Besides entailing various benefits, AI technologies have also led to increased ethical concerns. Due to the growing attention, a large number of frameworks discussing responsible AI development have been released since 2016. This work aims at analyzing some of these proposals to answer the question (1) “Which approaches can be found to ensure responsible AI development?” For this, the theory section of this paper is looking at various approaches, including (inter-)governmental regulations, research organizations and private companies.  Further, expert interviews have been conducted to answer the second research question (2) “How can a unified solution be reached to ensure responsible AI development?” The results of the study have identified the governments as the main driver of this process. Overall, a detailed plan is necessary that brings together the public and private sector as well as research organizations. The paper also points out the importance of education in regard to making AI explainable and comprehensive for everyone. / Utöver de fördelar som AI-teknologier har bidragit med, så har även etiska dilemman och problem uppstått. På grund av ökat fokus, har ett stort antal förslag till system och regelverk som diskuterar ansvarstagande AI-utveckling publicerats sedan 2016. Denna rapport kommer analysera ett urval av dessa förslag med avsikt att besvara frågan (1) “Vilka tillvägagångssätt kan försäkra oss om en ansvarsfull AI-utveckling?” För att utforska denna fråga kommer denna rapport analysera olika metoder och tillvägagångssätt, på bland annat mellanstatliga- och statliga regelverk, forskningsgrupper samt privata företag. Dessutom har expertintervjuer genomförts för att besvara den andra problemformuleringen (2) “Hur kan vi nå en övergripande, gemensam, lösning för att försäkra oss om ansvarsfull AI-utveckling?” Denna rapport redogör för att statliga organisationer och myndigheter är den främsta drivkraften för att detta ska ske. Vidare krävs en detaljerad plan som knyter ihop forskningsgrupper med den offentliga- och privata sektorn. Slutligen anser rapporten även att det är av stor vikt för vidare utbildning när det kommer till att göra AI förklarbart och tydligt för alla.

Society would tell us that women have a superior sense of smell compared to men, but studies on innate olfactory ability have failed to verify these results. Perhaps women outperform men on some tests of olfactory ability due to the effect of a societal bias on perception, instead. The goal of this study was to determine if the presence of a sex-specific societal bias could affect an individual’s olfactory perception by influencing an individual to both rate an olfactory stimulus in line with the presented bias while also perceiving a noticeable difference according to the bias’s expectations. During both biased and unbiased conditions, 32 adults (women, n =16) were asked to smell and rate a set of 20 flasks all containing the same concentration of butanol. The biased scores were the same for both sexes with only the presentation of the bias changing. Participants were also asked to answer a follow-up survey tasked at determining why they rated to two conditions differently. The results showed that participants tended to rate in line with the sex-specific bias for measures of intensity. No difference for intensity scores were observed between the sexes. All 32 participants marked on the follow-up survey that they rated differently between conditions, with the majority of them indicating that they did perceive the biased condition as more intense. The results from this experiment provide support for the hypothesis that the presence of a societal bias can potentially affect how an individual perceives an olfactory stimulus. / Samhället säger oss att kvinnor har ett bättre luktsinne jämfört med män, men studier på medfödd luktförmåga har misslyckats att verifiera detta. Det är möjligt att kvinnor presterar bättre än män i vissa studier om luktförmåga på grund av fördomar som ändrar deras uppfattning om deras luktförmåga. Målet med denna studie var att avgöra om närvaron av en könsspecifik bias kunde påverka en individs luktuppfattning genom att påverka en individ att skatta en lukt i linje med en bias och samtidigt uppleva en märkvärd skillnad enligt förväntningar från biasen. Under två omgångar, en med och en utan bias, ombads 32 vuxna (kvinnor, n = 16) att lukta och skatta en samling av 20 flaskor där alla innehöll samma koncentration av n-butanol. Biasen var samma för män och kvinnor, där endast presentationen ändrades. Deltagarna ombads också fylla i en uppföljningsenkät med syftet att avgöra varför de skattade de två omgångarna olika. Resultaten visade på att deltagarna tenderade att skatta i linje med den könsspecifika biasen för skattningar av intensitet. Ingen skillnad i värden för intensitet observerades mellan könen. Alla 32 deltagare markerade på uppföljningsenkäten att de skattade olika mellan de två omgångarna, och att majoriteten indikerade att de upplevde lukterna med bias som mer intensiva. Resultaten från detta experiment ger stöd för hypotesen att närvaron av en bias potentiellt kan påverka hur en individ upplever en lukt.