Bakgrund: Befolkningens hälsoutveckling följs ofta genom enkätundersökningar. Dessa har ofta med en generell fråga om självskattad hälsa, vilket har visat sig ha samband med såväl fysiska som psykiska faktorer. För enkätundersökningar riktade till ungdomar används ofta en fråga om självskattat mående. Det är dock inte empiriskt klarlagt vad självskattat mående hos ungdomar egentligen mäter. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning självskattat mående hos ungdomar mäter hälsorelaterad livskvalitet, där både positiva och negativa aspekter av hälsa ingår, positiv hälsa i form av positiv psykisk hälsa, psykisk ohälsa i form av symptom på depression/ångest, fysisk ohälsa gällande symptom på smärta/värk samt medicinska tillstånd i form av astma, födoämnesallergi, allergi, migrän och öronsus/tinnitus. Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes med data från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2014, där 4047 elever från årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet i Västmanland inkluderades. Korrelationsanalyser genomfördes. Resultat: Självskattat mående mäter hälsorelaterad livskvalitet, positiv psykisk hälsa och psykisk ohälsa i måttlig utsträckning, smärta/värk i liten utsträckning och medicinska tillstånd i mycket liten utsträckning.  Slutsats: Självskattat mående mäter psykiska faktorer mer än fysiska faktorer. Självskattat mående mäter även hälsorelaterad livskvalitet i måttlig utsträckning, vilket motsvarar ett helhetsperspektiv på hälsa. Självskattat mående bland ungdomar är inte en adekvat indikator för fysisk ohälsa vilket bör tas i beaktande när denna fråga tolkas i befolkningsundersökningar. / Background: The health development of the population is often followed by questionnaires. These often include a general question of self rated health, which has been shown to be associated with both physical and mental factors. For questionnaires aimed at adolescents, a genereal question of self rated well-being is often used. However, it is not empirically clear what that question really measure. Aim: This study aims at investigating to which extent self rated well-being among adolescents measures health related quality of life, including both positive and negative aspects of health, positive health in terms of positive mental health, mental health in terms of symptoms of depression/anxiety, physical health complaints and medical conditions. Method: A quantitative method with a cross-sectional design was used with data from ”Survey of Adolescent Life in Vestmanland” (SALVe), 2014, which included 4047 students in grade 9 in elementary school and grade 2 in high school in Västmanland. Correlation analysis were used. Results: Self rated well-being is measuring health related quality of life, positive mental health and mental health to a moderate extent, physical complaints to a small extent and medical conditions to a very small extent. Conclusion: Self rated well-being measures mental factors more than physical factors. Self rated well-being also measures health-related quality of life to a moderate extent, which corresponds with a holistic perspective of health. Self rated well-being among adolescents is not an adequate indicator of physical complaints and medical conditions, which should be taken into consideration when the result of the question is interpreted in population surveys.