<p>Uppsatsen riktar sig till personer som har läst minst en termin matematik på universitetet.</p><p>Det var först på mitten av 1800-talet som man kunde ge en godtagbar definition för de irrationella talen, typ roten ur 2. Dessa hade sedan länge använts ändå bland annat i Babylonien, Indien och Kina.</p><p>Uppsatsens inledningskapitel ger en snabb historielektion i form av en genomgång av räkningen och användandet av främst roten ur 2.</p><p>Huvuddelen av uppsatsen är en redogörelse för metoden Dedekinds snitt, vilken är den mest kända av de metoder som definierar de irrationella talen.</p><p>Utan de irrationella talen skulle det vara omöjligt att använda supremumegenskapen och de, inom matematiken, klassiska satserna som mellanliggande värde.</p>

Uppsatsen riktar sig till personer som har läst minst en termin matematik på universitetet. Det var först på mitten av 1800-talet som man kunde ge en godtagbar definition för de irrationella talen, typ roten ur 2. Dessa hade sedan länge använts ändå bland annat i Babylonien, Indien och Kina. Uppsatsens inledningskapitel ger en snabb historielektion i form av en genomgång av räkningen och användandet av främst roten ur 2. Huvuddelen av uppsatsen är en redogörelse för metoden Dedekinds snitt, vilken är den mest kända av de metoder som definierar de irrationella talen. Utan de irrationella talen skulle det vara omöjligt att använda supremumegenskapen och de, inom matematiken, klassiska satserna som mellanliggande värde.

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning. / Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.