Sedan tidigare är det känt att en högre andel kvinnor jämfört med män i Sverige har en eftergymnasial utbildning. Det finns däremot mindre forskning om könsskillnaderna i utbildningslängd som tar hänsyn till vidareutbildning och icke-avslutade studier. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan könstillhörighet och utbildningslängd i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år. Studiens teoretiska referensram utgjordes av socialisation, könssocialisation och diskrimineringsteorier. Tidigare forskning har visat att en högre andel kvinnor än män tenderar att påbörjaeftergymnasiala utbildningar och välja utbildningar som leder till en yrkesexamensamtidigt som män ofta är i majoritet på utbildningar som kännetecknas av lågaexamensfrekvenser. Forskning tyder även på att det finns ett positivt samband mellanföräldrars utbildningsnivå och hur ungdomar ser på vidareutbildning eftergymnasieexamen. Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkel och sju multipla linjära regressionsanalyser. Datamaterialet som används i föreliggande studie är från 2018 och utgör den nionde omgången av European Social Surveys undersökning. Resultatet visade att utbildningslängden bland kvinnor i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år är längre än utbildningslängden bland män i samma åldersgrupp, både när kön regresserasenskilt över utbildningslängd och när samtliga oberoende variabler konstanthålls förvarandra. Utbildningslängden bland män och kvinnor ökar däremot, med bibehållenskillnad i utbildningslängd mellan könen, när en eller båda föräldrar har eftergymnasialutbildning. Studiens resultat kan relateras till tidigare forskning som visat att kvinnor i Sverige är i majoritet på svenska universitet och högskolor samt även blandexamenstagare.

Syfte och frågeställningar I samhället finns skillnader i hälsa. Detta syns hos personer med olika utbildningslängd och vetenskapliga studier visar att det föreligger skillnader i kunskap om träning mellan personer med olika utbildningslängd. Syftet med denna studie var att ytterligare utöka detta område och undersöka om dessa skillnader i kunskaper om träning även föreligger bland människor som tränar på träningsanläggningar. Frågeställningarna som användes i studien var: 1. Vad vet personer som tränar på träningsanläggningar om träning? 2. Finns det en skillnad i kunskaper om träning mellan personer med olika utbildningslängd som tränar på träningsanläggningar? 3. Från vilka källor får dessa personer sin kunskap? Metod Urvalet för studien var personer som tränade på träningsanläggningar och alla som gick till och från träningsanläggningen erbjöds ingå. Enkätinsamlingen ägde rum på fyra olika träningsanläggningar som tillhörde en stor träningskedja i Stockholm. Anläggningarna valdes ut genom att kontakt togs med träningskedjan och tillstånd för enkätundersökningen gavs på fyra av kedjans träningsanläggningar. Enkäten innehöll ett kunskapstest med tolv frågor om styrketräning, konditionsträning, träningsmyter, högintensiv intervallträning och fysiologi. Svarsalternativen var fasta. Dessa tolv frågor var ej validerade. De antal rätta svar respondenterna hade delades upp i kunskapsnivåerna låg-, medelhög- och hög kunskap om träning. Respondenterna delades även upp baserat på deras utbildningslängd. Resultat Totalt samlades 333 respondenters enkäter in. Av dem hade 73,4 % låga kunskaper om träning baserat på kunskapsindelningen. Det var ingen skillnad i antalet rätta svar mellan könen. Däremot var det en signifikant skillnad mellan de tre kunskapsindelningarna, personer med kort utbildningslängd hade färre antal rätt än de med lång utbildningslängd. De vanligaste källorna till kunskaper om träning var: tidskrifter, internet och träningskompisar. Mindre vanliga källor var: personlig tränare, andra källor, TV och träningsapp. Slutsats Resultatet visade att majoriteten av personer som tränade på gym och träningsanläggningar hade låga kunskaper om träning. Vidare sågs att det föreligger skillnader i kunskap då personer med kort utbildning hade färre rätt än de med lång utbildning. Vidare forskning behövs på området för att bekräfta dessa resultat.