Cygan S & Mulhi V. Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för hälsa och samhälle, 2021. Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som en kognitiv sjukdom som till största sannolikhet är orsakad av en hjärnskada. Hjärnskador kan uppstå på grund av missbildningar, andra sjukdomar hos modern eller barnet. Funktionsnedsättningen kan även uppstå på grund av kromosomavvikelser. Det är av vikt att sjuksköterskan går på special utbildning för att få mer kunskap, förståelse samt att kunna kommunicera och bemöta patienterna på rätt sätt för att ge en förbättrad omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där Cinahl och PubMed användes som databassökningar. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarar syftet. De genomfördes och dataanalyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Omvårdnadsbehovet, sjuksköterskans yrkesprofession samt sjuksköterskans professionella presentation. I omvårdnadsbehovet lyfter författarna delaktigheten i omvårdnaden. Detta genom att inkludera patienterna mer i samband med sin vårdplanering. Det hälsofrämjande behovet är också ett omvårdnadsbehov som patienterna behöver. Mycket fokus läggs på den intellektuella funktionsnedsättning den fysiska hälsan riskerar då att förbises. Att kunna upptäcka, behandla och utvärdera smärta är ytterligare en del av omvårdnadsbehovet som lyfts fram i resultatet. Under den andra rubriken, sjuksköterskans yrkesprofession, benämns kommunikation som ett ämne av vikt då patientgruppen ibland kräver en speciell form av kommunikation från sjuksköterskan för att kunna göra sig förstådd. Under den sistnämnda huvudrubriken i resultatet lyfter författarparet kunskap och erfarenheter. Dessa ämnen har visat sig ha en stor inverkan i sjuksköterskans arbete med patientgruppen. Den sista underrubriken, etik och kulturella skillnader, handlar om att förhålla sig etiskt korrekt i samband med patienter som lider av intellektuell funktionsnedsättning, men även dess anhöriga. Konklusion: Litteraturstudien framför flera olika faktorer som kan förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Det som var utmärkande var att personcentrerad vård och vårdplanering är vad som behövs, vidare ska sjuksköterskor gå på specialutbildning för vidare kunskap, erfarenhet och ha ett öppet sinne för de kulturella aspekterna. Men även att ha en god kommunikation, väl bemötande och attityd gentemot patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa faktorer kommer att förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. / Cygan S & Mulhi V. The care of patients with intellectual disabilites. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2021. Background: Intellectual disability is classified as a cognitive disorder that is most likely caused by a brain injury. Brain damage can occur due to malformations, other diseases in the mother or child. The disability can also occur due to chromosomal abnormalities. It is important that the nurse attends special training to gain more knowledge, understanding and to be able to communicate and respond to patients in the right way to provide improved nursing. Aim: The aim of the study was to investigate which factors are important to take into account when caring for patients with intellectual disabilities. Method: A qualitative literature review was conducted where Cinahl and PubMed were used as database searches. The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that answer the purpose. They were performed and data analysed with content analysis. Results: Three themes were identified: the need for nursing, the nurse's professional profession and the nurse's professional presentation. In the need of nursing, the authors highlighted the participation in nursing. This by including patients more in connection with their care planning. The need of health promotion is also a need for the care that patients need. A lot of focus is placed on the intellectual disability; the physical health risks being overlooked. Being able to detect, treat and evaluate pain is another part of the need for care that is highlighted in the results. Under the second heading, the nurse's professional profession, communication, is referred to as a subject of importance as the patient group sometimes requires a special form of communication from the nurse in order to be understood. Under the later main heading in the result, the author couple highlights knowledge and experience. These substances have been shown to have a major impact on the nurse's work with the patient group. The last subheading, ethics and cultural differences, refers to the importance of behaving ethically in connection with patients suffering from intellectual disabilities, but also suffering of their relatives. Conclusion: The literature review presents several different factors that can improve nursing care for patients with intellectual disabilities. What was distinctive was that person-cantered care and care planning is what is needed, and nurses must attend special training for further knowledge, experience and have an open mind for the cultural aspects. But also to have good communication, good treatment and attitude towards patients with intellectual disabilities. These factors will improve nursing care for patients with intellectual disabilities.