Since the middle of the last decade many examples av unsustainable business activities has been revealed, while media and NGOs have shown the public that many companies have failed to take a social and environmental responsibility. Scandals involving corrupt leaders, unacceptable bonus systems and discrepancies in many company's production conditions, has unfortunately become more common. This has lead to an intense debate about company responsibility towards society, in which there are many opinions both for and against a greater responsibility.  The concept Corporate Social Responsibility (CSR) has arisen as a counterforce against corporate negligence and is a field in witch companies can improve their social and environmental impact on society. CSR is an umbrella term for companies economical, ethical, social and environmental responsibilities and the concept has no univocal definition. The aim with this essay is therefore thru a qualitative method, to try and describe the concept of CSR's  broad meaning. Many companies across the world are today working with CSR. To illustrate how the concept can be interpreted, this essay also contains a section that describes the two clothing companies Odd Molly and WeSCs interpretations of CSR. Companies today work with CSR mainly because of two reasons that both have a consequential approach, where the consequences of the company's actions are supposed to be as good as possible, so that the company will gain competitive benefits on the market. The main reason companies work with CSR, is that many costumers today prefer to buy products and services from companies who take a wider responsibility towards society. The second reason is that many companies are afraid to receive a media focus that will reflect negatively over their businesses. To minimize the chances of being reviewed by media, many companies therefore choose to work with CSR "silently", which the survey of Odd Molly and WeSCs CSR-work exemplifies. / Sedan mitten på förra seklet har många exempel på ohållbart företagande uppdagats, då media och NGOs visat allmänheten att många företag brustit i sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. Skandaler med korrupta chefer, orimliga chefsbonusar och brister i många fabrikers produktionsförhållanden har tyvärr blivit allt vanligare. Detta har lett till en intensiv debatt kring företagens ansvarstagande i samhället, inom vilken det finns åsikter både för och emot ett ökat ansvarstagande.  Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som en motkraft till företagens ansvarslöshet och är ett arbetsområde inom vilket företag kan arbeta för att utöka sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. CSR är ett paraplybegrepp för företagens ekonomiska, etiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande och begreppet har ingen entydig definition. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvalitativ metod försöka redogöra för begreppet CSR mångbottnade betydelse. Många företag världen över arbetar idag med CSR och för att illustrera hur begreppet kan tolkas innehåller uppsatsen ett avsnitt som redogör för klädföretagen Odd Molly och WeSCs tolkningar av begreppet. Att företag idag arbetar med CSR har främst två anledningar som båda innebär ett konsekvensetiskt synsätt, där konsekvenserna av företagets agerande ska bli så bra som möjligt, så att företaget ska kunna vinna konkurrensfördelar. Det första skälet till att företag arbetar med CSR, är att många kunder idag föredrar att handla produkter och tjänster av företag som tar ett ökat samhällsansvar. Den andra anledningen är att många företag är rädda för att få ett medialt fokus som reflekterar negativt över verksamheten. För att minska sina chanser att bli granskade väljer därför många företag att arbeta med CSR i "det tysta", vilket undersökningen av Odd Molly och WeSCs CSR-arbete även bekräftar.

No description available.

The purpose of this essay is to examine how health care staff, in dementia care, feel that their work situation is affected by using two methods which are specifically designed for use in work with elderly persons suffering from dementia: validation and reminiscense. To examine this, we used a qualitative research method in the form of semistructured interviews with 6 assistant nurses/nurses. These nurses work in a living with dementia targeting which have recently applied the above two methods. Of the results reveals that nursing staff feel positive effects in their work through the use of validation and reminiscense. Examples of these positive effects are greater inclusiveness and strengthen relations in the staff group, strengthen relations between staff and residents, reduced medication of soothing medicine and improved communication with the persons suffering from dementia. The results show that nursing staff feel that it can be difficult to absorb the working methods, the importance of sufficient time and continuous guidance in the exercise of the methods and the need for a genuine interest for them to generate positive effects. To seek answers to our study questions, the results were analyzed based on the theories of validation- reminiscense- and communication.

Abstract. The trade in prostitution/sexual services is regarded as a major social problem in Sweden. The prostitutes are seen as a group of passive, neglected and exploited victims, subject to repeated and forced outrage. However, there exists a network of sexworkers who claim their free will in selling sex as a trademark. They describe themselves as active subjects with a business of selling sex out of free will. The purpose of this study is to shed light over the way these women create and put forward their identity. The study applies a discourse analysis in order to reveal the rhetoric used by them in describing their identity. Four sexselling women were subject to interviews. The focus is on the interpretation of the repertoire of the expressions used by these women. The results reveal the sexworkers own discourse regarding their roles, attitudes and identities. Their discourse is in glaring contrast to the common discourse as we know it in Sweden. The women expressed views of free will and independence, as well as desire and love. This study gives a theoretical and philosophical background to the complexity in the analysis of how a marginalised subgroup creates an identity in describing themselves in their own words.

No description available.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhällsfråga. I Sverige och även runt om i världen tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste åren och hur den ser ut i nuläget. Denna studie är en litteraturstudie som sammanställer och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna åldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om åldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att ålderdiskriminering förorsakar sämre självförtroende, sämre hälsotillstånd, stress samt psykiska besvär hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter.

Syftet med studien är att kartlägga de klienter som är långtidsberoende av försörjningsstöd utifrån faktorer som t.ex. ålder, kön, sysselsättning, utbildningsnivå och civilstånd m.m. . Datainsamlingen skedde i Söderhamns kommun under våren 2008 genom aktstudier. Kartläggningen omfattas av 108 klienter som har uppburit försörjningsstöd under minst 10 månader under ett kalenderår. Resultatet visar att den största gruppen som är långtidsberoende av försörjningsstöd är ensamstående klienter mellan 20-29 år, relativt jämt fördelat mellan män och kvinnor. Majoriteten är arbetssökande men många är även sjukskriven utan sjukpenniggrundande inkomst. Majoriteten har en låg utbildningsnivå med endast genomförd grundskoleutbildning. I studien har även teorierna marginalitet och social uteslutning applicerats till ämnet.

Kvinnomisshandel har länge varit ett stort problem i samhället men alltför sällan har forskningen fokuserat på andra aspekter av våld mot kvinnor än den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande män utan inslag av våld. Syftet var att öka förståelsen för hur dessa kvinnor blev påverkade av relationen och hur de såg på sig själva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begränsades. Avgränsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gällande psykisk misshandel och kontroll. Som metod användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lång erfarenhet av att leva med kontrollerande män. Noggrann läsning av litteratur och tidigare forskning var nödvändigt för att få förståelse och kunskap om misshandelsförhållanden. Analysen utgick från en narrativ ansats. De viktigaste resultaten som har framkommit i arbetet var att kvinnorna som utsatts för psykisk misshandel blev påverkade av mannens beteende och reagerade på många sätt likadant som fysiskt misshandlade kvinnor gjorde. Mönstret i de kontrollerade förhållanden kunde jämföras med mönster som framkommer i misshandelsförhållanden. Forskningen visade att det fanns paralleller mellan psykisk och fysisk misshandel och att dessa två aspekter ofta hörde ihop. Psykisk misshandel och kontroll kan även vara en startpunkt, och senare utvecklas till fysisk misshandel. Därmed gick det att dra paralleller mellan kontroll och våld, och frågan kvarstår om inte kontroll och dominans kan ses som en form av misshandel av kvinnan.

Syftet med studien är att genom att dela fyra socialsekreterares berättelser om deras arbete med försörjningsstöd på vuxenenheten vid Socialtjänsten nå en djupare förståelse för den kontext de verkar i och vilka generativa mekanismer som kan bidra till, respektive hämma, det sociala arbetets utveckling. Studien som gjordes 2009-10-12 — 2009-12-23 är kvalitativ till sin natur och påbörjades med observationer på plats, vid socialkontoret i Ludvika. Observationerna användes som underlag för semistrukturerade intervjuer med fyra av enhetens socialsekreterare. Intervjuguiden som användes innehöll åtta specifika interaktions- samverkans- eller relationsteman; Klientarbetet, arbetsgruppen, administrativ ledning, politisk ledning, tillsyn och överklagan, organisationsförändringar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan. Uppsatsens resultat visar på att: Långtgående delegation av befogenheter och ansvar i kombination med; dels en starkt regel- och rutinstyrd handläggning; dels en ömsesidigt trygg, harmonisk och tillitsfull arbetsgrupp som fungerar självreglerande genom en repetitiv kollektiv förstärkning av önskade beteenden, kan utgöra en rimlig förklaring till att socialsekreterare - en i teorin potentiell maktfaktor – inte utövar ett större inflytande på socialtjänstens utformning och innehåll. / By sharing four Social Secretary stories about their work with allowance at the Swedish social services, the purpose of this study is to reach a deeper understanding of the context in which they are set, and about the generative mechanisms in that specific setting that can contribute to – or impede – the development of social work. The assessment part of this qualitative study was performed between October 12th and December 23rd 2009. I started out by making observations, later on used as input for an interview guide containing eight themes on the topics of interaction, cooperation and relation: Client work, colleague relations, administrative leadership, political leadership, government control, organizational changes, Public Employment Services, Social Insurance. The conclusions show that a combining set of: Far-reaching delegation of powers and responsibilities in conjunction with, a strong rule-and routine-driven work, and a mutual safe, harmonious and confident group that works self-regulating through a collective repetitive reinforcement of desired behaviors, may provide a reasonable explanation to how come the social secretary - a theoretically potential power factor – do not exert a stronger influence on the social services structure and content

Women, etnicity and illict drug use A litterature review Authors: Cecilia Eriksson & Hanna Rapp Andersson Supervisor: Odd Lindberg ABSTRACT This study aims to examine how womens illict drug use appears in different ethnic groups. The chosen perspectiv is social constructivism. The study is based on 20 scientific studies: 17 from Northern America, two from Great Britain and one from Sweden. Central themes from the studies have been created from different subject viewpoints. The results of this study shows that women have different needs when treatment is required. In addition prevention must consider specific gender and ethnic issues. The patterns of use are different between ethnic groups. Important aspects to consider, besides ethnicity, in research as well as in social work practices are acculturation, heterogenity, cultural heritage and gender stucture. The role of scientific creations of ethnic catergorisations and definitions of illicit drug use are discussed. As a result of our study, the need for cultural competence and cultural sensitivity in social work has been pointed out. Keywords: missuse/abuse, gender, ethnicity, culture, acculturation, shame, social constructivism, litterature review, illict drug use. / Kvinnor, etnicitet och illegalt narkotikabruk En litteraturstudie Författare: Cecilia Eriksson och Hanna Rapp Andersson Handledare: Odd Lindberg Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utifrån en litteraturstudie granska hur kvinnors illegala narkotikabruk gestaltar sig i olika etniska grupper. Granskningen görs utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsens underlag utgörs av 20 vetenskapliga arbeten varav 17 är amerikanska, två brittiska och ett är svenskt. I uppsatsen redovisas centrala teman med utgångspunkt i materialets karaktär. Resultatet visar att kvinnors behov i behandling och prevention, användningsmönster samt prevalens skiljer sig inom och mellan etniska grupper. Viktiga faktorer att ta hänsyn till, utöver etnicitet, vid såväl forskning som det sociala arbetets praktik är ackulturation, heterogenitet, kulturell tillhörighet och genusstrukturer. Resonemang förs kring forskarens roll vid konstruktionen av etniska grupper samt definitioner av illegalt narkotikabruk. Utifrån studiens resultat lyfts behovet av kulturkompetens och kultursensivitet i socialt arbete fram. Nyckelord: missbruk, etnicitet, genus, kultur, ackulturation, skuld, skam socialkonstruktivism, litteraturstudie, illegalt drogbruk