Bakgrund Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet. Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället. Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada. Före detta kriminella som under sin tid som intagen, är en utsatt grupp. Syfte Syftet var att beskriva före detta kriminellas upplevelser och erfarenheter av bemötande från vårdpersonal på akutsjukhus Metod Genom en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har författarna genomfört intervjuer med före detta kriminella i Stockholm. Där söktes informanter upp som hade erfarenheter av att åka till akutvård under sin tid på anstalt. Intervjuerna ljudbandades, transkriberades och bearbetades med kodning av meningsenheter som gav huvud och underkategorier efter hand som analysen genomfördes. Sex före detta interner intervjuades. Resultat De före detta intagna har upplevt att omvårdnadspersonal runt om i Sverige tar väl hand om interner, och försöker att göra det tryggt, professionellt och integritetsskyddande så långt möjligheterna finns. Det kom också fram att informanterna jämförde vården med den vård som fanns på anstalterna, vilket fick en del kritik, som kan påverka upplevelsen i vården utanför anstalten. Utsattheten som beskrevs låg i att bli sedd av andra vårdsökande på akuten, men när informanten jämför upplevelsen över tid, fanns det under frihetsberövandet också ett behov i att leva upp till rollen som kriminell, och att informanten idag ser med andra ögon på den erfarenheten. Slutsats Denna studie visar att vårdpersonal, i de före detta kriminellas uppfattning, lever upp till sin opartiskhet och inte visar några fördomar. De behandlar alla patienter efter den roll och förmåga de har på sjukhuset och iakttar människans egenvärde när de bemöter dem. Vårdpersonal på sjukhusen respekterar den utsatta människan utan att göra påverkan på sin omvårdnad och försöker stödja de intagna genom att förstärka individens rätt till god vård.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är ett neurodegenerativt tillstånd som successivt drabbar många olika organsystem. Omvårdnad av patienter med ALS kräver att sjuksköterskor har kunskaper inom respiratorvård, rehabilitering, nutrition, sjukdomens motoriska- och sensoriska symtom, sjukdomens olika sjukdomsstadier samt hur sjukdomen påverkar patientens psykosociala tillstånd. Syfte: Syftet var att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i samband med ALS.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och baserades på en innehållsanalys av en artikel med mixad metod och åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i följande kategorier: sjuksköterskors erfarenheter kring sociala interaktioner kopplat till omvårdnaden av patienter med ALS sjukdom, sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av patienter kopplat till patofysiologin av ALS sjukdom och sjuksköterskors erfarenheter kring den palliativa omvårdnaden av patienter med ALS sjukdom. Konklusion: Ett positivt förhållningssätt, samverkan i vårdteamet och evidensbaserad omvårdnad utgör en förutsättning för sjuksköterskor för att kunna ge säker- och personcentrerad vård till patienter med ALS. Patientens komplexa omvårdnadsbehov kräver många olika vårdmoment och utmanar sjuksköterskors yrkeskompetens. För att kunna stödja sjuksköterskan krävs mer forskning som ger djupare insyn i sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad i samband med ALS / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a neurodegenerative condition that develops gradually affecting many different organ systems. Care of patients with ALS h requires knowledge in respiratory care, rehabilitation, nutrition, the disease's motor and sensory symptoms, the disease's different stages of the disease and how the disease affects the patient's psychosocial condition. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of nursing in connection with ALS.Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach based on a content analysis of an article with a mixed method and eight qualitative articles. Results: The content analysis resulted in the following categories: nurses' experiences regarding social interactions linked to the care of patients with ALS, nurses' experiences regarding the care of patients linked to the pathophysiology of ALS and nurses' experiences regarding palliative care of patients with ALS. Conclusion: A positive attitude, collaboration in the care team and evidence based nursing are prerequisites for nurses in order to provide safe and person-centered care for patients with ALS. The patient's complex nursing needs challenge nurses' professional competence. In order to support nurses, more research is required that provides a deeper insight into the nurse's experience in connection with ALS.