Syfte och frågeställningar I samhället finns skillnader i hälsa. Detta syns hos personer med olika utbildningslängd och vetenskapliga studier visar att det föreligger skillnader i kunskap om träning mellan personer med olika utbildningslängd. Syftet med denna studie var att ytterligare utöka detta område och undersöka om dessa skillnader i kunskaper om träning även föreligger bland människor som tränar på träningsanläggningar. Frågeställningarna som användes i studien var: 1. Vad vet personer som tränar på träningsanläggningar om träning? 2. Finns det en skillnad i kunskaper om träning mellan personer med olika utbildningslängd som tränar på träningsanläggningar? 3. Från vilka källor får dessa personer sin kunskap? Metod Urvalet för studien var personer som tränade på träningsanläggningar och alla som gick till och från träningsanläggningen erbjöds ingå. Enkätinsamlingen ägde rum på fyra olika träningsanläggningar som tillhörde en stor träningskedja i Stockholm. Anläggningarna valdes ut genom att kontakt togs med träningskedjan och tillstånd för enkätundersökningen gavs på fyra av kedjans träningsanläggningar. Enkäten innehöll ett kunskapstest med tolv frågor om styrketräning, konditionsträning, träningsmyter, högintensiv intervallträning och fysiologi. Svarsalternativen var fasta. Dessa tolv frågor var ej validerade. De antal rätta svar respondenterna hade delades upp i kunskapsnivåerna låg-, medelhög- och hög kunskap om träning. Respondenterna delades även upp baserat på deras utbildningslängd. Resultat Totalt samlades 333 respondenters enkäter in. Av dem hade 73,4 % låga kunskaper om träning baserat på kunskapsindelningen. Det var ingen skillnad i antalet rätta svar mellan könen. Däremot var det en signifikant skillnad mellan de tre kunskapsindelningarna, personer med kort utbildningslängd hade färre antal rätt än de med lång utbildningslängd. De vanligaste källorna till kunskaper om träning var: tidskrifter, internet och träningskompisar. Mindre vanliga källor var: personlig tränare, andra källor, TV och träningsapp. Slutsats Resultatet visade att majoriteten av personer som tränade på gym och träningsanläggningar hade låga kunskaper om träning. Vidare sågs att det föreligger skillnader i kunskap då personer med kort utbildning hade färre rätt än de med lång utbildning. Vidare forskning behövs på området för att bekräfta dessa resultat.

I denna studie har vi med ett kvantitativt tillvägagångsätt analyserat hur den självskattade hälsan hos en sjukdomspopulation förhåller sig till socioekonomiska faktorer, social kontext och de tre inkomsthypoteserna. De tre inkomsthypoteserna avser absolutinkomsthypotesen, relativinkomsthypotesen och inkomstskillnadshypotesen. Datamaterialet som ligger till grund för denna studie baseras på registerdata över cirka 7700 patienter över 18 år från Stockholms län som genomgått ryggkirurgi under åren 2006–2016. Den självskattade hälsan analyserades både vid inskrivningstillfället i samband med ryggkirurgi samt som förändringen i den självskattade hälsan från inskrivningstillfället till ett år efter operationen. Till vår vetskap har tidigare forskning inte i någon större utsträckning analyserat sambandet mellan socioekonomiska faktorer och förändringen i självskattad hälsa i samband med vårdinsats, vilket är en del av vårt forskningsbidrag. Resultaten indikerar att social kontext inte har ett statistiskt signifikant samband med förändringen i självskattad hälsa. Vid analys av den initiala hälsonivån finner vi dock tvetydiga resultat för inkomstskillnadshypotesen och relativinkomsthypotesen. Vi finner att absolutinkomsten har en positiv korrelation med den självskattade hälsan både vid inskrivningstillfället och vid förändringen. Vi finner även att universitetsutbildning har ett statiskt signifikant och positivt samband med förändringen i självskattad hälsa dock gäller inte detta för den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället. Våra resultat indikerar även att vara född utanför Europa har en statistiskt signifikant negativ korrelation med den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället samt vid förändringen i självskattad hälsa. Våra resultat ger en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga till grund för skillnader i självskattad hälsa hos en sjukdomspopulation. Vidare ger studien underlag för utformning av policyrekommendationer som riktar sig mot en jämnare fördelning av hälsa i samhället genom implementering av tolk och individuellt anpassad information / In this study, we analyzed the correlation between differences in self-reported health, socioeconomic status, social context and the three income hypotheses. The three income hypotheses refer to the absolute income hypothesis, the relative income hypothesis and the income inequality hypothesis. The sample of our study consists of about 7700 individuals age 18 and above from Stockholm county who have gone through surgery due to back pain in the years 2006-2016. With a quantitative approach, we analyzed the correlations between socioeconomic status, social context and health at two times in conjunction to a health care input. To our knowledge has previous research not to a greater extent analyzed the connection between socioeconomic status and the change in health in connection to a health care input, which is part of the contribution of this study. The results indicate that social context does not have a statistically significant correlation with the change in health after a health care input, although we find ambiguous results for the income inequality hypothesis and the relative income hypothesis when analyzing the initial health status. We find that absolute income has a statistically significant and positive correlation with both the initial self-rated health and the change in self rated health over time. An education at university has a statistically significant and positive correlation with the change in self-rated health between the two-time periods, however we do not find this result for the initial health status. Our results indicate that to be born outside of Europe correlates negatively and statistically significant with the change in selfreported health and the initial health status. Our results give a deeper understanding and knowledge to which factors that could explain differences in health for a population with a defined disease. Furthermore, based on our results we give policy recommendations targeted at a more even distribution of health in Sweden through implementing the use of translators and individually customized information.