Med hjälp av en systematisk litteraturstudie är syftet med denna uppsats att sammanställa och granska tidigare forskning om desistance (varför och när individer slutar begå brott) för vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse. Genom att identifiera luckor i ämnets befintliga forskningsbild syftar också studien till att ge rekommendationer för vidare studier och visa på möjliga tillämpningsområden. Desistanceprocessen för kvinnor som har varit intagna i fängelse har fått relativt lite uppmärksamhet i jämförelse med andra dimensioner och urvalsgrupper inom kriminella karriärer. Då en lång kriminell karriär resulterar i kostnader och andra konsekvenser både för samhället, brottsoffret och gärningspersonen själv är forskning om desistance av stor vikt. Resultatet i uppsatsen visar att socialt kapital, positiva sociala band och kognitiv förändring är de främsta förklaringarna till varför vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse slutar begå brott. Dessa måste samtidigt ses i relation till de utmaningar kvinnorna står inför under förloppet av desistanceprocessen då de har stor påverkan på utfallet. / Using a systematic literature review, the aim of this essay is to compile and review previous research on desistance (why and when individuals stop to commit crimes) for adult women who have been incarcerated. By identifying gaps in the subject's existing research image, the study also aims at providing recommendations for further studies and demonstrating possible areas of application. The desistanceprocess for women who have been incarcerated has received relatively little attention in comparison with other dimensions and selection groups in criminal careers. Since a long criminal career results in costs and other consequences for both society, victims and the perpetrators themselves, research on desistance is of great importance. The result of this essay shows that social capital, positive social ties and cognitive change are the main reasons why adult women who have been incarcerated stop to commit crimes. These must also be seen in relation to the challenges facing women during the course of the desistanceprocess as they have a major impact on the outcome.