SAMMANFATTNING Bakgrund  World Health Organisation (WHO) klassificerade datorspelsberoende (Gaming disorder) som en ny sjukdom 2018. Det är troligt att datorspelsberoende hänger samman med psykisk ohälsa såsom stress, oro, depression och ångest. Enligt WHO är kännetecken av datorspelsberoende, exempelvis att en person med datorspelsberoende har försämrad kontroll över spelandet av dator- eller videospel. Psykisk ohälsa handlar om allt psykiskt illamående från lindriga psykiska tillstånd såsom stress och oro till allvarliga tillstånd såsom depression och ångest. Det har uppmärksammats att datorspelsberoende och psykisk ohälsa hänger väl samman med varandra. Sjuksköterskan är ofta den första kontakten när personer med psykisk ohälsa söker vård. Omvårdnad vid personer med datorspelberoende är samtalsstöd med syfte för att ändra patients levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan håller sig uppdaterad om nya kunskaper för att kunna ge adekvat vård till patienter. Syfte Syfte var att belysa psykisk ohälsa bland personer med datorspelberoende. Metod I detta arbete användes litteraturöversikt som design för att svara på syftet.  Totalt 20 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Dessa hämtad från tre databaser, PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Resultatet visade fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder: Depression, stress, ångest, substansmissbruk och alkoholmissbruk samt låg självförtroende. Slutsats Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa psykisk ohälsa bland personer med datorspelsberoende. Resultatet visade att personer med datorspelsberoende har högre risk att drabbats av psykisk samsjuklighet såsom depression, stress, ångest, Dessa är tecken på lågt känsla av sammanhang (KASAM). Dessutom visade studier att substansmissbruk och låg självförtroende hängde samman med datorspelberoende. Dock saknas en tydlig beskrivning till hur tillstående korrelerade med varandra, vilken kan anses som vidare forskning.

Sammanfattning:  Bakgrund: Inflammatory Bowel Disease, IBD är ett samlingsnamn för kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som består av Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC). Sjukdomen går i skov och har symtom som frekventa diarréer, feber, rektal blödning, buksmärtor och viktnedgång.  Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med IBD samt att presentera vilken undersökningsgrupp som beskrivits i de inkluderade artiklarna. Metod: Studien var en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaser CINAHL och PubMed.  Huvudresultat:Personer med IBD upplever att både de själva och omgivningen saknar kunskaper om sjukdomen. De känner oro och osäkerhet över läkemedelseffekter, sjukdomens utveckling och återfall. Personer som hade levt med IBD under många år har utvecklat strategier för att klara av olika situationer. Deltagarna i de inkluderade studier är vuxna män och kvinnor i olika åldrar som kommer från olika länder.  Slutsats:Personer med IBD beskriver flertal upplevelser av att leva med sjukdomen. Det framkommer att en stor del av personernas problem uppstår på grund av brister på kunskap om sjukdomen. Det leder till att de drabbade personerna har svårt att hantera sina dagliga sysselsättningar och har oro inför framtiden. Patienterna behöver få bra information och individanpassat stöd för att höja KASAM, utveckla egna strategier och hantera sjukdomen på ett bättre sätt. / Abstract Background:Inflammatory Bowel Disease, IBD is a collective name for chronic inflammatory bowel disease consisting of Crohn's disease (CD) and ulcerative colitis (UC). The disease is in episode and has symptoms such as frequent diarrhea, fever, rectal bleeding, abdominal pain and weight loss. Aim: The purpose of the study was to describe people's experiences of living with IBD and to present which research group described in the included articles. Method: The study was a literature study with descriptive design based on 10 articles with qualitative approach. Articles were searched from databases CINAHL and PubMed.  Main Results: People with IBD experience that both themselves and the environment lack knowledge about the disease. They feel anxiety and insecurity about drug effects, disease development and relapse. People who had been living with IBD for many years have developed strategies to cope with different situations. Participants in the included studies are adult men and women of different ages from different countries. Conclusions: People with IBD describe several experiences of living with the disease. It appears that a large part of the people's problems arise due to lack of knowledge about the disease. This means that the affected people are having difficulty managing their daily life and are worried about the future. Patients need to get good information and personalized support to raise KASAM, to develop their own strategies and manage the disease in a better way.