<p>Syftet med detta arbete är att belysa lärares tankar och åsikter om talängsliga elever dvs. elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av talängslan och vad lärare har för möjligheter att göra åt problemet. Både på TV och i radio hörs människor tala om att klimatet i både skolan och samhället blir allt hårdare. Det talas även mycket om vikten av att kunna tala för sig. Vilket innebär ett problem för talängsliga elever. Om eleverna inte vågar tala inför andra, vad får det då för konsekvenser i deras vuxna liv? </p><p>Den litteratur studie som ligger till grund för denna empiriska studie berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om talängsliga elever. Olika forskares uppfattningar om talängslans eventuella känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs också. Den empiriska studien består av intervjuer med fyra lärare som undervisar i år fyra till sex. Med en kvalitativ metod har sedan intervjuerna genomförts och bearbetats och givit ett resultat som inte är generaliserbart med hela landets lärare, men som ändå kan ge en inblick i lärares erfarenheter och kunskaper om ämnet talängslan. </p><p>Lärarna i den här studien menar att det finns mellan två och fem talängsliga elever i varje klass. Ändå har lärarna få konkreta förslag till hur talängslan kan förebyggas eller åtgärdas. Resultatet visar även att svagt självförtroende är en av orsakerna till talängslan hos elever. Lärarna är väl medvetna om att talängslan kan få konsekvenser för dessa elever i det vuxna livet. </p><p>Diskussionen berör genusperspektivet i studien samt talängslans spridning och de talängsliga elevernas svaga självförtroende. I diskussionen ingår även tankar om talängslans konsekvenser för skolan.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa lärares tankar och åsikter om talängsliga elever dvs. elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av talängslan och vad lärare har för möjligheter att göra åt problemet. Både på TV och i radio hörs människor tala om att klimatet i både skolan och samhället blir allt hårdare. Det talas även mycket om vikten av att kunna tala för sig. Vilket innebär ett problem för talängsliga elever. Om eleverna inte vågar tala inför andra, vad får det då för konsekvenser i deras vuxna liv? Den litteratur studie som ligger till grund för denna empiriska studie berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om talängsliga elever. Olika forskares uppfattningar om talängslans eventuella känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs också. Den empiriska studien består av intervjuer med fyra lärare som undervisar i år fyra till sex. Med en kvalitativ metod har sedan intervjuerna genomförts och bearbetats och givit ett resultat som inte är generaliserbart med hela landets lärare, men som ändå kan ge en inblick i lärares erfarenheter och kunskaper om ämnet talängslan. Lärarna i den här studien menar att det finns mellan två och fem talängsliga elever i varje klass. Ändå har lärarna få konkreta förslag till hur talängslan kan förebyggas eller åtgärdas. Resultatet visar även att svagt självförtroende är en av orsakerna till talängslan hos elever. Lärarna är väl medvetna om att talängslan kan få konsekvenser för dessa elever i det vuxna livet. Diskussionen berör genusperspektivet i studien samt talängslans spridning och de talängsliga elevernas svaga självförtroende. I diskussionen ingår även tankar om talängslans konsekvenser för skolan.