No description available.

<p>Women, etnicity and illict drug use</p><p>A litterature review</p><p>Authors: Cecilia Eriksson & Hanna Rapp Andersson</p><p>Supervisor: Odd Lindberg</p><p>ABSTRACT</p><p>This study aims to examine how womens illict drug use appears in different ethnic groups. The chosen perspectiv is social constructivism. The study is based on 20 scientific studies: 17 from Northern America, two from Great Britain and one from Sweden. Central themes from the studies have been created from different subject viewpoints. The results of this study shows that women have different needs when treatment is required. In addition prevention must consider specific gender and ethnic issues. The patterns of use are different between ethnic groups. Important aspects to consider, besides ethnicity, in research as well as in social work practices are acculturation, heterogenity, cultural heritage and gender stucture. The role of scientific creations of ethnic catergorisations and definitions of illicit drug use are discussed. As a result of our study, the need for cultural competence and cultural sensitivity in social work has been pointed out.</p><p>Keywords: missuse/abuse, gender, ethnicity, culture, acculturation, shame, social constructivism, litterature review, illict drug use.</p> / <p>Kvinnor, etnicitet och illegalt narkotikabruk</p><p>En litteraturstudie</p><p>Författare: Cecilia Eriksson och Hanna Rapp Andersson</p><p>Handledare: Odd Lindberg</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån en litteraturstudie granska hur kvinnors illegala narkotikabruk gestaltar sig i olika etniska grupper. Granskningen görs utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsens underlag utgörs av 20 vetenskapliga arbeten varav 17 är amerikanska, två brittiska och ett är svenskt. I uppsatsen redovisas centrala teman med utgångspunkt i materialets karaktär. Resultatet visar att kvinnors behov i behandling och prevention, användningsmönster samt prevalens skiljer sig inom och mellan etniska grupper. Viktiga faktorer att ta hänsyn till, utöver etnicitet, vid såväl forskning som det sociala arbetets praktik är ackulturation, heterogenitet, kulturell tillhörighet och genusstrukturer. Resonemang förs kring forskarens roll vid konstruktionen av etniska grupper samt definitioner av illegalt narkotikabruk. Utifrån studiens resultat lyfts behovet av kulturkompetens och kultursensivitet i socialt arbete fram.</p><p>Nyckelord: missbruk, etnicitet, genus, kultur, ackulturation, skuld, skam socialkonstruktivism, litteraturstudie, illegalt drogbruk</p>

No description available.

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap</p><p>Socionomprogrammet, C-uppsats, socialt arbete 41-60 p</p><p>Höstterminen 2005</p><p>Åsa Magnusson & Lina Nyqvist</p><p>Flickors och pojkars vägar in i normbrytande beteende: En kritisk litteraturstudie av ett omdiskuterat fenomen</p><p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar har i alla tider engagerat sig i normbrytande beteende och de har visat sig vara den mest kriminellt aktiva gruppen i samhället. Studiens syfte är att undersöka flickors och pojkars vägar in i ett normbrytande beteende med fokus på relationer, samt att utröna hur diskussionen om könsspecifik behandling gestaltas i forskning. Syftet innefattar även att kritiskt granska framkomna resultat utifrån feministisk teori. Studiens metod bygger på en litteraturstudie i form av tre genomgående teman: vägar in i normbrytande beteende, interpersonella relationer och könsspecifik behandling som i resultatet är redovisade var för sig. I diskussionen förs ett resonemang kring resultaten där de kopplas samman med feministisk teori och teorin om sociala band. Studiens viktigaste resultat är att vägen till ett normbrytande beteende är en komplex process där många olika faktorer påverkar huruvida ett normbrytande beteende utvecklas eller ej. Interpersonella relationer har stort inflytande på ungdomars utveckling. Relationerna verkar inte påverka flickor och pojkar på samma sätt, vilket är en följd av att flickor och pojkar uppfostras olika beroende på biologiskt kön. Dessa könsskillnader avspeglar sig även i könsspecifik behandling. Behandling tycks i allmänhet baseras på könsstereotypa föreställningar vilket ingetdera av könen verkar gynnas av.</p><p>Nyckelord: ungdom, genusteori, normbrytande beteende, interpersonella relationer</p> / <p>ÖREBRO UNIVERSITY</p><p>Department of Behavioral, Social and Legal Sciences</p><p>Education of Social Work, C-thesis in Social Work, 41-60p</p><p>Fall Semester 2005</p><p>Åsa Magnusson & Lina Nyqvist</p><p>Girls’ and boys’ pathways to norm-breaking behavior: A critical review of an old issue</p><p>ABSTRACT</p><p>Historically, youths have always been engaged in norm-breaking behavior (NBB), with adolescents being the most criminal active group in society. The behavior, however, seems to differ in aspects of gender. This study investigates the pathways to NBB, emphasizing the influence of interpersonal relationships. The aim is also to examine what characterizes gender-specific treatment in literature, and furthermore to bring a critical feminist view on reviewed research results. The study is based on a literature review design to enable a whole picture of the topic. In the review different pathways to NBB is described, followed by the role of interpersonal relationships and characteristics of gender specific treatment. In essence, evidence seems to show that the pathway to NBB is a process where several different factors contribute jointly in shaping such behavior. However, interpersonal relationships seem to play an important role in influencing the behavior of the adolescent, though the influence appears to differ in aspects of gender due to the socialization process where girls and boys are brought up differently, which in turn is reflected in gender-specific treatment. Research indicates that treatment in general is based on stereotyped gender assumptions, which might be disadvantageous for both girls and boys.</p><p>Keywords: juvenile, gender theory, norm-breaking behavior, interpersonal relationships</p>

No description available.

<p>Syftet med studien är att genom att dela fyra socialsekreterares berättelser om deras arbete med försörjningsstöd på vuxenenheten vid Socialtjänsten nå en djupare förståelse för den kontext de verkar i och vilka generativa mekanismer som kan bidra till, respektive hämma, det sociala arbetets utveckling.</p><p>Studien som gjordes 2009-10-12 — 2009-12-23 är kvalitativ till sin natur och påbörjades med observationer på plats, vid socialkontoret i Ludvika. Observationerna användes som underlag för semistrukturerade intervjuer med fyra av enhetens socialsekreterare. Intervjuguiden som användes innehöll åtta specifika interaktions- samverkans- eller relationsteman;</p><p>Klientarbetet, arbetsgruppen, administrativ ledning, politisk ledning, tillsyn och överklagan, organisationsförändringar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan.</p><p>Uppsatsens resultat visar på att: Långtgående delegation av befogenheter och ansvar i kombination med; dels en starkt regel- och rutinstyrd handläggning; dels en ömsesidigt trygg, harmonisk och tillitsfull arbetsgrupp som fungerar självreglerande genom en repetitiv kollektiv förstärkning av önskade beteenden, kan utgöra <em>en rimlig förklaring</em> till att socialsekreterare - en i teorin potentiell maktfaktor – inte utövar ett större inflytande på socialtjänstens utformning och innehåll.</p> / <p>By sharing four Social Secretary stories about their work with allowance at the Swedish social services, the purpose of this study is to reach a deeper understanding of the context in which they are set, and about the generative mechanisms in that specific setting that can contribute to – or impede – the development of social work.</p><p>The assessment part of this qualitative study was performed between October 12^th and December 23^rd 2009. I started out by making observations, later on used as input for an interview guide containing eight themes on the topics of interaction, cooperation and relation:</p><p>Client work, colleague relations, administrative leadership, political leadership, government control, organizational changes, Public Employment Services, Social Insurance.</p><p>The conclusions show that a combining set of: Far-reaching delegation of powers and responsibilities in conjunction with, a strong rule-and routine-driven work, and a mutual safe, harmonious and confident group that works self-regulating through a collective repetitive reinforcement of desired behaviors, may provide a <em>reasonable explanation</em> to how come the social secretary - a theoretically potential power factor – do not exert a stronger influence on the social services structure and content</p>

No description available.

<p>Since the middle of the last decade many examples av unsustainable business activities has been revealed, while media and NGOs have shown the public that many companies have failed to take a social and environmental responsibility. Scandals involving corrupt leaders, unacceptable bonus systems and discrepancies in many company's production conditions, has unfortunately become more common. This has lead to an intense debate about company responsibility towards society, in which there are many opinions both for and against a greater responsibility. </p><p>The concept Corporate Social Responsibility (CSR) has arisen as a counterforce against corporate negligence and is a field in witch companies can improve their social and environmental impact on society. CSR is an umbrella term for companies economical, ethical, social and environmental responsibilities and the concept has no univocal definition. The aim with this essay is therefore thru a qualitative method, to try and describe the concept of CSR's  broad meaning. Many companies across the world are today working with CSR. To illustrate how the concept can be interpreted, this essay also contains a section that describes the two clothing companies Odd Molly and WeSCs interpretations of CSR.</p><p>Companies today work with CSR mainly because of two reasons that both have a consequential approach, where the consequences of the company's actions are supposed to be as good as possible, so that the company will gain competitive benefits on the market. The main reason companies work with CSR, is that many costumers today prefer to buy products and services from companies who take a wider responsibility towards society. The second reason is that many companies are afraid to receive a media focus that will reflect negatively over their businesses. To minimize the chances of being reviewed by media, many companies therefore choose to work with CSR "silently", which the survey of Odd Molly and WeSCs CSR-work exemplifies.</p> / <p>Sedan mitten på förra seklet har många exempel på ohållbart företagande uppdagats, då media och NGOs visat allmänheten att många företag brustit i sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. Skandaler med korrupta chefer, orimliga chefsbonusar och brister i många fabrikers produktionsförhållanden har tyvärr blivit allt vanligare. Detta har lett till en intensiv debatt kring företagens ansvarstagande i samhället, inom vilken det finns åsikter både för och emot ett ökat ansvarstagande. </p><p>Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som en motkraft till företagens ansvarslöshet och är ett arbetsområde inom vilket företag kan arbeta för att utöka sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. CSR är ett paraplybegrepp för företagens ekonomiska, etiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande och begreppet har ingen entydig definition. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvalitativ metod försöka redogöra för begreppet CSR mångbottnade betydelse. Många företag världen över arbetar idag med CSR och för att illustrera hur begreppet kan tolkas innehåller uppsatsen ett avsnitt som redogör för klädföretagen Odd Molly och WeSCs tolkningar av begreppet.</p><p>Att företag idag arbetar med CSR har främst två anledningar som båda innebär ett konsekvensetiskt synsätt, där konsekvenserna av företagets agerande ska bli så bra som möjligt, så att företaget ska kunna vinna konkurrensfördelar. Det första skälet till att företag arbetar med CSR, är att många kunder idag föredrar att handla produkter och tjänster av företag som tar ett ökat samhällsansvar. Den andra anledningen är att många företag är rädda för att få ett medialt fokus som reflekterar negativt över verksamheten. För att minska sina chanser att bli granskade väljer därför många företag att arbeta med CSR i "det tysta", vilket undersökningen av Odd Molly och WeSCs CSR-arbete även bekräftar.</p>

No description available.

<p>Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn. De upptäcker även sina intressen och de utvecklas också socialt och känslomässigt. Teoretikern Lev Vygotsky ansåg att barns utveckling gynnas bäst genom att barn samspelar med andra barn. I förskolans läroplan betonas det att lärandet ska grundas såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. När det sker ett samspel med omgivningen förekommer detta lärande i en mängd skilda miljöer. Förskolans verksamhet ska bedrivas både inomhus och utomhus. Vårt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers syn på barns sociala samspel i förskolans miljöer, inomhus och utomhus, och vilka skillnader det kan finnas mellan dessa miljöer. Vi vill dessutom ta del av pedagogernas uppfattning om vilken av miljöerna som de tror främjar och inspirerar till ett socialt samspel. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Efter sammanställning och analysarbete av vårt intervjumaterial, kom vi fram till att barns sociala samspel i förskolans miljöer kan beskrivas med tre övergripande begrepp; lek, konflikter och kommunikation. För att se skillnader i det sociala samspelet påpekade pedagogerna att samspelet påverkas på olika sätt av hur den pedagogiska miljön är utformad, vilka fysiska förutsättningar som finns i förskolan, samt pedagogernas eget intresse. Den tydligaste skillnaden mellan det sociala samspelet inomhus och utomhus var antalet konflikter.</p>