• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Faktorer som gynnar försäljning av röjningsuppdrag

Karlström, Gustaf January 2012 (has links)
Sedan röjningsplikten togs bort har andel bestånd med röjningsbehov ökat. Södra Skogsägarna, vilken är en skogsägareförening i södra Sverige, har arbetat för att försöka öka aktiviteten i röjningsskogen. Under våren 2012 drog Södra igång en kampanj med ett specialerbjudande till medlemmar som tecknar röjningskontrakt. I samband med detta kom Södra fram till att de var intresserade av att lära sig hur de mest framgångsrika inspektorerna arbetar. Med framgångsrik innebär att de har sålt stora arealer av Södras röjningstjänst under 2011. En hypotes var att "den som köper in mycket virke är även en duktig säljare av Södras röjningstjänst". Syftet med detta examensarbete har således varit att ta reda på och sammanställa vilka faktorer som gör att vissa inspektorer säljer mer av Södras röjningstjänst än andra. För att lösa dessa uppgifter söktes information fram om alla anställda som köpt in virke och röjning i Södras regi under 2011. Sedan valdes 15 inspektorer och 2 områdeschefer, som arbetade för Södra 2011 och som även arbetade kvar under våren 2012, ut för att intervjuas. Resultaten visar att hypotesen, om att de inspektorer som köper in mycket virke även säljer mycket röjning, inte stämde. Från intervjuerna kunde man finna förklaringar för varför vissa inspektorer är mer framgångsrika vid försäljning av röjningstjänst än andra. De främsta förklaringarna gällde arbetssätt som gick ut på att fokusera på skötseln av skogen och inte bara på virket. Att utgå efter konceptet "hela menyn" hade stora framgångar. Detta innebär att man vid skogsägarbesöken inte bara föreslår avverkning utan tar med sig röjning och andra skötselåtgärder samtidigt. Vid virkesinköpstillfället får markägaren inkomster och då är det lättare att motivera skötselåtgärder som innebär kostnader, eller så kallad återinvestering. Ytterligare viktiga aspekter att framhålla var att lämna åtgärdsförslag eller någon annan form av dokumentation om besöket för att kunna återkoppla till detta vid nästa besök. Att visa på hur effektiva och duktiga entreprenörerna är samt att visa på positiva aspekter med den utländska arbetskraften är också viktigt.
2

Södras framtida skogsbruksplan för effektiv planering, inköp och rådgivning / Sodra's future forest management plan for effective planning, purchasing and advice

Ekslätt, Robin January 2015 (has links)
Skogsbruksplanen är ett viktigt beslutsverktyg för såväl privata skogsägare som personal hos skogliga företag och organisationer. Syftet med den här studien var att undersöka hur Södra skogsägarna önskar att skogsbruksplanen ska vara utformad i framtiden. Studien genomfördes som en intervjustudie med 12 tjänstemän hos Södra, omfattande yrkesrollerna områdeschef, produktionsledare, skogsvårdsledare, skogsinspektor och skötsel- och miljöledare. Skogsbruksplanen används i olika stor omfattning och i varierande arbetsuppgifter. Information som används mest är virkesförråd och åtgärdsförslag och det finns både styrkor och svagheter med planen. Data om målklass och beståndsareal håller tillräckligt hög kvalité och förslag på nya användningsområden som ansågs intressanta var vägstandard på fastighetens vägar och dikesstatus. Studien visar att det finns både styrkor och svagheter och därmed en utvecklingspotential. För att förbättra kvalitén skulle man kunna använda ny teknik såsom data från laserskanning. Planen bör utformas så att den både är webbaserad och digital och den bör vara användarvänlig både för den skogliga personalen och för skogsägarna.
3

Höstplantering av tall - Ett komplement till vårplantering?

Benjaminsson, Erik, Åslund, Victor January 2017 (has links)
Detta examensarbete utfördes under våren 2017 på uppdrag av Södra skogsägarna, för att undersöka om höstplantering av tall ger ett bra föryngringsresultat och kan ses som ett likvärdigt alternativ till att plantera på våren. Traditionellt sett utförs den största delen av planteringar på våren men för att få en jämnare arbetsfördelning över året är det intressant att undersöka om höstplantering av tall fungerar. Undersökningen är utförd som en survey studie där trakter som planterades på hösten 2014 och trakter som planterades på våren 2015 låg till grund för datainsamlingen. Totalt gjordes det uppföljning på 38 trakter där hälften är vårplanterade och hälften är höstplanterade. Trakterna är sedan jämförda parvis med avseende på planttyp, ståndortsindex, viltbehandling, markfuktighet och blockighet. På varje trakt lades det ut 20 provytor med radien 2,82 vilket ger en provyta på 25 m2. I varje provyta mättes för varje planta; rothalsdiameter, toppskottslängd, totallängd, eventuella skador och eventuella avgång och avgångsorsak Höstplantering av tall hade en högre avgång än vårplanteringarna och snytbaggen var den skadegörare som orsakade störst avgång, följt av vilt och torka. Plantan växte något bättre på de trakter som var vårplanterade, men det var bara toppskottstillväxten som var signifikant längre vid vårplantering. Snytbaggeangreppen var lika omfattande vid både vår- och höstplantering medan viltbetningen var dubbelt så stor på de höstplanterade trakterna. / This degree project was conducted in spring 2017, commissioned by Södra forest association, to investigate whether autumn planting of pine gives a good regeneration result and can be seen as an equivalent alternative to planting in spring. Traditionally, most of the plantings is completed in spring, but in order to achieve a more even distribution of labor over the year, it is interesting to investigate whether or not the autumn planting of pine can be successful. The survey was carried out as a survey study, where plants planted both in autumn 2014 and in spring 2015, formed the basis of data collection. A total of 38 sites were investigated, half of study object were planted in spring and half in autumn Sites were then compared in pairs regarded to plant type, site index, game treatment, soil moisture and blockiness. On each site 20 plots were laid out with a radius of 2.82, which gives a sample area of 25 m2. In each sample area following characteristics for each plant were measured; stem diameter, leeding shot length, total length, possible damage and possible dead plants and cause of plant death. Autumn planting of pine had a higher mortality than spring plantations, and the pine weevil caused highest mortality, followed by wildlife grazing and drought. The plantation grew slightly better for spring-planted seedlings, but it was only the leeding shot length that had a significant higher growth. The damage caused by pine weevil was similar for planting in autumn and spring, while the wildlife grazing was twice as high in autumn-planted areas compared to the spring planted.
4

Södramedlemmars inställning till ersättning för kolinlagring / Attitude to carbon sequestration among members of Södra

Gunnarsson, Elin, Nyberg, Malin January 2022 (has links)
Skogens förmåga att ta upp koldioxid och lagra detta som kol innebär att den spelar en viktig roll i arbetet mot klimatförändringar. Hälften av Sveriges skog ägs av mer än 300,000 privata skogsägare. Skogsägare kan genom olika skogliga åtgärder förstärka skogens roll som kolsänka. Idagsaknas dock incitament för privata skogsägare att vidta dessaåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för ersättning för kolinlagring bland medlemmar i Södra Skogsägarna. Resultaten är baserade på en enkät som besvarades av 108 av Södras medlemmar. Resultatet pekar påatt respondenterna var intresserade av ersättning för kolinlagring, men att det fanns en osäkerhet i frågan. Faktorer som utbildningsnivå, storlek på fastighet och antal dagar som skogsägaren lägger ner på skogsbruket hade störst påverkan på intresset för ersättning för kolinlagring.

Page generated in 0.0721 seconds