No description available.

No description available.

Psykisk ohälsa är ett aktuellt ämne inom socialt arbete, men har visat sig vara ett komplext ämne, där orsakerna till psykisk ohälsa är svår att förklara. Psykisk ohälsa grundas i både internaliserade och externaliserade problem. Föreliggande studie kommer fokusera på internaliserade problem vid tal om psykisk ohälsa. Internaliserade problem kan bland annat vara ångestproblematik och nedstämdhet. Forskning inom området har i ett antal studier fokuserat på relation mellan barn och förälder som en eventuell orsak till ungdomens psykiska ohälsa. Däremot finns det bristfällig forskning kring utsättning av mobbning och utveckling av psykisk ohälsa. Syftet till vår studie är att belysa olika samband kring ungdomens psykiska ohälsa i relation till mobbning och föräldraskap, samt att knyta ihop det med en teoretisk utgångspunkt, där tre olika behov, autonomi/självbestämmande, kompetens och samhörighet, ligger i fokus som är centrala aspekter för att en psykisk ohälsa inte ska utvecklas. Aktuell studie har samlat in material från Longitudional Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Studien kommer använda sig utav kvantitativ data från 1 357 ungdomar i årskurs nio. För att ta reda på vilka samband som existerar mellan ungdomars psykiska ohälsa, mobbning och föräldraskap har studiens data analyserats med hjälp av Pearson’s korrelationsanalys, oberoende t-test och Hierarkisk multivariat regressionsanalys. Resultatet visar att psykisk ohälsa existerar låg grad hos både flickor och pojkar. Resultatet visar på att mobbningen och föräldraskap har påverkan på ungdomars psykiska ohälsa både hos flickor och pojkar. Studiens centrala fynd är att de ungdomar som utsätts för mobbning uttrycker psykisk ohälsa samtidigt som att om ungdomar upplever sig kontrollerade så uttrycker de psykisk ohälsa, speciellt när det kommer till pojkar. Öppen kommunikationen mellan ungdomarna och föräldrarna påverkar den psykiska ohälsan på ett gynnande sätt, där kommunikation kan anses som en skyddsfaktor för att psykisk ohälsa inte ska utvecklas hos både flickor och pojkar. Resultatet diskuteras i diskussionen kopplat till tidigare forskning där mobbning och föräldraskap visar sig ha liknande resultat och kan där med relateras till varandra.

The aim of this study was to examine how elderly with mental illness is assured help and support within the municipal elderly care in Stockholm. The aim was further on to receive an increased understanding of the social workers professional role and experiences in their work regarding elderly with mental illness. The empirical data has been obtained through group-and individual interviews with social workers operative within the elderly care in Stockholm, in addition to a qualitative text analysis. Based on the study's theoretical concepts: grass-roots bureaucracy, discretion and the principle of normalisation, the empirics has been analysed. The result indicates a deficiency of resources, a lack of knowledge regarding mental illness amongst the elderly, in addition to mental illness being difficult to define. Further on, aspects of restricted discretion and a lack of the normalization principle are described, which depictures that needs of the elderly individuals are set in relation to standardised efforts and resource priorities. To conclude, a reflection about how the municipal elderly care and its aim possibly would have altered if the principle of normalisation was implemented and based upon a model of rights. / Syftet med studien och dess sammanlänkade forskningsfrågor var att undersöka de biståndsinsatser som finns för äldre med psykisk ohälsa inom ramen för den kommunala äldreomsorgen i Stockholms stad. Studiens syfte var vidare att få en ökad förståelse för biståndshandläggares yrkesroll och erfarenheter i deras arbete med äldre som har psykisk ohälsa. Empiri har inhämtats genom kvalitativa grupp-och enskilda intervjuer med biståndshandläggare yrkesverksamma i Stockholms Stad, samt en kvalitativ textanalys. Utifrån studiens teoretiska begrepp: gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och normaliseringsprincipen har empirin analyserats. Resultaten visar på bristande resurser, sviktande kunskap samt en svårdefinierad sjukdomsproblematik. Ytterligare redogörs för ett begränsat handlingsutrymme och avsaknad av en normaliseringsprincip, vilket synliggör att enskilda äldres behov ställs i relation till standardiserade insatser och resursprioriteringar. Slutligen förs en diskussion om hur äldreomsorgens utformning möjligtvis hade skiftat om normaliseringsprincipen hade beaktats utifrån en rättighetsmodell.

The main reason for this study has been to explore the healthcare professionals' perception of the hospital social workers role in emergency care. The main questions have dealt with how the hospital social worker is perceived and why that perception may be the case. The study is a qualitative study done by interviewing and observing. The interviews were conducted at several emergency care departments in Sweden. Three doctors, three nurses and three assistant nurses were interviewed. The interviewers' answers were then coded according to Grounded theory where the result emerged according to the respondents main concern. The main concern of the study resulted in the concept of accessibility. This was then analyzed trough KAIMeR which was the theoretical model. Helping to create an understanding of how accessibility could be so influential. This was further analyzed by role theory in order to be able to explain how accessibility could affect the care personnel's perception of the hospital social worker. The conclusion of the study was that accessibility constituted the summarized perception of the hospital social worker. Analyzed through KAIMeR we recognizedaccessibility as a parameter that could change outcome. Applying role theory we saw inter-role conflicts that negatively affected collaboration.

No description available.

No description available.

No description available.

Muslimska kvinnor är en minoritetsgrupp i Sverige som har svårt att både inträda och etablera sig på arbetsmarknaden. Det råder idag en tydlig etnisk och religiös diskriminering i samhället, och specifikt på arbetsmarknaden, vilket bidrar till sämre förutsättningar för gruppen. Till följd av de försämrade förutsättningarna har gruppen exkluderats ur en social och ekonomisk kontext, vilket har resulterat i utestängning från samhället och bidragit till en ökad stigmatisering samt, i förlängningen ett segregerat samhälle. Studiens syfte är att undersöka muslimska kvinnors förutsättningar på den aktuella arbetsmarknaden baserat på deras egna upplevelser och erfarenheter. Utgångspunkten har varit att utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt tolka och förstå deras personliga erfarenheter av den aktuella situation de befinner sig i, samt vilka strategier de har utvecklat för att kunna förändra sin situation. Studiens resultat grundas på sex semistrukturerade intervjuer där respondenterna har varit öppna beträffande att dela med sig av sina egna upplevelser och erfarenheter. Resultatet påvisade att samtliga respondenter har upplevt sig diskriminerade i relation till arbetsmarknaden utifrån faktorer som religion, etnicitet, kön samt tilltalsnamn. Vidare visade även resultatet att dessa sex respondenter var väl medvetna om den rådande diskriminering som förekommer inom olika samhällsarenor. Denna diskriminering har försämrat deras förutsättningar, speciellt i relation till gruppens religiösa ställningstagande, som samtidigt påverkas av olika intersektioner vilka ytterligare försvårar deras förutsättningar. / <p>2019-01-17</p>

No description available.