Sammanfattning Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande psykisk sjukdom i Sverige som drabbar många barn. Föräldrar till barn med depression kan uppleva belastningar i vardagen på grund av barnets psykiska ohälsa. Barn och föräldrar kan söka stöd hos BUP. Syfte: Syftet med stu-dien är att förstå hur socionomer på BUP:s öppenvårdsavdelningar i Örebro bemöter föräldrar, till barn som behandlas för depression, vid föräldrastödjande insatser. Metod: Studiens empiri har samlats in genom fem semi-strukturerade intervjuer med socionomer vars arbete innehåller föräldrastödjande insatser. Materialet har sedan analyserats genom hermeneutiskt inspirerad tolkning samt med hjälp av teorier och teoretiska begrepp: stigma, interaktion, relationsteori och empowerment. Resultat: De stödinsatser som erbjuds föräldrar är: psykoedukation, indi-viduellt och gruppbaserat föräldrastöd samt anknytningsbaserad familjeterapi. Ett profession-ellt bemötande för socionomerna innebär: att validera, vara lyhörda och visa förståelse, samt vara förberedda, inneha ett konfrontativt förhållningssätt och vara motiverande genom upp-muntran. De utmaningar som kan finnas handlar om: känslor av otillräcklighet och osäkerhet, hanterandet av föräldrars höga förväntningar, oengagemang eller egna svårigheter, samarbets-svårigheter mellan föräldrar samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Eftersom föräldrar till barn med depression kan ha olika behov beskriver socionomerna att de bemöter föräldrarna indivi-duellt med ett professionellt förhållningssätt. Det professionella bemötandet kan bidra till ett alliansskapande som är viktigt för förändringsprocessen.

The purpose of this paper is to increase our understanding of what constitutes a good leadership in social work. The questions I've chosen are: what competencies are important for a leader in social work? What values and/or ethical principles are important to have/follow as a leader in social work? To get an insight into how you look at leadership in social work in a Swedish context, I have made interviews with fifteen leaders, each and every one of them working within the field of social work. In the interviews I ask open-ended, yet somewhat directed questions, to figure out what characteristics and principles these leaders regard as the foundation of a good leadership. To broaden the studies knowledgebase I've also read, analyzed and summarized previous studies on the subject. I will use these studies to broaden my discussion by looking at similarities. The leaders have been given a chance to communicate what characterizes a good leader within social work. The main goal of the interviews has been to uncover what characteristics, competencies and ethical values/principles these leaders regard as important. The results clearly show that it's important with education and competencies within leadership. They also show the importance of other competencies such as and understanding of economics, psychology, behavioral sciences, conflict management, etc. Furthermore the interviews show that the softer values and ethical principles such as equal rights, empathy and having a salutogenic perspective are given more focus than education and competence. This study shows that leaders in social work praise the transformal leadership model and strive to act according to it themselves. The majority of Swedish leaders in my study don't think there's a difference between leadership in social work versus leadership in other professions. This separates Swedish and American leaders, where a majority of the latter think there's a difference. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring vad som är ett bra ledarskap inom socialt arbete. De frågeställningar jag valt är: vilka kompetenser är viktiga för en ledare inom socialt arbete? Vilka värderingar och/eller etiska principer är viktiga att ha/följa som ledare inom socialt arbete? För att få en inblick i hur man ser på ledarskap inom socialt arbete i en svensk kontext så valde jag att intervjua femton enhetschefer, samtliga verksamma inom socialt arbete i Sverige. Intervjuerna ställer öppna, men något riktade frågor för att ta reda på vilka egenskaper och principer dessa enhetschefer anser ligga till grund för ett bra ledarskap. För att skapa en starkare grund har jag även läst tidigare studier på ämnet, analyserat och sammanfattat de viktigaste punkterna i dessa för att sedan redovisa dem och återkomma till beröringspunkter i diskussionsdelen. Genom intervjuer har enhetscheferna fått delge sin syn på vad som kännetecknar en bra ledare inom socialt arbete. Intervjuerna har främst ämnat svara på frågor kring vilka egenskaper, kompetenser och etiska värderingar/principer som anses vara viktiga för en ledare inom socialt arbete. Intervjuerna visar tydligt att det enligt enhetscheferna är viktigt med utbildning och kompetens inom framförallt ledarskap men även inom ämnen som ekonomi, psykologi, beteendevetenskap, konflikthantering, m.m. Vidare visar intervjuerna att mjuka värden ges större utrymme än kompetens och intervjupersonerna lägger mer fokus vid etiska principer som alla människors lika värden, lyhördhet, empatisk förmåga och se saker på ett salutogent vis. Slutsatser som kan dras är att ledare inom socialt arbete i såväl Sverige som USA främst eftersträvar och lovordar det transformella ledarskapet och alla de kompetenser och etiska värderingar som detta innebär. Majoriteten av de svenska enhetschefer i min studie anser ej att det är någon skillnad på ledarskap inom socialt arbete kontra andra professioner, vilket skiljer sig från den amerikanska studie som lyfts i tidigare forskning.

No description available.

No description available.

This study present a norm-critical analysis of a Swedish social work academic textbook. The aim is to make visible how norms can be created and maintained through written text, but also to analyze whether the current book is inclusive in its language. The study also aim to analyze how the authors write about and portray, for example, gender, sexuality, ethnicity and functionality. The analysis uses a number of discourse analytical tools and focus on norms and normalization processes. The study makes use of a social constructivist perspective and queer theory. An initial quantification of the use of sex-based and gender-neutral pronouns is supplemented by an analysis of these occasions, where the discursive tools are used. In conclusion, the study's results can show how norms about sex, sexuality, ethnicity and functionality can be created and reproduced through text. Because there is only room for two sexes and heterosexuality, the view on gender is maintained as a binary category and heterosexuality as the "normal". The result also shows how clients are categorized and presented as "the other", which contributes to how social workers look at different groups, individuals and social problems.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa hur media, i form av lokaltidningen Länstidningen, porträtterar socialtjänsten i Södertälje kommun. För att besvara syftet utgick vi från en kritisk diskursanalys där vi använde verktyg från Faircloughs tredimensionella modell för att analysera språkbruket i tidningsartiklarna. Utifrån våra huvudresultat kunde vi urskilja fyra diskurser, samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, diskursen om arbetssätt och rutiner samt arbetsmiljödiskursen. Vi tog även hjälp av socialkonstruktionismen som teori för att sätta in diskurserna i ett större sammanhang. Resultatet visade på ett relativt konsekvent språkbruk och utmärkande var att beskrivningar om socialtjänstens arbetssätt och rutiner ofta utelämnades, i kombination med att fakta och bakgrundsinformation sällan förekom. Överlag kunde vi urskilja en ensidig och negativ rapportering om socialtjänsten. / The purpose of this study was to describe how media, in the form of a local newspaper Länstidningen, portrays social services in Södertälje. To fulfill the purpose we took as our point of departure a critical discourse analysis where we used tools from Faircloughs three-dimensional model to analyse the language used in the newspaper articles. Based on our main results, we were able to distinguish four discourses, the collaborative discourse, the financial discourse, the discourse on working methods and routines and the discourse of work environment. We also took help of social constructionism as the theory to contextualize the discourses. The results showed a relatively consistent use of language and what was prominent was that descriptions of the social services' working methods and routines were often omitted, in combination with the fact that facts and background information seldom occurred. Overall, we were able to distinguish one-sided and negative reporting on social services.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares upplevelser av formellt och informellt ledarskap. Studiens författare har valt att göra en kvalitativ studie för att bäst besvara studiens syfte. Totalt sex stycken semi-strukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare från olika kontor och enheter. En konventionell kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av empirin. De teorier som författarna använt sig av är rollteori samt nyinstitutionell organisationsteori samt tidigare forskning om ledarskap i socialt arbete. Författarna kom fram till att socialsekreterare har ambivalenta upplevelser av formellt och informellt ledarskap inom socialtjänsten. Det anses i vissa fall vara positivt och i andra fall negativt. Det informella ledarskapet är situationsbundet och behovet av det visar sig mer på vissa arbetsplatser än andra. De intervjuade socialsekreterarna hade först inte tänkt mycket på informellt kontra formellt ledarskap, men vid eftertanke lyfte samtliga socialsekreterare positiva och negativa erfarenheter om det formella samt informella ledarskapet. Tidigare studier visar på en brist av kunskap om ledarskap inom socialt arbete. Det har visat sig att ledarskap inom socialt arbete behöver diskuteras samt att chefer inom socialt arbete bör belysa för- och nackdelar med deras arbete. Resultatet har också visat att det finns olika nivåer av informellt ledarskap. Detta en huvudfaktor som påverkar socialsekreterarnas upplevelser.

Normer är osynliga förväntningar, idéer och regler som ständigt verkar omkring och med oss. Ett sätt att få syn på samhälles normer och ideal är att betrakta hur människor beskrivs i media, där dessa normer och ideal produceras och reproduceras. Kvinnan blir ofta beskriven på ett mer objektivt sätt än mannen, där kvinnan blir oftare beskriven med vad som har att göra med utseendet än mannen. Syftet med studien har därför varit att undersöka hur kvinnan framställs i dagspressen. Studien har varit teoridriven med hjälp av dagordningsteorin som varit tongivande för val av tidningarnas texter. En socialkonstruktivistisk ansats har legat till grund för de teorier jag valt att analysera empirin med, förutom de tidigare nämnda även normkritik och evolutionär spelteori. En kvalitativ innehållsanalys har gjort av 48 texter från Aftonbladet och Expressens bilagor som handlat om livsstil, hälsoliv och nöje. De centrala teman, tillika de ideal som framkommer genom analysen är ung, smal, snygg samt dess motsatser åldrande, övervikt och oattraktiv. De huvudsakliga resultaten visar på att det är på dessa sätt kvinnan beskrivs i tidningarnas bilagor, att fokus ligger på hur kvinnan ska se ut och på vilket sätt detta går att uppnå. / <p>2019-05-29</p>

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar ämnet våld mot kvinnor med funktionsnedsättning utifrån biståndshandläggares perspektiv. Vi har uppmärksammat att den svenska forskningen är begränsad gällande yrkesverksammas roll i relation till kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld. Syftet är därmed att undersöka biståndshandläggares kunskaper, uppfattningar samt yrkesmässiga erfarenheter gällande våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och resultatet analyseras i enlighet med en konventionell innehållsanalys. Resultatet presenteras tematiskt och analyseras utifrån intersektionalitet och den sociala modellen för funktionshinder som teoretiska perspektiv. Studien visar att biståndshandläggarna anser att de har en viktig roll gällande att uppmärksamma våld och att de upplever att det kan vara utmanande att bemöta våldsproblematik bland kvinnor med funktionsnedsättning utifrån de svårigheter som kvinnorna kan ha till följd av funktionsnedsättningen. Biståndshandläggarna menar även att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är mer förödande än våld mot kvinnor utan funktionsnedsättning då våldets uttrycksformer inverkar på flera livsområden. Studien visar att biståndshandläggarna menar att det finns flera utmärkande faktorer gällande risken för kvinnor från denna målgrupp att utsättas för våld. Beroende till omgivningen för att få grundläggande behov tillgodosedda lyfts som en utmärkande faktor. Ytterligare faktorer beskrivs vara svårigheter att förstå innebörden av våld samt isolering som följder av funktionsnedsättningen. Studien visar ytterligare att biståndshandläggare erfar att misstroende gentemot kvinnor med funktionsnedsättning placerar dem i en särskilt sårbar situation gällande risken att utsättas för våld. Biståndshandläggarna beskriver ytterligare erfarenheter av att våldet även kan riktas specifikt mot funktionsnedsättningen.