I EG-domstolen avgjordes nyligen ett mål mellan Skatteverket och SKF AB. Domen har föranlett skrivandet av uppsatsen då EG-domstolens resonemang kring avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet förefaller intressant. Under senare år har flera liknande mål avgjorts, där EG-domstolen använder begreppet out of scope. Begreppet åsyftar de kostnader som faller utanför avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Uppsatsen syftar således till att göra en analys av avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet utifrån praxis. Blandad verksamhet innebär att ett företag bedriver såväl mervärdesskattepliktig som ej mervärdesskattepliktig verksamhet. Att en verksamhet utgör blandad verksamhet kan exempelvis föranledas av att ett företag, som i övrigt bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet, yrkar undantag från skatteplikt under åberopande av undantag för finansiella tjänster enligt art. 135 mervärdesskattedirektivet eller 8 kap. 9-10 §§ Mervärdesskattelagen.  Bestämmelsen om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet benämns proportionellt avdrag och återfinns i art. 173 mervärdesskattedirektivet och 8 kap. 13 § Mervärdesskattelagen. Av en analys av EG-domstolens praxis drar författaren slutsatsen att EG-domstolen är konsekvent i bedömningen av om en transaktion är avdragsgill eller out of scope. Senare praxis strider inte mot tidigare praxis, utan innebär snarare ett förtydligande. Vad avser hur det ska avgöras om en transaktion är out of scope, är författarens slutsats att om avdragsrätt inte strider mot neutralitetsprincipen ska avdrag medges i den mån transaktionen syftar till att fortlöpande vinna intäkter. EG-domstolens praxis ska således tolkas så att i bedömningen av om en transaktion har koppling till den ekonomiska verksamheten, ska syftet med ifrågavarande transaktion beaktas. Av en analys av svensk praxis drar författaren slutsatsen att svensk praxis är förenlig med EG-domstolens praxis. Regeringsrättens avgöranden är i linje med EG-domstolens tolkning av avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Regeringsrätten anför att för att avgöra om en transaktion har samband med en ekonomisk verksamhet ska syftet med transaktionen beaktas. Syftet ska vara att fortlöpande vinna intäkter, det vill säga ett vinstsyfte ska föreligga. Regeringsrätten förefaller förvisso vara mer restriktiv än EG-domstolen, men målet mellan Skatteverket mot SKF AB är ännu inte avgjort i Regeringsrätten. Beroende på hur Regeringsrätten dömer i målet kan det öppna möjligheter för företag att begära omprövning.

<p>I EG-domstolen avgjordes nyligen ett mål mellan Skatteverket och SKF AB. Domen har föranlett skrivandet av uppsatsen då EG-domstolens resonemang kring avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet förefaller intressant. Under senare år har flera liknande mål avgjorts, där EG-domstolen använder begreppet out of scope. Begreppet åsyftar de kostnader som faller utanför avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Uppsatsen syftar således till att göra en analys av avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet utifrån praxis.</p><p>Blandad verksamhet innebär att ett företag bedriver såväl mervärdesskattepliktig som ej mervärdesskattepliktig verksamhet. Att en verksamhet utgör blandad verksamhet kan exempelvis föranledas av att ett företag, som i övrigt bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet, yrkar undantag från skatteplikt under åberopande av undantag för finansiella tjänster enligt art. 135 mervärdesskattedirektivet eller 8 kap. 9-10 §§ Mervärdesskattelagen.  Bestämmelsen om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet benämns proportionellt avdrag och återfinns i art. 173 mervärdesskattedirektivet och 8 kap. 13 § Mervärdesskattelagen.</p><p>Av en analys av EG-domstolens praxis drar författaren slutsatsen att EG-domstolen är konsekvent i bedömningen av om en transaktion är avdragsgill eller out of scope. Senare praxis strider inte mot tidigare praxis, utan innebär snarare ett förtydligande. Vad avser hur det ska avgöras om en transaktion är out of scope, är författarens slutsats att om avdragsrätt inte strider mot neutralitetsprincipen ska avdrag medges i den mån transaktionen syftar till att fortlöpande vinna intäkter. EG-domstolens praxis ska således tolkas så att i bedömningen av om en transaktion har koppling till den ekonomiska verksamheten, ska syftet med ifrågavarande transaktion beaktas.</p><p>Av en analys av svensk praxis drar författaren slutsatsen att svensk praxis är förenlig med EG-domstolens praxis. Regeringsrättens avgöranden är i linje med EG-domstolens tolkning av avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Regeringsrätten anför att för att avgöra om en transaktion har samband med en ekonomisk verksamhet ska syftet med transaktionen beaktas. Syftet ska vara att fortlöpande vinna intäkter, det vill säga ett vinstsyfte ska föreligga. Regeringsrätten förefaller förvisso vara mer restriktiv än EG-domstolen, men målet mellan Skatteverket mot SKF AB är ännu inte avgjort i Regeringsrätten. Beroende på hur Regeringsrätten dömer i målet kan det öppna möjligheter för företag att begära omprövning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.