Sköldkörteln (tyroidea) är ett endokrint organ som påverkar ämnesomsättningen. Tyreoidea stimulerande hormon (TSH) frisätts från hypofysen och stimulerar syntes och frisättning av tyreoideahormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4). Tyreoidea hormonerna har i sin tur en negativ påverkan på frisättningen av TSH. TSH, T3 fritt och T4 fritt analyseras på serum med immunokemiska metoder. Becton Dickinson (BD) har tagit fram ett snabbkoagulerande provrör för analys av serum. Detta provrör heter BD Vacutainer® RST™ (rapid serum tube). Akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö använder detta provrör för vissa analyser och har önskemål om att kunna utföra tillbeställningar på S-TSH efter provtagning. Syftet med studien var att undersöka om det går att analysera S-TSH, S-T3 fritt och S-T4 fritt på BD Vacutainer® RST™ med instrumentet ADVIA Centaur XP. För studien togs venprover på 30 personer (20 kvinnor och 10 män), ett RST™ och ett SST™ (serum separation tube). SST™ användes som referensrör. Analysen av S-TSH, S-T3 fritt och S-T4 fritt utfördes med ADVIA Centaur XP och analysresultaten jämfördes genom regressionsanalys, Pearsons korrelationskoefficient och bias. Regressionsanalysen gav för alla tre analyserna linjer som låg nära varandra och k = 1, samt Pearsons korrelationskoefficient i närheten av 1. Bias visade en spridning på främst ±10 % med två avvikande resultat ett på 28 % och ett annat på -13 %. Dessa avvikande resultat förklarades genom att båda resultaten var låga värden och en liten skillnad mellan resultaten ger en större spridning. Slutsatsen blev att går det att analysera S-TSH, S-T3 fritt och S-T4 fritt på RST™ med ADVIA Centaur XP vilket kommer att minska antalet provtagningar på akuten och ge ett snabbare analysresultat på fler analyser.

<p>The aim of this work is to understand the recruitment of candidates to the local representative assembly in the municipality of Täby. The method used is qualitative interviewing, of a total of eight local politicians in Täby. The theory in which this work rest upon is based on a new-institutionalist perspective. Of great importance is the thoughts of the politicians involved in the recrution process, what do they think were the reasons that controlled the order of priority in the party list among the pool of candidates? Were there any obstacles for minorities in the politics like for example foreigners, women or young people? The study is taking it’s departure from the politicians who candidated in the election of 2002-2006 and the ones which are candidating to the election this coming autumn.</p><p>In conclusion the aim is to understand the reasons that gives some of the candidates electable places to the assembly, and what the actors themselves think are the conclusive qualities that matters the most. Both the Social democrats and the right party (Moderaterna) in Täby thought that the main qualities a candidate needed was to be active in the party activities, and that being active would lead to a broad network and support from the members of the party. The Social democratic party had a formal ambition to have representative lists and used affirmative action to bolster female representation in their lists. Moderaterna didn’t use the same system but in reality they had an informal method of assuring a good representation of people in their lists. In general the persons involved in this study didn't perceived any discrimination against any individual because of external attributes, and the main issue was to increase the representation within their parties.</p>

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ”mellanstadiet” kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades. Vi intervjuade även två elever enskilt, en från varje klass. Vi utförde även två observationer. Resultatet visade att dessa elever inte efterfrågar ökat elevinflytande samt att lärarna känner sig osäkra kring hur mycket de kan tillåta elevinflytande i klassrummet. Vi drog slutsatsen att dialogen mellan lärare och elever behöver bli bättre för att ett ökat elevinflytande ska bli möjligt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på det fria skapandet, estetiska uttrycksformer som mål, som förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ger uttryck för ska ingå i verksamheten. Vår uppfattning var att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål och vi tror att detta kan bero på deras erfarenheter kring och deras inställning till estetiska uttrycksformer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer ville vi se vad åtta förskollärare hade för erfarenhet kring och inställning till fritt skapande i förskolan. Studien visade att förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål. Vi kom även fram till att förskollärares erfarenheter av och inställning kring estetiska uttrycksformer kan vara avgörande för hur verksamheten blir utformad inom de estetiska uttrycksformerna.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares tankar om att arbeta med barns utveckling och lärande inom bild och form. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visar att förskollärarna har en osäker inställning till arbetet med bild och form och att det påverkar undervisningen inom ämnet. Förskollärarna beskrev att de främst använde bild och form som ett medel för att nå andra mål och la stort fokus vid barns fria skapande. I intervjuerna framkom olika metoder som förskollärarna använder för att vägleda och stimulera barns utveckling inom bild och form. Dock verkade det inte finnas en medveten didaktisk analys bakom förskollärarnas val av metoder. Slutsatsen av studien är att det finns olika ramfaktorer som påverkar undervisningen inom bild och form samt att förskollärarna kan behöva stöd för att förbättra sin undervisningspraktik i detta ämne.

I denna studie undersöker vi hur de politiska blocken i Sverige diskuterar socioekonomisk status i samband med debatten om det fria skolvalet. Valfrihetsreformerna genomfördes 1992 av den dåvarande borgerliga regeringen, med syfte att göra den svenska skolan mer tillgänglig, samt likvärdig för alla oavsett bakgrund. Tidigare forskning har visat att det fria skolvalet har negativa konsekvenser för skolsegregationen. Däremot är det fria skolvalet inte den enda påverkande faktorn, utan även boendesegregationen har en avgörande roll att skolorna blir mer segregerade. Genom att analysera riksdagsprotokoll, podcasts och elektroniska tidningsartiklar med politikers uttalanden om det fria skolvalet, har studien besvarat följande frågeställningar: Hur ser de politiska blockens diskurs ut kring socioekonomisk status utifrån debatt om skola och det fria skolvalet?, samt Hur skiljer sig synsätten åt? Studien är en kvalitativ innehållsanalys där politikers uttalanden har kodats utifrån ett kodningsschema som baseras på teori och tidigare forskning. I studien har vi använt oss av Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, samt Karl Marx klassteori. Resultatet visar att det finns skillnader i hur de politiska blocken ser på socioekonomisk status. Det ena blocket tar mer hänsyn till att familjen har olika förutsättningar, vilket de anser är en orättvisa eftersom det innebär att alternativen kommer att se annorlunda ut för varje enskild familj. Samma block tyder även på att det fria skolvalet leder till ökad segregation och ojämlikhet i skolan. De två övriga blocken värnar om det fria skolvalet och menar att det skapar möjligheter för elever och vårdnadshavare. De menar att skolor ska kunna konkurrera med varandra för att kunna utvecklas. De ser det fria skolvalet som en lösning på en socioekonomisk ojämlikhet i skolan. Sammanfattningsvis tyder studien på att socioekonomisk integration i skolorna är en pågående omdiskuterad fråga i den svenska politiken. Det finns betydande skillnader i åsikter samt ideologi mellan de politiska blocken.

Glimmer är vanligt förekommande i den svenska berggrunden och återfinns bland annat i bergarterna gnejs och granit. Åtskilliga praktiska samt vetenskapliga exempel visar att glimmerhar negativ påverkan på bärlagermaterial samt asfalt och är därmed reglerat i Trafikverkets regelverk. Däremot är det ytterst få studier som behandlar glimmerhaltens påverkan på ett förstärkningslager. Gemensamt i de studier där obundna lager studerats är att fria glimmerkorn, s.k. fritt glimmer, som anrikas i små fraktioner utgör det största problemet.  Tidigare undersökningar och skadeutredningar av vägar med snabb nedbrytning pekar på attglimmer haft negativ påverkan även på förstärkningslagret. Denna studie initierades dåTrafikverket nyligen avslutat ett vägprojekt som tidigt uppvisade spårdjupsutveckling somdelvis härleddes till ett glimmerrikt förstärkningslager. Med bakgrund av ovanstående finns det anledning att undersöka glimmermineralens påverkan på ett förstärkningslager då det kan föreligga ett behov att reglera tillåten glimmerhalt även i detta lager. Bergmaterial bryts, främst av ekonomiska skäl, fördelaktligen i anslutning till vägen som ska byggas. En allt för sträng begränsning kan medföra att vissa bergtäkter döms ut vilket resulterar i suboptimeringar såsomlängre materialtransporter vilket påverkar både priser samt koldioxidutsläpp. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritt glimmer påverkar ett förstärkningslager genom att studera befintlig litteratur samt utföra en laboratorieundersökning. Tidigare studier på bärlagermaterial har visat på ökning av kapillaritet och deformationer vid högre glimmerhalter. Ökad tjällyftning, i synnerhet kvarvarande lyftning, har också registrerats vid ökande glimmerhalt. Detta har resulterat i att en maximal fri glimmerhalt på 30% ej fåröverstigas i ett bärlager enligt Trafikverkets regelverk. Då kunskapsläget om glimmer i förstärkningslager är avsevärt mycket sämre än för bärlager finns idag ingen begränsning rörande högsta tillåtna glimmerhalt i förstärkningslager. Baserat på litteraturstudien, tillgänglig utrustning och tidsramen för detta projekt utformades ett belastningstest med inspiration från CBR-test. Testserien har utförts på material i fraktion 0-63 mm där en hydraulpress under konstant deformationshastighet belastar materialet och registrerar kraft i förhållande till deformation. Tre olika glimmerhalter testades med vattenkvot 6% och 12%. Glimmerhalten varierades genom att dopa det glimmerrika ursprungsmaterialet i fraktion 0-4 mm med glimmerfritt material i samma fraktion samtidigt som den totala andelen 0-4 mm material hölls konstant i samtliga prov. Resultatet från belastningstesterna av proverna med vattenkvot 12% visar ett vagt sambandmellan ökad glimmerhalt och större deformationer. Samtidigt påvisar resultatet för provernamed vattenkvot 6% det omvända. Eftersom dessa två prover skiljer sig mest med avseende på glimmerhalt och vattenkvot är detta resultat synnerligen oväntat. Resultaten beträffandepermanent deformation i förhållande till maximal deformation antyder att provmaterialet med högst glimmerhalt erhöll minst elastiska egenskaper med båda vattenkvoterna. Utifrån studiens resultat är det svårt att konstatera hur fritt glimmer påverkar bärigheten hos ett förstärkningslager. För att med säkerhet påstå hur fritt glimmer påverkar deformationsegenskaperna hos ett förstärkningslager krävs fler prover. Slumpen kan i denna laboratorieundersökning ha orsakat resultaten med tanke på att bara ett försök med varje glimmerhalt/vattenkvot gjordes för varje provmaterial.

Denna essä handlar om fritt och styrt bildskapande i förskolan. Den praktiska basen för våra reflektioner utgörs av två olika egenupplevda situationer. Syftet med denna vetenskapliga essä är att utforska och undersöka vår syn på arbete med barns bildskapande i förskoleverksamheten. Hur har vår yrkeserfarenhet och livserfarenhet påverkat vår förståelse och tolkningsförmåga i samband med barns bildskapande i förskolan? Vi menar att vi har fått kunskaper genom erfarenheter. Kunskaperna påverkar vårt sätt att agera och vår syn på bildskapande. Vi upplever att det finns olika inställningar bland pedagoger om lärarstyrt och fritt skapande i förskolan och att detta bidrar till konflikter bland pedagoger. Med utgångspunkt i våra egenupplevda situationer och med hjälp av litteraturen reflekterar vi över våra dilemman ur olika vinklar. Våra frågeställningar är: Hur definieras begreppen lärarstyrt skapande respektive fritt skapande?Vilken roll spelar den förförståelse vi har med oss för våra respektive förhållningsätt till bildskapande i förskolan? Vilken roll spelar pedagogernas praktiska kunskap i att navigera mellan fritt och styrt skapande? / This essay concerns free and controlled image creation in preschool. Two separate situations that we have personally experienced make up the practical base of our reflections. The aim of this scientific essay is to explore and study our personal views of work with children’s image creation in preschool. In what ways do our work experiences and personal life experiences affect our understanding of - and ability to interpret- the image creation of children in preschool? We claim that our experiences have given us knowledge: knowledge that affects our notion of- and our ways of acting concerning image creation. We believe that there are different attitudes among pedagogues when it comes to free image creation versus image creation controlled by teachers in preschool, which leads to conflicts. With the guidance of the selected literature and our own experiences of specific situations we reflect on our dilemmas in the experienced situations from different points of view. The essay attempts to answer the following questions: How can one define ideas of free image creation versus teacher controlled image creation in preschool? What role does the pre-understandings that we carry with us have in relation to our ideas and opinions of image creation in preschool? What role does the practical knowledge of the pedagogue have in navigating between free and controller creation?

<p>Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.</p>

<p>Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering:</p><p>Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå?</p><p>Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet.</p><p>Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys.</p><p>Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.</p>