No description available.

No description available.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie om hur män i norra Sverige upplever mening och maskulinitet inom hockeysupporterkulturen. Det teoretiska ramverket utgörs av David Inglis resonemang för att definiera kultur; Connells och Messerschmidts teori om hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans teoretiska begrepp intrycksstyrning, fasad och stigma. Det empiriska materialet har inhämtats utifrån ett snöbollsurval och semistrukturerade intervjuer. Fyra av intervjuerna har genomförts ansikte mot ansikte, en av intervjuerna via ett Skype-samtal och en intervju genomfördes via e-mail. Totalt rör det sig om data från sex respondenter. Vi har därefter använt oss av en tematisk analys för att koda, kategorisera och slutligen tematisera materialet. Resultaten visar att respondenterna finner att gemenskapen och sporten utgöra de primära meningsfaktorerna inom supporterkulturen. Resultaten visar också att det förhåller om en komplex maskulinitet som återfinns hos respondenterna. På läktaren råder en hegemonisk maskulinitet som karaktäriseras av egenskaper som styrka och hårdhet, vilket respondenterna förhåller sig negativa till under andra omständigheter utanför läktaren. På läktaren återfinns egenskaperna som positiva egenskaper hos spelarna, men inte nödvändigtvis som manliga.

I denna uppsats kartläggs svenska arbetstagares arbetsvärderingar och arbetsförhållanden samt matchningen mellan dessa två komponenter över tid vid tre mättillfällen. Detta för att se hur värderingar och de upplevda förhållandena relaterar till varandra under denna period och ifall detta har förändrats. Datamaterialet är hämtat från ISSP work orientations modul (1997,2005 och 2015). De dimensioner av arbetet som undersökts är; inkomst, karriärmöjligheter, intressant jobb samt autonomi i arbetet där de två senare är inre dimensioner av arbetet medan inkomst och karriärmöjligheter är yttre dimensioner. Vidare undersöks ifall matchningarna har någon påverkan på arbetstillfredsställelse samt organisatoriskt engagemang för att se huruvida kombinationen av att både värdera något samt få dessa värderingar uppfyllda ger någon extra effekt på dessa två arbetsattityder. För att kartlägga utvecklingen i Sverige har vi undersökt andelen som värderar samt andelen som upplever att de får värderingarna realiserade i arbetet samt kombinationen av dessa. Vidare har vi använt oss av multipel linjär regression för att undersöka matchningarnas påverkan på arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att de faktiska upplevda arbetsförhållandena har gått i en positiv riktning där fler tycks få sina värderingar uppfyllda i arbetet. Vidare visar resultaten att matchningarna tycks ha betydelse för arbetstillfredsställelse där de som både värderar en dimension högt samt får denna dimension realiserad har högre arbetstillfredsställelse än övriga matchningar med en extra hög effekt när det kommer till inre dimensioner av arbetet. Matchningarna har även betydelse för organisatoriskt engagemang där den andelen som både värderar en dimension högt samt får den realiserad har högre engagemang.

Studier har visat att den mediala framställningen av kvinnor ofta är stereotypisk och snäv. Den smala kroppen illustreras ofta som ett ideal och sådana ideal har visats kunna påverka kvinnor och skapa missnöje med kroppen. Tidigare studier har ofta gjorts på unga kvinnor och tonåringar. I denna studie studeras en annan möjlig period under en kvinnas livslinje nämligen graviditeten. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den mediala framställningen av den gravida kvinnan med fokus på kropp och hälsa i tidningen Vi Föräldrar Gravid från 1991–92 och 2016–17 Fyra tidningar undersöktes genom en tematisk analys. Två tidningar från 1991–92 samt två från 2016–17 användes för att även kunna urskilja förändringar över tid. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning och till socialpsykologiskt relevanta teorier från Beck, Giddens och Festinger och aspekter av studiens utfall kopplas till begreppen reflexivet, tillit och rena relationer. Den tematiska analysen visade främst hur kvinnan förväntas ta hand om kroppsliga förändringar och krämpor samt att värna om sitt välmående. I likhet med tidigare forskning visade resultaten att den gravida kvinnan får en paus från den utseende- och kroppshets som annars cirkulerar kring framställningen av kvinnor i media. Ett något överraskande resultat var att under 90-talet fördes diskussion kring nedskärningar i BB, vilket inte återfanns i materialet från idag. Över tid visade resultaten på hur kvinnans situation har förändrats och möjliggjort ökade valmöjligheter och en mer jämställd livsstil. Idag framställs kvinnan mer individualiserad och kopplas inte samman med en man på samma sätt som under 90-talet.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Vi lever i en tid med accelererande tekniska och sociala förändringar vilket utmanar individer, organisationer och samhällen. Det här resulterar i höga förväntningar, på såväl människorna som organisationerna som de tillhör, att öka produktiviteten och det inom snävare tidsramar. Följden blir en påverkan på den psykosociala arbetsmiljön med dysfunktionella organisatoriska beteenden som konsekvens. Inom organisationsforskningen har studierna fokuserat på faktorer som gör organisationer mer effektiva, men nyligen har intresset för organisatoriska utmaningar väckts och begreppet mörka organisatoriska sidor har tillkommit. Denna studie är en kvalitativ studie om och hur tre mörka organisatoriska egenskaper framträder i Försvarsmakten och äldreomsorgen i Sverige. Syftet med studien är därmed att studera hur tre organisatoriska mörka egenskaper; organisatorisk anorexi, organisatorisk girighet samt organisatorisk narcissism tar sig uttryck i de två organisationerna. Dessutom är ambitionen att studera om det finns ytterligare mörka organisatoriska egenskaper i respektive organisation. Studiens huvudresultat visar att de tre mörka organisatoriska egenskaperna finns i båda organisationerna och att en ny organisatorisk utmaning framträder. Den benämns organisatorisk temporalitet och åsyftar informanternas egen tidsuppfattning i frågan att lösa sina tilldelade arbetsuppgifter. Nyckelord: Mörka organisatoriska sidor, organisatorisk anorexi, organisatorisk girighet, organisatorisk narcissism, Försvarsmakten, Äldreomsorg.

Syftet med den här studien har varit att titta på hur behandlare som arbetar inom missbruksvård hanterar sin egen upplevda och faktiska erfarenhet från substansmissbruk. Jag har använt mig av hermeneutisk metodansats för att försöka beskriva och fånga den upplevelse som de 5 intervjuade personerna upplevde. Personerna i studien har noga valts ut och intervjuats utifrån att de arbetar med tolvstegsbehandling. Tolvstegsbehandling är en av de vanligaste metoderna när det kommer till behandling av substansmissbruk idag och används flitigt i Sverige men också runt om i världen. I USA är det erkänd sedan många år tillbaka och i Sverige har den de senaste 20 åren tagit allt mer mark. Den här studien syftar till att försöka förstå hur behandlare inom tolvstegsmetoden/Minnesotamodellen använder sig av sin egen bakgrund i sitt professionella arbete. I studien kom det fram att den främst används för att skapa allians mellan behandlare och klient. Men också för att skapa en trygg relation där identifikation är viktigt för att kunna ge vidare dem verktyg som behandlaren själv har fått genom egenupplevda erfarenheter. / The purpose of this study has been to look at how therapist who work with drug addiction manage their own experiences and actual experience of substance abuse. I have used hermeneutic methodology to try to describe and capture the experience experienced by the 5 interviewed people. The subjects in this study have been carefully selected and interviewed on the basis that they work with twelve-step treatment. Twelve-step treatment is one of the most common methods when it comes to drug abuse treatment today and is used extensively in Sweden, but also around the world. In the United States, it has been recognized for many years and in Sweden it has taken more and more marks over the past 20 years. This study aims at trying to understand how interpreters in the Twelve-Step Method / Minnesota Model use their own background in their professional work. The study found that it is primarily used to create alliance between the therapist and the client. But also to create a safe relationship where identification is important in order to provide further tools that the therapist himself has gained through self-perceived experiences.