Studien är en systematisk litteraturöversikt vars syfte är att med utgångspunkt i tidigare forskning, sammanställa och beskriva den forskning som undersöker sociala riskfaktorer till ungdomars våldsbrottslighet. Detta för att skapa en tydlighet över de sociala riskfaktorerna samt att förstå hur sociala riskfaktorer kan ge utfallet våldsbrottslighet bland ungdomar. Totalt har 15 internationella studier av kvantitativ karaktär inkluderats i litteraturöversikten. All data har sammanställts och strukturerats upp i en tabell. Resultatet har därefter tematiserats utifrån dess nyckelfynd i en tematisk analys. För en fördjupad förståelse har resultatet också analyserats utifrån social inlärningsteori och anknytningsteorin. Resultat visar att de mest frekventa sociala riskfaktorerna finns inom familj- och uppväxt, skola- och umgänge och grannskap. Av dessa kategorier har familj och uppväxt framkommit som den mest betydande sociala riskfaktorn till ungdomars våldsbrottslighet, vilket framförallt avser fysiskt och psykiskt våld, försummelse, sexuella övergrepp eller andra brister i omvårdnaden under barndomen. Detta förklaras genom att individer, som under barndomen, vistats i en utsatt miljö tenderar att observera och efterlikna omgivningens beteende och därmed själv utveckla ett normbrytande och våldsamt beteende i ungdomsåren. Sammanfattningsvis har det framkommit att kontextuella förhållanden har en stor inverkan på utvecklandet av ungdomars våldsbrottslighet. Det har också framkommit att riskfaktorer är komplexa och samspelar på olika nivåer och förstärker effekterna av varandra, vilket medför en svårighet att förutse dess utfall.

Social oro och sociala riskfaktorer är något som finns i alla samhällen. Social oro är olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner anser skyddsvärt. Sociala riskfaktorer är däremot de negativa omständigheterna som påverkar att social oro överhuvudtaget uppstår. För att besvara studiens frågeställning: ”Hur kan socioekonomiska och sociodemografiska indikatorer för arbete mot social oro på kommunal nivå, visualiseras i en dashboard-prototyp?” är det framför allt viktigt att ta reda på vilka indikatorer som faktiskt skall ingå i en sådan prototyp samt ta reda på vilka behov kommunerna har och belysa hur en dashboard kan uppfylla dessa behov. Frågeställningen besvaras med en kvalitativ metodansats bestående av datainsamlingsmetoden intervjuer samt en mindre omfattande litteraturundersökning på det material som ingått i litteraturgranskningen innehållande olika indikatorer. Intervjuerna genomfördes för att komma i direkt kontakt med kommunerna och undersöka vilka behov som finns i arbetet i dagsläget, vilka indikatorer som mäts i dagsläget och utöver det ta reda på andra kringliggande frågor som vilken data som finns tillgänglig och till exempel vilka förbättringsmöjligheter som respondenterna tycker sig se i det nuvarande arbetet. Detta för att kunna identifiera ifall en dashboard skulle kunna uppfylla dessa behov. En mindre omfattande litteraturundersökning genomfördes parallellt för att ta reda på vilka indikatorer som förekom i flest antal unika källor i litteraturgranskningen för att på det sättet kunna styrka trovärdigheten om generaliserbarheten för resultatet explicit gällande framtagning av indikatorer. Detta eftersom antalet respondenter ansågs vara för få för att skapa trovärdighet om generaliserbarhet i denna fråga. För att analysera kvalitativa data användes analysmetoden innehållsanalys vilken går ut på att korta ner innehåll till dess innersta kärna genom att identifiera mönster i innehållet som sedan tilldelas olika teman. Mönster och teman kallas i studien undertema och grundtema. För att kunna presentera resultatet av litteraturundersökningen på ett begripligt sätt gjordes innehållsanalysen i Excell. Enskilda indikatorer som ingått i studiens litteraturgranskning kategoriserades där i undertema och grundtema och data visualiserades genom användandet av Tableau. Resultatet av studien är ett antal indikatorer som tillsammans anses utgöra det mest grundläggande behovet av mätningar hos kommuner för att skapa en överblick av sociala riskfaktorer och social oro. Resultatet inkluderar också vilken typ av dashboard layout och vilket syfte dashboarden skall ha inom kommuner och varför. Dessutom skapades en dashboard-prototyp utefter de slutsatser studien kommit fram till.