Syftet med uppsatsen är att undersöka om elevers språkliga kunskaper i svenska påverkar betyget på skriftliga inlämningsuppgifter i idrott och hälsa. En grundläggande motivering till val av syfte är teoretiseringen i ämnet idrott ochhälsa samt synen på ämnet som ett kunskapsämne som trädde i kraft i och med skiftet av läroplan till Lgy11. Metoden grundar sig i en fallstudie där ett avgränsat fenomen undersöks, som är förankrat i verkligheten. Det specifika fall studien grundar sig på är en autentisk skriftlig examinationsuppgift i ämnet idrott och hälsa, vilket är en utredande text som har sin utgångspunkt i elevernas egna upplevelser av en friluftsdag, som en gymnasieskola arrangerade tillsammans med Linnéuniversitetet i Växjö. En textanalys av både kvantitativa och kvalitativa mått har genomförts på 15 autentiska elevtexter för att komma fram till de utredande texternas språkliga kvalitet. Den kvantitativa analysen grundar sig i mätbara språkliga variabler och den kvalitativa metoden av en semistrukturerad intervju samt en kvalitativ textanalys av elevtexterna. Resultatet av studien visar att ett högt betyg på den utredande texten i idrott och hälsa inte är avhängig goda språkliga förmågor i form av att kunna förhålla sig till korrekta skriftspråkliga normer. Däremot kunde vi urskilja flertalet implicita språkliga krav som värderades högt i bedömningen av elevtexterna, såsom användningen av särskilda ämnesord och förmågan att binda samman olika resonemang/satser med varandra. Studien öppnar således för fortsatta studier omde implicita språkliga krav som verkar inom ämnet idrott och hälsa.