<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen. Litteraturen som ingår i studien redogör dels för handlingsutrymmet som existerar inom socialsekreterarnas arbete och hjälper till att få en djupare förståelse för kontexten inom organisationen. Tolkningsramen innefattas även av den diskussion som förs angående socialsekreterarnas kompetens inom uppföljningsarbete. Resultatet från intervjuerna visade att socialsekreterarna i varierande omfattning utför det uppföljningsarbete som lagen föreskriver men att i socialförvaltningarnas organisationer prioriteras inte uppföljningsarbetet. Respondenterna i studien anser sig ha bristande kompetens och att de har svårt att se sitt eget handlingsutrymme i uppföljningsarbetet.</p> / <p>The purpose of this paper is to research how social workers manage to follow up cases with children placed in foster homes, their guardians and the foster homes. To meet this purpose a qualitative method has been used. The study is founded upon eight different interviews. Four with social workers who deal with children exclusively and four with social workers who deal with foster homes, within eight different districts/municipalities. Earlier research has shown shortcomings in the way social welfare follow up cases with children placed in foster homes, the guardians and the foster home. The government has introduced regulations in chapter 5, first section of the Swedish security law to stress the responsibilities that the social welfare committee has during an ongoing foster care placement. The background literature included in this study describes what possibilities social workers have in their work situation, and helps to gain a deeper understanding of the context within the organization. It also includes the ongoing discussion about social workers’ knowledge of how to follow up cases in a correct way. The interviews that this study is founded upon shows that the social workers meet the regulations, that the law prescribes for this area, of varying degree. To follow up cases in a correct way is not prioritized in the organization of the social welfare administrations. The respondents in this study do not believe that they have enough knowledge and have difficulties seeing what possibilities their work situation gives them when it comes to following up cases.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen. Litteraturen som ingår i studien redogör dels för handlingsutrymmet som existerar inom socialsekreterarnas arbete och hjälper till att få en djupare förståelse för kontexten inom organisationen. Tolkningsramen innefattas även av den diskussion som förs angående socialsekreterarnas kompetens inom uppföljningsarbete. Resultatet från intervjuerna visade att socialsekreterarna i varierande omfattning utför det uppföljningsarbete som lagen föreskriver men att i socialförvaltningarnas organisationer prioriteras inte uppföljningsarbetet. Respondenterna i studien anser sig ha bristande kompetens och att de har svårt att se sitt eget handlingsutrymme i uppföljningsarbetet. / The purpose of this paper is to research how social workers manage to follow up cases with children placed in foster homes, their guardians and the foster homes. To meet this purpose a qualitative method has been used. The study is founded upon eight different interviews. Four with social workers who deal with children exclusively and four with social workers who deal with foster homes, within eight different districts/municipalities. Earlier research has shown shortcomings in the way social welfare follow up cases with children placed in foster homes, the guardians and the foster home. The government has introduced regulations in chapter 5, first section of the Swedish security law to stress the responsibilities that the social welfare committee has during an ongoing foster care placement. The background literature included in this study describes what possibilities social workers have in their work situation, and helps to gain a deeper understanding of the context within the organization. It also includes the ongoing discussion about social workers’ knowledge of how to follow up cases in a correct way. The interviews that this study is founded upon shows that the social workers meet the regulations, that the law prescribes for this area, of varying degree. To follow up cases in a correct way is not prioritized in the organization of the social welfare administrations. The respondents in this study do not believe that they have enough knowledge and have difficulties seeing what possibilities their work situation gives them when it comes to following up cases.