Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser.  Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang. / Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies.  Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy.  Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.

Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.    Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats.  Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.      Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.    Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.   Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv. / Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.    Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.   Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.   Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.   Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.

Syfte: Intresset för företags sociala ansvarstagande har ökat markant sedan millennieskiftet och har sedan dess varit föremål för en intensiv debatt bland forskare, intressenter och företag. Det existerar en mängd forskning som undersöker förhållandet mellan företags sociala ansvarstagande (CSR) och finansiella prestation, medan företags sociala oansvarstagande (CSI) är ett i stort sett outforskat område. Samtidigt finns bevis för att intressenter och investerare tenderar att reagera starkare på negativ information kontra positiv information, där frågor som rör ESG-betygets sociala dimension är extra utmärkande. Syftet med denna studie är därför att undersöka förhållandet mellan sociala kontroverser och företags marknadsvärde.    Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi, där en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod brukats. En longitudinell design har genomförts på 1152 företag över en tioårsperiod. Studien bygger på sekundärdata hämtat från Refintiv Eikon, vilken har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis för att sociala kontroverser leder till ett högre marknadsvärde, där synlighet har en modererande effekt på sambandet. Därmed gynnas högt synliga företag som är inblandade i sociala kontroverser, där den ökade uppmärksamheten som kontroverserna ger upphov till leder till ökad kännedom om företagets tidigare CSR- arbete vilket gynnar marknadsvärdet.   Examensarbetets bidrag: Genom studiens empiriska bevis bidrar denna uppsats till en ökad förståelse för effekterna av CSR-relaterade problem på marknadsvärdet, vilket givit såväl ett praktiskt som teoretiskt bidrag.    Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera sambandet mellan marknadsvärdet och dimensionen bolagsstyrning respektive miljödimensionen. Ytterligare något som skulle vara intressant att undersöka är vilken påverkan sociala kontroverser har på marknadsvärdet under en annan tidsperiod, exempelvis flera år efter att kontroversen uppdagats. / Aim: Interest in corporate social responsibility has increased significantly since the turn of the millennium and has since been the subject of intense debate among researchers, stakeholders and companies. There are numerous studies that examine the relation between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance, while corporations’ lack of social responsibility is a largely unexplored area. Although this area remains unexplored, there is evidence that stakeholders and investors tend to react more strongly to negative information versus positive information, especially regarding questions concerning the social dimension of the ESG rating. The purpose of this study is therefore to examine the relationship between social controversies and companies' market value   Method: The study is based on a positivist research philosophy, where a hypothetical-deductive approach with a quantitative method has been used. A longitudinal model design has been implemented at 1152 companies over a ten year period. The study is based on data of secondary art collected from Refintiv Eikon. Thereafter, this data has been analyzed using the statistics program SPSS.   Result & Conclusion: The results of the study provide evidence that social controversies lead to a higher market value, where visibility has a governing effect on the relationship. This benefits companies with higher visibility that are involved in social controversies. The increased attention that the controversies give rise to, leads to increased knowledge of the companies’ previous CSR work, which benefit market value.   Contribution of the thesis: Through the empirical evidence of the study, the thesis contributes to an increased understanding of the effects of CSR-related problems on the market value. This results in a practical and theoretical contribution.   Suggestions for future research: Further research within the area that examines the relationship between the market value and the corporate governance dimension and the environmental dimension would be beneficial. Another aspect that would be interesting to investigate is the impact of social controversy on the market value during another period of time, for example several years after the controversy was discovered.