Studiens syfte är att undersöka vad enhetschefer samt socialsekreterare har för uppfattning kring den rådande uppdelningen mellan utredningsenheten och samhällsvårdsenheten, samt hur de upplever att det går att skapa en relation till familjehemsplacerade barn i ett socialkontor barn och ungdom i en medelstor stad i Sverige. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var från både utredningsenheten samt samhällsvårdsenheten. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet är att uppdelningen på föreliggande socialkontor inte bidrar till kontinuitet i relation mellan utredande socialsekreterare och familjehemsplacerade barn. Uppdelningen mellan enheterna bidrar även till att helhetsperspektivet kring klienterna försvinner i och med att samverkan mellan enheterna inte fungerar så bra.

No description available.

The general aim of this dissertation is to describe and analyse patterns of informal care and support for carers in Sweden. One specific aim is to study patterns of informal care from a broad population perspective in terms of types of care and types of carer. A typology of four different care categories based on what carers do revealed that women were much more likely than men to be involved at the ‘heavy end’ of caring, i.e. providing personal care in combination with a variety of other caring tasks. Men were more likely than women to provide some kind of practical help (Study I). Another aim is to investigate which support services are received by which types of informal caregiver. Relatively few informal caregivers in any care category were found to be receiving any kind of support from municipalities or voluntary organizations, for example training or financial assistance (Study II). The same study also examines which kinds of help care recipients receive in addition to that provided by informal carers. It appears that people in receipt of personal care from an informal caregiver quite often also receive help from the public care system, in this case mostly municipal services. However, the majority of those receiving personal, informal care did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies (Study II). The empirical material in studies I and II comprises survey data from telephone interviews with a random sample of residents in the County of Stockholm aged between 18 and 84. In a number of countries there is a growing interest among social scientists and social policymakers in examining the types of support services that might be needed by people who provide informal care for older people and others. A further aim of the present dissertation is therefore to describe and analyse the carer support that is provided by municipalities and voluntary organizations in Sweden. The dissertation examines whether this support is aimed directly or indirectly at caregivers and discusses whether the Swedish government’s special financial investment in help for carers actually led to any changes in the support provided by municipalities and voluntary organisations. The main types of carer support offered by the municipalities were payment for care-giving, relief services and day care. The chief forms of carer support provided by the voluntary organizations were support groups, training groups, and a number of services aimed primarily at the elderly care recipients (Study III). Patterns of change in municipal carer support could be discerned fairly soon. The Swedish government’s special allocation to municipalities and voluntary organisations appears to have led to an increase in the number of municipalities providing direct support for carers, such as training, information material and professional caregiver consultants. On the other hand, only minor changes could be discerned in the pattern of carer support services provided by the voluntary organizations. This demonstrates stability and the relatively low impact that policy initiatives seem to have on voluntary organizations as providers (Study IV). In studies III and IV the empirical material consists of survey data from mail questionnaires sent to municipalities and voluntary organizations in the County of Stockholm. In the fields of social planning and social work there appears to be a need to clarify the aims of support services for informal carers. Should the support be direct or indirect? Should it be used to supplement or substitute caregivers? In this process of reappraisal it will be important to take the needs of both caregivers and care recipients into account when developing existing and new forms of support. How informal caregivers and care recipients interact with the care system as a whole is undeniably a fertile field for further research.

Studiens syfte och problemformulering föds ur den diskurs som rör samers psykiska hälsa i Sverige, vilken kantas av politisk, historisk och psykosocial påverkan och återspeglas idag genom missnöje, ett sämre mående och ett outvecklat forskningsområde. I periferin finns SANKS (Samisk nasjonalt kompetansesenter – psykisk helsevern og rus), Norge och dess samiska kompetenscentrum. Med en betydligt mer utvecklad teori, praktik och forskning är de en unik verksamhet i sitt slag. I avsaknaden på lösningar i Sverige måste man titta till dem som sägs inneha kunskapen. En fallstudie var född och med fallet SANKS var mitt mål att belysa deras verksamhet. Genom olika kvalitativa-, oformella intervjuer, delvis deltagande observation och tillgodogörande av dokument och forskning. Studien finner och behandlar främst kulturell sensitivitet som ett genomgående perspektiv, som framhålls som eftersträvansvärt. Implementeringen av perspektivet förespråkar en allomfattande analys, reflektion, anpassning och tillpassning av verksamheters alla beröringspunkter.

Personal inom förskola, likt socialarbetare skall i sin yrkesverksamhet aktivtsträva efter ett mer jämställt samhälle för att kvinnor och män, flickor ochpojkar skall ges möjlighet till likvärdiga förutsättningar i livet. Den aktuellastudien syftade till att undersöka hur personal inom förskola upplever och förstårgenuskonstruktioner, samt hur de ser på traditionellt könsrelaterade beteendenoch egenskaper hos barnen i en strävan mot jämställdhet. Studien baserades påkvalitativa intervjuer med två förskolechefer och fyra förskollärare. Materialetoch resultatet har bearbetats genom en tematisk innehållsanalys.Undersökningens övergripande resultat visade en generellt stark retoriskmedvetenhet kring genus, där personalen bland annat försöker att utmana ochtillåta olika könsrelaterade beteenden och egenskaper. Personalen hade insikt iatt de ibland omedvetet kunde behandla barnen olika utifrån barnens kön, samtatt det genuspedagogiska arbetet behöver utvecklas bland annat genomreflektion.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället idag, inte minst bland äldre personer som ofta negligeras i detförebyggande arbetet. Utifrån detta faktum efterfrågas en rad preventiva åtgärder för att förändrautvecklingen. Ett exempel på preventiva insatser är de så kallade Mötesplatserna som upprättats.Mötesplatsernas syfte är att skapa social samvaro genom aktiviteter för att på så sätt skapa bättrepsykisk hälsa för äldre personer. Denna kvalitativa studie syftar till att belysa äldre personersupplevelser av vad som för dem skapar välmående på Mötesplatserna. Sex djupintervjuer hargenomförts och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Studien visar att Mötesplatserna i sinhelhet skapar välmående och att den sociala gemenskapen har stor betydelse för äldre personersvälmående. Vidare visar vår studie på att olika förhållanden på mikro-, meso och makronivå påverkarförutsättningarna för skapandet av äldre personers välmående på Mötesplatserna. Det preventivaarbetet bör därför utgå från ovanstående för att skapa förutsättningar för välmående för äldre personer.

Enligt svensk statistik ökar utbrändhet för varje år i vårt samhälle. Det synsframförallt hos individer med emotionella arbeten. Det drabbar inte bara individen påett personligt plan utan påverkar även arbetsplatser och ökar samhällskostnader.Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka anställdas erfarenhet avutbrändhet inom socialt arbete på kommunala arbetsplatser, samt även belysa resurseroch hur vi kan nå ett hållbart socialt arbete. Resultatet har visat tydliga centrala temansom är följande; likartade varningssignaler, chefens påverkan, arbetsstruktur,samhällets roll och interventioner för ett hållbart socialt arbete. Teman har analyseratsgenom valda teorier och tidigare forskning. Avslutningsvis diskuteras framtidautmaningar för att motverka utbrändhet.

Ensamkommande barn som placerats ut i andra kommuner än sin anvisningskommun, ska efter beslut i kammarrätten flyttas tillbaka till anvisningskommunen mot sin vilja. Syftet är att förstå de olika parternas sätt att argumentera i sakfrågan och sätta dessa argument i relation tillkommunplacering och mottagandet av ensamkommande barn ur ett övergripande samhällsperspektiv. Undersökningen är gjord med konventionell innehållsanalys av två domslutoch ett interimistiskt beslut från kammarrätt samt en textanalys av fyra dokument som beskriver aktuella politiska åtgärder i frågan om kommunplacering och mottagande av ensamkommandebarn. Resultatet visar att argument som legat till grund för kammarrättens avgörande är av generell karaktär gällande vad som är bäst för ensamkommande barn i relation till kommunplacering och mottagande. Myndighetsutövningen gentemot de enskilda barnen förklaras utifrån generella argument snarare än ur ett individuellt perspektiv. Dessa argumenthärleds till den situation som uppstod kring ökningen av ensamkommande barn som uppstodhösten 2015. Det finns därför ett behov av att fortsätta undersöka området då risken att en normativ förståelse av rättsprincipen barnets bästa när det gäller kommunplacering och mottagande för ensamkommande barn inte tar tillräcklig hänsyn till individuella behov. Dettaskulle försvåra möjligheten till individuella lösningar, samt i längden riskera att påverka rättsäkerheten för ensamkommande barn och därmed även rättens legitimitet när det gäller att flytta tillbaka utplacerade ensamkommande barn.

Datorspelande fascinerar många ungdomar, men detta skapar även oro hos många utifrån föreställningar om datorspelandets konsekvenser. Syftet med studien är att undersöka online-datorspelande som social företeelse utifrån ett strukturfunktionalistiskt perspektiv samt upplevda konsekvenser till följd av online-datorspelande. Insamling av empiri har gjorts genom enkät-undersökning och intervjuer. Analysen av vår studie visar att 47% av den totala undersökningspopulationen spelar online-datorspel, att majoriteten av männen spelar varje dag och minst tre timmar per dag, att 10% av de som spelar kan antas ligga i riskzonen för ett beroende och att konsekvenserna inte enbart är negativa utan även positiva. Våra slutsatser är att online-datorspel tilltalar manliga ungdomar och att mycket talar för att populariteten kommer att tillta, även bland kvinnor, att online-datorspel verkar fungera som en meningsfull tillflyktsstrategi för ungdomar som är begränsade att- eller inte kan motsvara etablerade normer och uppnå ideala mål om hur man bör vara för att passa in, att online-datorspelande visat sig kunna innebära risker för negativa konsekvenser och att en viss oro inför detta är både rimlig och positiv. Att online-datorspelande är ett multi-dimensionellt och mycket komplext ämne att studera och som behövs forskas mer på utifrån sociologiska perspektiv.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att, utifrån socialsekreterarnas erfarenheter, identifiera eventuella svårigheter med barnperspektivet som kan ha format deras beaktande av det vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd. Ur resultatet kunde fyra svårigheter kopplat till barnperspektivet urskiljas, vilka sammanställdes under följande spänningsfält: Tillit - kontroll; Föräldrarnas yttersta ansvar - Barnets situation; Generella riktlinjer - individuella bedömningar; Teori - praktik. Dessa har format socialsekreterarnas möjligheter att beakta barnperspektivet genom att de antingen känt sig begränsade eller stärkta i sina handlingsutrymmen. Makt- och rollteorier har använts i analysen för att möjliggöra en förståelse av socialsekreterarnas beaktande av barnperspektivet. Handlingsutrymme fick en övergripande funktion i analysen.