Ensamkommande barn som placerats ut i andra kommuner än sin anvisningskommun, ska efter beslut i kammarrätten flyttas tillbaka till anvisningskommunen mot sin vilja. Syftet är att förstå de olika parternas sätt att argumentera i sakfrågan och sätta dessa argument i relation tillkommunplacering och mottagandet av ensamkommande barn ur ett övergripande samhällsperspektiv. Undersökningen är gjord med konventionell innehållsanalys av två domslutoch ett interimistiskt beslut från kammarrätt samt en textanalys av fyra dokument som beskriver aktuella politiska åtgärder i frågan om kommunplacering och mottagande av ensamkommandebarn. Resultatet visar att argument som legat till grund för kammarrättens avgörande är av generell karaktär gällande vad som är bäst för ensamkommande barn i relation till kommunplacering och mottagande. Myndighetsutövningen gentemot de enskilda barnen förklaras utifrån generella argument snarare än ur ett individuellt perspektiv. Dessa argumenthärleds till den situation som uppstod kring ökningen av ensamkommande barn som uppstodhösten 2015. Det finns därför ett behov av att fortsätta undersöka området då risken att en normativ förståelse av rättsprincipen barnets bästa när det gäller kommunplacering och mottagande för ensamkommande barn inte tar tillräcklig hänsyn till individuella behov. Dettaskulle försvåra möjligheten till individuella lösningar, samt i längden riskera att påverka rättsäkerheten för ensamkommande barn och därmed även rättens legitimitet när det gäller att flytta tillbaka utplacerade ensamkommande barn.

Datorspelande fascinerar många ungdomar, men detta skapar även oro hos många utifrån föreställningar om datorspelandets konsekvenser. Syftet med studien är att undersöka online-datorspelande som social företeelse utifrån ett strukturfunktionalistiskt perspektiv samt upplevda konsekvenser till följd av online-datorspelande. Insamling av empiri har gjorts genom enkät-undersökning och intervjuer. Analysen av vår studie visar att 47% av den totala undersökningspopulationen spelar online-datorspel, att majoriteten av männen spelar varje dag och minst tre timmar per dag, att 10% av de som spelar kan antas ligga i riskzonen för ett beroende och att konsekvenserna inte enbart är negativa utan även positiva. Våra slutsatser är att online-datorspel tilltalar manliga ungdomar och att mycket talar för att populariteten kommer att tillta, även bland kvinnor, att online-datorspel verkar fungera som en meningsfull tillflyktsstrategi för ungdomar som är begränsade att- eller inte kan motsvara etablerade normer och uppnå ideala mål om hur man bör vara för att passa in, att online-datorspelande visat sig kunna innebära risker för negativa konsekvenser och att en viss oro inför detta är både rimlig och positiv. Att online-datorspelande är ett multi-dimensionellt och mycket komplext ämne att studera och som behövs forskas mer på utifrån sociologiska perspektiv.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att, utifrån socialsekreterarnas erfarenheter, identifiera eventuella svårigheter med barnperspektivet som kan ha format deras beaktande av det vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd. Ur resultatet kunde fyra svårigheter kopplat till barnperspektivet urskiljas, vilka sammanställdes under följande spänningsfält: Tillit - kontroll; Föräldrarnas yttersta ansvar - Barnets situation; Generella riktlinjer - individuella bedömningar; Teori - praktik. Dessa har format socialsekreterarnas möjligheter att beakta barnperspektivet genom att de antingen känt sig begränsade eller stärkta i sina handlingsutrymmen. Makt- och rollteorier har använts i analysen för att möjliggöra en förståelse av socialsekreterarnas beaktande av barnperspektivet. Handlingsutrymme fick en övergripande funktion i analysen.

Sammanfattning Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande psykisk sjukdom i Sverige som drabbar många barn. Föräldrar till barn med depression kan uppleva belastningar i vardagen på grund av barnets psykiska ohälsa. Barn och föräldrar kan söka stöd hos BUP. Syfte: Syftet med stu-dien är att förstå hur socionomer på BUP:s öppenvårdsavdelningar i Örebro bemöter föräldrar, till barn som behandlas för depression, vid föräldrastödjande insatser. Metod: Studiens empiri har samlats in genom fem semi-strukturerade intervjuer med socionomer vars arbete innehåller föräldrastödjande insatser. Materialet har sedan analyserats genom hermeneutiskt inspirerad tolkning samt med hjälp av teorier och teoretiska begrepp: stigma, interaktion, relationsteori och empowerment. Resultat: De stödinsatser som erbjuds föräldrar är: psykoedukation, indi-viduellt och gruppbaserat föräldrastöd samt anknytningsbaserad familjeterapi. Ett profession-ellt bemötande för socionomerna innebär: att validera, vara lyhörda och visa förståelse, samt vara förberedda, inneha ett konfrontativt förhållningssätt och vara motiverande genom upp-muntran. De utmaningar som kan finnas handlar om: känslor av otillräcklighet och osäkerhet, hanterandet av föräldrars höga förväntningar, oengagemang eller egna svårigheter, samarbets-svårigheter mellan föräldrar samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Eftersom föräldrar till barn med depression kan ha olika behov beskriver socionomerna att de bemöter föräldrarna indivi-duellt med ett professionellt förhållningssätt. Det professionella bemötandet kan bidra till ett alliansskapande som är viktigt för förändringsprocessen.

The purpose of this paper is to increase our understanding of what constitutes a good leadership in social work. The questions I've chosen are: what competencies are important for a leader in social work? What values and/or ethical principles are important to have/follow as a leader in social work? To get an insight into how you look at leadership in social work in a Swedish context, I have made interviews with fifteen leaders, each and every one of them working within the field of social work. In the interviews I ask open-ended, yet somewhat directed questions, to figure out what characteristics and principles these leaders regard as the foundation of a good leadership. To broaden the studies knowledgebase I've also read, analyzed and summarized previous studies on the subject. I will use these studies to broaden my discussion by looking at similarities. The leaders have been given a chance to communicate what characterizes a good leader within social work. The main goal of the interviews has been to uncover what characteristics, competencies and ethical values/principles these leaders regard as important. The results clearly show that it's important with education and competencies within leadership. They also show the importance of other competencies such as and understanding of economics, psychology, behavioral sciences, conflict management, etc. Furthermore the interviews show that the softer values and ethical principles such as equal rights, empathy and having a salutogenic perspective are given more focus than education and competence. This study shows that leaders in social work praise the transformal leadership model and strive to act according to it themselves. The majority of Swedish leaders in my study don't think there's a difference between leadership in social work versus leadership in other professions. This separates Swedish and American leaders, where a majority of the latter think there's a difference. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring vad som är ett bra ledarskap inom socialt arbete. De frågeställningar jag valt är: vilka kompetenser är viktiga för en ledare inom socialt arbete? Vilka värderingar och/eller etiska principer är viktiga att ha/följa som ledare inom socialt arbete? För att få en inblick i hur man ser på ledarskap inom socialt arbete i en svensk kontext så valde jag att intervjua femton enhetschefer, samtliga verksamma inom socialt arbete i Sverige. Intervjuerna ställer öppna, men något riktade frågor för att ta reda på vilka egenskaper och principer dessa enhetschefer anser ligga till grund för ett bra ledarskap. För att skapa en starkare grund har jag även läst tidigare studier på ämnet, analyserat och sammanfattat de viktigaste punkterna i dessa för att sedan redovisa dem och återkomma till beröringspunkter i diskussionsdelen. Genom intervjuer har enhetscheferna fått delge sin syn på vad som kännetecknar en bra ledare inom socialt arbete. Intervjuerna har främst ämnat svara på frågor kring vilka egenskaper, kompetenser och etiska värderingar/principer som anses vara viktiga för en ledare inom socialt arbete. Intervjuerna visar tydligt att det enligt enhetscheferna är viktigt med utbildning och kompetens inom framförallt ledarskap men även inom ämnen som ekonomi, psykologi, beteendevetenskap, konflikthantering, m.m. Vidare visar intervjuerna att mjuka värden ges större utrymme än kompetens och intervjupersonerna lägger mer fokus vid etiska principer som alla människors lika värden, lyhördhet, empatisk förmåga och se saker på ett salutogent vis. Slutsatser som kan dras är att ledare inom socialt arbete i såväl Sverige som USA främst eftersträvar och lovordar det transformella ledarskapet och alla de kompetenser och etiska värderingar som detta innebär. Majoriteten av de svenska enhetschefer i min studie anser ej att det är någon skillnad på ledarskap inom socialt arbete kontra andra professioner, vilket skiljer sig från den amerikanska studie som lyfts i tidigare forskning.

No description available.

No description available.

This study present a norm-critical analysis of a Swedish social work academic textbook. The aim is to make visible how norms can be created and maintained through written text, but also to analyze whether the current book is inclusive in its language. The study also aim to analyze how the authors write about and portray, for example, gender, sexuality, ethnicity and functionality. The analysis uses a number of discourse analytical tools and focus on norms and normalization processes. The study makes use of a social constructivist perspective and queer theory. An initial quantification of the use of sex-based and gender-neutral pronouns is supplemented by an analysis of these occasions, where the discursive tools are used. In conclusion, the study's results can show how norms about sex, sexuality, ethnicity and functionality can be created and reproduced through text. Because there is only room for two sexes and heterosexuality, the view on gender is maintained as a binary category and heterosexuality as the "normal". The result also shows how clients are categorized and presented as "the other", which contributes to how social workers look at different groups, individuals and social problems.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa hur media, i form av lokaltidningen Länstidningen, porträtterar socialtjänsten i Södertälje kommun. För att besvara syftet utgick vi från en kritisk diskursanalys där vi använde verktyg från Faircloughs tredimensionella modell för att analysera språkbruket i tidningsartiklarna. Utifrån våra huvudresultat kunde vi urskilja fyra diskurser, samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, diskursen om arbetssätt och rutiner samt arbetsmiljödiskursen. Vi tog även hjälp av socialkonstruktionismen som teori för att sätta in diskurserna i ett större sammanhang. Resultatet visade på ett relativt konsekvent språkbruk och utmärkande var att beskrivningar om socialtjänstens arbetssätt och rutiner ofta utelämnades, i kombination med att fakta och bakgrundsinformation sällan förekom. Överlag kunde vi urskilja en ensidig och negativ rapportering om socialtjänsten. / The purpose of this study was to describe how media, in the form of a local newspaper Länstidningen, portrays social services in Södertälje. To fulfill the purpose we took as our point of departure a critical discourse analysis where we used tools from Faircloughs three-dimensional model to analyse the language used in the newspaper articles. Based on our main results, we were able to distinguish four discourses, the collaborative discourse, the financial discourse, the discourse on working methods and routines and the discourse of work environment. We also took help of social constructionism as the theory to contextualize the discourses. The results showed a relatively consistent use of language and what was prominent was that descriptions of the social services' working methods and routines were often omitted, in combination with the fact that facts and background information seldom occurred. Overall, we were able to distinguish one-sided and negative reporting on social services.