att delta. Observationerna visar att lärarna har en avgörande roll i skolan när det gäller elevernas kontakt med fysisk aktivitet men ändå glöms den lätt bort i undervisningen.</p>

<p><strong>Syfte </strong></p><p>Säsongen 04/05 infördes en ny organisation inom två ungdomsserier i Gästriklands Ishockeyförbund. Denna organisation innebar att spelarna, utifrån bedömd utvecklingsnivå, placerades i nivågrupperade lag vilka spelade sina matcher i separata serier. Syftet med denna studie är att klarlägga hur denna nivågrupperade idrottsverksamhet upplevdes av spelare och föräldrar i Valbo AIFs pojkar födda -92. Avsikten är också att belysa vilka konsekvenserna av nivågrupperad idrottsverksamhet kan vara.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Enkätundersökningar genomfördes med 31 av 32 spelare och 17 av 32 föräldrar efter den första säsongen med nivågrupperad verksamhet. Efter den andra säsongen deltog 25 av 28 spelare samt 13 av 28 föräldrar i undersökningen. Bakgrundsinformation erhölls genom intervju med en ledare i föreningen.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De flesta spelare är nöjda med den nivågrupperade lagindelningen och vad den inneburit. Dock finns en skillnad mellan de nivågrupperade lagen. Spelare som varit placerade i det lag som nivåmässigt ligger högre är mer nöjda med lagindelningen, tycker i högre utsträckning att de fått spela med jämbördiga och vara med sina kamrater än spelare i laget på den lägre nivån. Den förstnämnda gruppen värderar också den egna kompetensen högre efter den första säsongen. Dock utjämnas skillnaderna i värderad kompetens efter den andra säsongen med nivågrupperad verksamhet. Föräldrarnas åsikter stämmer väl överens med spelarnas.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Resultaten tyder på det finns en något större chans att spelare i laget på den högre nivån jämfört med spelare i laget på den lägre nivån - genom upplevelse av socialt stöd, hög värdering av den egna kompetensen och ökad självkänsla - anser idrottsverksamheten rolig och blir motiverade att fortsätta med sitt idrottande. En tendens till utjämning av de olika gruppernas upplevelse av den egna kompetensen efter två år med nivågrupperad verksamhet kan tyda på att nivågruppering kan ha positiva konsekvenser även för den nivåmässigt lägre gruppen på längre sikt.</p>