<p>I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet. Materialet har sedan analyserats utifrån teorierna KASAM och Empowerment samt tidigare forskning. Resultatet visar att bemötande blir av stor vikt för grunden till en bra relation och insats. Vidare har klientens känsla av vanmakt kunnat påverka delaktigheten med socialtjänsten negativt. Avslutningsvis visar resultatet att en hög meningsfullhet föregås av ett bra bemötande, adekvat information och ett bekräftande av individens egna resurser. Förslag till vidare arbete är att brukarna bör få större utrymme bland landets socionomutbildningar då brukarens expertis idag inte tas upp i tillräcklig stor utsträckning.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser. Den mest framträdande gemensamma upplevelsen är att de inte känt sig delaktiga i sitt utrednings- och placeringförfarande i den utsträckning de hade önskat. En annan viktig slutsats av resultatet är att socialsekreterarens personliga egenskaper och engagemang är av stor betydelse för hur kvinnorna upplevt delaktighet under utredning och placering.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer utifrån dels deras föreställningar om våldsutövande män och våldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och samhällets hantering av frågan på nationell nivå, kommunal nivå och genom socialtjänsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna å ena sidan ser bristande jämställdhet som en orsak till mäns våld mot kvinnor på en generell nivå, å andra sidan förklarade enskilda mäns våldsutövning bland annat utifrån föreställningar om mäns våld som uttryck för männens maktlöshetskänslor. I uppsatsen diskuteras också hur socialsekreterarnas förståelse om mäns våld mot kvinnor i nära relationer står i relation till en rådande könsneutral norm inom socialtjänsten.

Föreliggande studie är en kvantitativ måluppfyllelseutvärdering av behandlingsinsatsen företagspraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjänstens regi och bygger på praktik och behandling. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 16-24 år som är sysslolösa och socialt utsatta. Målet med insatsen är att ungdomarna ska gå vidare till arbete eller utbildning efter avslutad praktik. Syftet med studien var att utvärdera om målet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns något i insatsen som skulle kunna förändras för att fler ungdomar ska uppfylla målet. Studien besvarar också frågor om vilka ungdomar som beviljats företagspraktik och vad socialarbetare som arbetat med ungdomarna tror att ungdomarna upplevde som positivt respektive negativt med insatsen. För att besvara frågorna gjordes en registerstudie av ungdomarnas akter samt två enkätundersökningar med socialarbetare som arbetat med ungdomarna under insatsen. Utvärderingspopulationen består av samtliga 37 ungdomar som beviljats företagspraktik. Resultaten visade att hälften av ungdomarna arbetade eller studerade cirka tio månader efter avslutad insats. Resultaten jämfördes med tidigare forskning av andra insatser/åtgärder som innehåller praktik.

Syftet med vår studie har varit att belysa förekomst och former för samverkan mellan socialtjänsten och BVC i Stockholms stad. Vi har även avsett att belysa hur socialtjänsten ser på anmälningsskyldigheten i förhållande till BVC. Studien baserades på telefonintervjuer med informanter vid socialtjänstens enheter för barn och ungdom i Stockholms 18 stadsdelar. Vi valde att utgå från socialtjänstens perspektiv eftersom de sedan juli 2003 har en skyldighet att aktivt verka för att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn kommer till stånd. Vi har funnit att samverkan mellan socialtjänsten och BVC är mycket vanligt förekommande. Formerna för samverkan har visat sig variera till form och innehåll. Trots utbredd samverkan uppger socialtjänsten överlag att samverkan med BVC inte fungerar tillfredsställande. Dessutom finns det en utbredd föreställning om att BVC-sjuksköterskor inkommer med få anmälningar om barn som far illa på grund av hinder av känslomässig natur.

This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.

Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielärares syn på anmälningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. Lärarna i undersökningen arbetar vid två olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frågeställningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmälningsplikten beskriver några lärare vid två högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osäkerhet i en anmälningssituation? Vilka är dessa i så fall? Vilket stöd beskriver lärarna att det finns inom skolan för den enskilde läraren, om denne överväger att göra en anmälan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun. Lärarna intervjuades var för sig. Studiens resultat relaterades till Berglinds handlingsteori (1995) och tidigare forskning. Resultaten visade att skolorna hade liknande anmälningsrutiner, rektor/elevvårdsteamet gör den faktiska anmälan till socialtjänsten, vilket flera ansåg var bra. Lärarnas uppfattning var att endast allvarligare fall anmäls och att det krävs bevis innan en anmälan görs till socialtjänsten. Resultaten visade också att lärarna skulle vilja veta mer om vad som händer eleven efter en anmälan. Dessutom uppgav de svårigheter med att avgöra om och när en anmälan ska göras. Flera av lärarna nämnde det kollegiala stödet som viktigt och att de skulle vilja ha handledning.

I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet. Materialet har sedan analyserats utifrån teorierna KASAM och Empowerment samt tidigare forskning. Resultatet visar att bemötande blir av stor vikt för grunden till en bra relation och insats. Vidare har klientens känsla av vanmakt kunnat påverka delaktigheten med socialtjänsten negativt. Avslutningsvis visar resultatet att en hög meningsfullhet föregås av ett bra bemötande, adekvat information och ett bekräftande av individens egna resurser. Förslag till vidare arbete är att brukarna bör få större utrymme bland landets socionomutbildningar då brukarens expertis idag inte tas upp i tillräcklig stor utsträckning.

I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser. Den mest framträdande gemensamma upplevelsen är att de inte känt sig delaktiga i sitt utrednings- och placeringförfarande i den utsträckning de hade önskat. En annan viktig slutsats av resultatet är att socialsekreterarens personliga egenskaper och engagemang är av stor betydelse för hur kvinnorna upplevt delaktighet under utredning och placering.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!” etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare. Med socialkonstruktionism och inspiration från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har en analys av empirin samt en jämförelse mellan diskurserna genomförts. Studiens slutsats är att Flashback Forumdiskursen präglas av en stark misstro och en till viss del förlegad kvinnosyn samt att massmediediskursen tycks påverka de övriga diskurserna att presentera en svartvit bild av socialtjänsten och socialarbetare.