Anhöriga som lever i ett medberoende påverkas negativt av deras närståendes beroendeproblematik, trots detta finns tveksamheter om att medberoende är ett socialt problem. Syftet med studien är att belysa fenomenet medberoende utifrån beroendeproblematik och socialarbetares upplevelse av fenomenet samt skiljaktigheter som finns kopplat till olika relationer. För att uppnå syftet har sex socialarbetare intervjuats som arbetar på olika verksamheter i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter var Blumers symboliska interaktionism och Lazarus och Folkmans teori om copingstrategier. Fenomenologisk metodansats i Giorgisk anda användes i studien för att tolka socialarbetares upplevelser av fenomenet medberoende. Studiens resultat indikerar att fenomenet medberoende existerar och att kärnan i fenomenet är handlingar utifrån kärlek där handlingarna kan tolkas som upptagenhet av den närstående personen som har beroendeproblematik. Behovet av kontroll och möjliggörande beteenden samt en typ av beroende blev den sammanfattande tolkningen av fenomenet medberoende. Fenomenet medberoende antar olika uttryckssätt, enligt resultaten i studien, kopplat till vilken typ av relation som en anhörig har till den person som har en beroendeproblematik.

Endast 10% av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning uppger att de får det stöd de är i behov av i sitt föräldraskap. Det har skett ett skifte i synen på individer med intellektuell funktionsnedsättning vilket inkluderar möjligheter till föräldraskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom socialt arbete upplever det givna stödet till föräldrar med intellektuell funktions-nedsättning. Studien har haft en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade inter-vjuer har utförts med socionomer som kommer i kontakt med familjerna i sitt arbete. Resultatet visar på att det blir den professionellas egna förmåga och handlingsutrymme att forma och utföra arbetet, samt hur organisationen påverkar utformningen av arbetet. Även om det har skett en förändring kring synen på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning visar studien att arbetet behöver utvecklas för att möjliggöra ett tillräckligt stöd kring föräldraskapet. / Only 10% of parents with an intellectual disability state that they get the support they are in need of. There has been a shift in the view of people with intellectual disabilities, which includes the right of parenthood. The aim of this study is to investigate how social workers experience the given support to parents with an intellectual disability. The study has been conducted using a qualitative approach in which seven semi-structured interviews were held with social workers who come in contact with the families in their work. The results show that it is the professionals’ own ability and discretion to design the work and how the organ-ization affects the work. Even though there has been a shift in the view of parents with intellectual disabilities rights the study shows that there is more work to be done to give enough support to the parents.

In India, the estimated number of people in sex work is high - figures show an appraisal of three million female sex workers. Most women who enter sex work tend to be very young and do so due to severe economic circumstances. The situation is considered especially severe in some parts of India due to a combination of poverty and the low status of females, which contribute to their exploitation in the sex industry. This vulnerability often leads to women being marginalized and stigmatized from society.   The aim with this thesis is to investigate how social workers, at an organization in Pune, India, work with women in sex work and their children. What motivates the social workers to pursue work with this group? How do they feel about their work and their clients? Further questions we wanted to answer were how the organization worked to secure good and sufficient living conditions for the children. Our initial goal for this study was to examine how the staff members at Saheli Sangh work to prevent the children from entering sex work. While doing so, we gained knowledge about the social worker’s own thoughts, values and experiences of doing social work with this group. Hence, this newfound knowledge became our main focus throughout our study.   The results showed that education and safe housing were the primary interventions offered to prevent children from entering sex work. It also showed that the staff in the organization forms a special bond with the children and women with whom they work. To provide the needed interventions, the organization needs more resources and more support to combat negative perceptions and stigma from the society of women who do sex work and the social workers who help them address their needs. / I Indien är det uppskattade antalet personer i sexarbete högt - siffror visar en uppskattning på tre miljoner kvinnliga sexarbetare. De flesta kvinnor som börjar med sexarbete tenderar att vara väldigt unga och gör det på grund av svåra ekonomiska omständigheter. Situationen anses särskilt svår i vissa delar av Indien. Detta på grund av en kombination av fattigdom och kvinnornas låga ställning i samhället, vilket bidrar till deras utnyttjande i sexindustrin. Denna utsatthet leder ofta till att kvinnor marginaliseras och stigmatiseras.   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare, i en organisation i Pune, Indien, arbetar med kvinnor i sexarbete och deras barn. Vad motiverar socialarbetarna att arbeta med denna grupp? Hur upplever de sitt arbete och sina klienter? Ytterligare frågor vi ville ha svar på var hur organisationen arbetade för att säkerställa goda och tillräckliga levnadsvillkor för barnen. Vårt ursprungliga syfte med denna studie var att undersöka hur socialarbetarna i organisationen arbetar för att förhindra barnen från att börja med sexarbete. Under processens gång fick även kunskap om socialarbetarens egna tankar, värderingar och erfarenheter av att arbeta med denna grupp. Därigenom blev denna nyfunna kunskap vårt huvudfokus under resten av vår studie.   Resultaten visade att utbildning och tryggt boende var de primära insatserna som erbjuds för att förhindra att barn börjar med sexarbete. De visade även på ett starkt band mellan personalen och de kvinnor och barn som de arbetar med. För att kunna erbjuda nödvändiga insatser behöver organisationen mer resurser samt stöd från samhället för att bekämpa den rådande negativa uppfattningen som finns om kvinnor i sexarbete.