Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever i årskurs 5 och 9 uppfattar textilslöjden i närsamhället före och efter de arbetat konkret med en uppgift inspirerad av hantverksaktivism och textilslöjdens kommunikativa funktion. Textilslöjd i närsamhället är ett abstrakt koncept som elever generellt har svårt att uppfatta. I studien användes etnografisk forskningsstrategi i kombination med aktionsforskning och data insamlades genom deltagande observationer samt semi-strukturerade intervjuer med fem elever i vardera årskurser. Aktionsforskning användes i syfte att, genom en lektion och hantverksuppgift, förändra elevernas uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället. Resultatet visade att elevernas inledande uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället begränsades till de praktiska kunskaper som de lärt sig tidigare under sin skolgång. Efter lektionen hade majoriteten av eleverna ändrat uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället och vidgat sina perspektiv gällande textilslöjd som kommunikationsverktyg. Det förekom skillnader och likheter mellan eleverna i årskurs 5 och 9. Den mest framstående skillnaden gällde deras uppfattning om nyttan med textilslöjd. I årskurs 9 kopplades nyttan till att kunna laga kläder medan den i årskurs 5 kopplades till att vara bra att kunna i ett framtida yrke. En likhet som framträdde var att eleverna i båda årskurserna anser att textilslöjd är något som är bra att kunna när de blir äldre.