131 |
Sjuksköterskans metoder för att identifiera fysisk smärta hos personer med medelsvår till svår demenssjukdomKarlsson, Emelie, Ohlson, Sara January 2002 (has links)
No description available.
|
132 |
Barns sociala samspel i förskolans miljöerMartinsson, Katarina, Nitér, Maria January 2006 (has links)
Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn. De upptäcker även sina intressen och de utvecklas också socialt och känslomässigt. Teoretikern Lev Vygotsky ansåg att barns utveckling gynnas bäst genom att barn samspelar med andra barn. I förskolans läroplan betonas det att lärandet ska grundas såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. När det sker ett samspel med omgivningen förekommer detta lärande i en mängd skilda miljöer. Förskolans verksamhet ska bedrivas både inomhus och utomhus. Vårt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers syn på barns sociala samspel i förskolans miljöer, inomhus och utomhus, och vilka skillnader det kan finnas mellan dessa miljöer. Vi vill dessutom ta del av pedagogernas uppfattning om vilken av miljöerna som de tror främjar och inspirerar till ett socialt samspel. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Efter sammanställning och analysarbete av vårt intervjumaterial, kom vi fram till att barns sociala samspel i förskolans miljöer kan beskrivas med tre övergripande begrepp; lek, konflikter och kommunikation. För att se skillnader i det sociala samspelet påpekade pedagogerna att samspelet påverkas på olika sätt av hur den pedagogiska miljön är utformad, vilka fysiska förutsättningar som finns i förskolan, samt pedagogernas eget intresse. Den tydligaste skillnaden mellan det sociala samspelet inomhus och utomhus var antalet konflikter.
|
133 |
Psykosocial arbetsmiljö : kommunikation och trivsel i industriella arbetslagGustafsson, Maria, Nilsson, Ann-Louise, Eliasson, Maria January 2006 (has links)
Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.
|
134 |
Stress i socialt arbete : om socialarbetares upplevelser och hantering av stress i sitt arbete.Green, Niklas, Johansson, Tobias January 2012 (has links)
No description available.
|
135 |
Misshandlade kvinnors upplevelser av socialt stödViklund, Elin January 2011 (has links)
No description available.
|
136 |
Äldres individuella behov borde ligga till grund : En studie om dagstidningars framställning av äldre med omsorgsbehovSjölin, Sandra January 2011 (has links)
No description available.
|
137 |
Sambandet mellan socialt stöd och anställningsotrygghet : Med en undersökning av könsskillnaderRibbegårdh, Olof January 2013 (has links)
Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag. Denna genererade svar från 245 respondenter med en medelålder på 61.4 år. Svaren analyserades med multipel linjär regressionsanalys i stickprovet samt uppdelat för män och kvinnor. I motsats till tidigare forskning hittades inget samband mellan anställningsotrygghet och socialt stöd från kollegor eller familj. Könsskillnader hittades i sambanden med kvalitativ anställningsotrygghet. Ålder visade sig ha ett starkt samband till kvalitativ anställningsotrygghet. Resultaten diskuteras och jämförs med tidigare forskning.
|
138 |
Socionomens roll i en naturvetenskaplig värld : En studie om hur kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever arbetet i en medicinskt dominerad arbetsmiljöAllberg, Sofia, Eriksson, Maria January 2009 (has links)
No description available.
|
139 |
”Vi skulle inte få hela ungdomar” : En kvalitativ studie om en skollednings motiv till kamratstödBill, Pontus January 2009 (has links)
No description available.
|
140 |
Stödet som är så nära men ändå så långt ifrån : En kvalitativ studie om rekrytering av deltagare till stödgrupper för barn till missbrukareBjordal, Espen January 2009 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0965 seconds