<p>Stormskador på skog har ökat i omfattning under 1900-talet bland annat på grund av förändringar inom skogsbruket. Stormfälld skog medför ett akut behov av lagring och omhändertagande av stora mängder virke. I brist på landlagringsytor har lagring i sjöar blivit ett alternativ. Sjötimmerlagring kan medföra en betydande miljöpåverkan genom att t.ex. olika näringsämnen lakas ur veden. Kisasjön i Östergötland kommer under perioden 2005 till 2006 att utgöra lagringsplats för upp till 300 000 m3 virke. I studien framkommer genom bl.a. belastningsberäkningar och simuleringar att timmerlagret kommer bidra med en belastning på Kisasjön om ca 750 kg fosfor, ca 3000 kg kväve och drygt 100 kg fenoler. Då lagringen är begränsad till en kortare tidsperiod kan effekterna initialt bli påtagliga men sedan avta förhållandevis snabbt efter att lagringen avslutats. Kisasjön har även tidigare fungerat som lagringsplats för timmer, då under en betydligt längre tidsperiod. Trendanalyser av kväve och fosfor i sjöns utlopp tyder på att sjöns återhämtning efter avslutat lagring då varit förhållandevis långsam.</p>

Stormskador på skog har ökat i omfattning under 1900-talet bland annat på grund av förändringar inom skogsbruket. Stormfälld skog medför ett akut behov av lagring och omhändertagande av stora mängder virke. I brist på landlagringsytor har lagring i sjöar blivit ett alternativ. Sjötimmerlagring kan medföra en betydande miljöpåverkan genom att t.ex. olika näringsämnen lakas ur veden. Kisasjön i Östergötland kommer under perioden 2005 till 2006 att utgöra lagringsplats för upp till 300 000 m3 virke. I studien framkommer genom bl.a. belastningsberäkningar och simuleringar att timmerlagret kommer bidra med en belastning på Kisasjön om ca 750 kg fosfor, ca 3000 kg kväve och drygt 100 kg fenoler. Då lagringen är begränsad till en kortare tidsperiod kan effekterna initialt bli påtagliga men sedan avta förhållandevis snabbt efter att lagringen avslutats. Kisasjön har även tidigare fungerat som lagringsplats för timmer, då under en betydligt längre tidsperiod. Trendanalyser av kväve och fosfor i sjöns utlopp tyder på att sjöns återhämtning efter avslutat lagring då varit förhållandevis långsam.