Sverige är ett land där det finns stora skillnader mellan historien för olika delar av landet. Skåne-landen, bestående av Skåne, Blekinge och Halland, tillhör de områden som senast blev svenska och således skiljer sig också den regionala historien från den nationella. På grund av de stora skillnaderna är det också av vikt att olika perspektiv på historien beaktas i undervisningen, vilket också Skolverket framhåller. Läroböcker har en central roll för den genomförda undervisningen och genom läroböckernas ställning används ofta deras innehåll för att tolka och precisera läroplanens mer abstrakta beskrivningar. Därigenom förmedlas ett särskilt historiskt innehåll som betraktas som mer värt än annan kunskap vilket medför att en historisk kanon uppstår. Den historiska kanon är också ett redskap för makt och därmed är det också en maktfråga gällande vad som inkluderas i den historiska kanon. Syftet med den här studien är därför att undersöka den historiska kanonen och dess maktförhållande gentemot den skåneländska historien. Det sker genom studerandet av hur historieframställningen av Kalmarunionen och tiden där omkring framställs i läroböcker för grundskolans årskurs 4–6 med ett särskilt fokus på ett skåneländskt perspektiv. Vidare undersöks det också vilka skillnader som kan utläsas mellan de olika läroböckerna. Undersökningen är genomförd genom en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker utgivna av olika förlag, Liber, Natur &amp; Kultur och Sanoma utbildning, och författade av olika läroboksförfattare. Studiens resultat visar att den skåneländska historien huvudsakligen exkluderas i den historiska kanon och att en normativt negativ syn beträffande Danmark och det danska, som Skånelanden vid den här tiden utgjorde en väsentlig del av, förmedlas. De skillnader som framkommer mellan de olika läroböckerna berör främst olika förklaringsdjup och skillnader mellan hur negativt läroböckerna framställer Danmark och det danska. / <p>Godkänt datum 2021-06-09</p>