Alienationsteori och studier av alienation har i stor utsträckning handlat om blue collar-arbetare. Det faktum att gemene man idag inte jobbar i en fabrik med standardiserade arbetsförhållanden väcker frågan om teorins relevans. Till följd av bland annat samhällelig utveckling där vissa organisationer drivs framåt med hjälp av högutbildad arbetskraft så har begreppet kunskapsarbetare uppstått. I denna uppsats studeras hur inflytande över arbetet, arbetsgivarens engagemang och arbetsplatsrelationer relaterar till alienation hos kunskapsarbetare. Mot bakgrund av sociologiska och socialpsykologiska teorier om alienation definieras alienation som förfrämligandet från arbetet, där kunskapsarbetarens relation till arbetet i termer av hur det får denne att känna sig är centralt. Med hjälp av binär logistisk regression testas de tre faktorernas inverkan på alienation hos 1475 stycken kunskapsarbetare. Av dessa är 808 stycken it-arbetare och 667 stycken universitetsanställda. Resultaten visar att 13 procent av kunskapsarbetarna är alienerade. Vissa aspekter av både dåliga arbetsplatsrelationer och bristande engagemang från arbetsgivaren visade sig ha en inverkan på alienation hos kunskapsarbetare. Det är däremot mycket som skiljer sig åt mellan de två yrkesgrupperna. Bland annat begränsat inflytande över arbetet och otillräcklig återkoppling var en riskfaktor för alienation hos it-arbetare, men inte universitetsanställda. Därmed blir det svårt att tala om kunskapsarbetare som en grupp med gemensamma riskfaktorer för alienation.

This study is a qualitative case study of organizational culture, as percieved by school personnel in relation to the school’s work with social goals. Six participants from a swedish upper secondary school – ranging from teachers to school counselor, were interviewed about their backgrounds, their experiences within the school and their views on values education. These interviews were subjected to qualitative content analysis where four themes emerged from codes and categories. The themes were: Staff Ideals, Stress Time & Priorities, Live-apart Culture, and Hidden Curriculum. The themes describe how the individual habitus’ of staff members meets the organizational culture of the school, where groups and individuals enter into social conflict with each other to forward their own point of view over work procedures and the organizational culture of the school. The result is indicative of how a burdened leadership structure combined with mostly selfgoverning work teams can result in a weak school cohesion, hampering work with social goals as well as resulting in a level of organizational inertia. This is connected to elements of a live-apart culture, where personnel mostly tend to their own “territories”. From this, the school climate is described as ranging from good to “so-so” by participants, with the risk of social problems hidden amongst students.

The aim of this research has been to examine young adults experience of unemployment. Based on eight interviews, a hermeneutic analysis has been made. It turned out that the experiences of unemployment in general were negative, none of the young adults considered it to be one positive or desirable situation. The conclusion of this study indicate that unemployment is one problematic and exposed situation. Unemployment had affected the individuals deeply, both their well-being and self-esteem. The conclusions also indicates that treatment and involvement from staff is crucial to the well-being for the individuals. An active input was considered better than a passive effort for their well-being. The experience of the surroundings inspection could be degrading, pitiful or neutral. During the analysis we used the theoretical concepts of stigma from the work of Erving Goffman, shame and social ties from Thomas Scheff and identity from Richard Jenkins. / Syftet med denna forskning har varit att undersöka unga vuxnas erfarenhet av arbetslöshet. Baserat på åtta intervjuer har en hermeneutisk analys gjorts. Resultatet visade sig att arbetslöshetserfarandet i allmänhet var negativt, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation. Slutsatsen av denna studie tyder på att arbetslösheten är en problematisk och exponerad situation. Arbetslösheten har påverkat individerna på ett negativt sätt, både på deras välbefinnande och självkänsla. En aktiv arbetssökning betraktades som bättre än en passiv ansträngning för deras välbefinnande. Upplevelsen av omgivningens uppfattningar gällande arbetslöshet kan vara nedbrytande, eländig eller neutral. Under analysen använde vi de teoretiska begreppen stigma från Erving Goffmans teori, skam och sociala band från Thomas Scheff och identitet från Richard Jenkins.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur multikulturella hbtq-personer upplever sin vardag och hur de upplever och hanterar sina identiteter. Studien grundar sig på intresset av att undersöka hur flera stigmatiserade identiteter kan samverka och vad dessa innebär för individen. Stigmatiserade identiteter refererar till att individen har en identitet bestående av olika subidentiteter vilka har stigman kopplade till vardera. I denna studie utgör de stigmatiserade identiteterna individernas multikulturella identitet samt deras hbtq-identitet. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer med olika könsidentiteter, sexuella läggningar samt kulturella bakgrunder. Det teoretiska ramverket består av Queerteorin, intersektionalitet, stigmatiserade identitet(er) och globalisering/glokalisering. En hermeneutisk metodansats har använts för denna studie eftersom målet var att komma åt upplevelsen av fenomenet. De övergripande teman som studien kom fram till är; hanteringen av sina stigmatiserade identiteter, den egna relationen till hbtq-identiteten samt kulturens inverkan på hbtq-identiteten. Studiens resultat visar bland annat på den starkt rådande heteronormen som återfinns i flera kulturer som begränsar och skadar hbtq-individer. Trots deltagarnas aktiva försök att motverka normens inflytande, kunde det i olika sammanhang ses hur denna påverkan inte kunde undvikas. Resultatet tyder även på hur heteronormen påverkar familjens förhållningssätt gentemot hbtq-individerna. Deltagarna berättar om vilka strategier de använder sig av för att hantera sina vardagliga liv som hbtq-personer. Studien påvisar vikten av inkludering och förståelse för människor med stigmatiserade identiteter. Då studien ser till intersektionen mellan multikulturalitet och hbtq, något som inte tidigare gjort i Sverige, är det ett givet bidrag till det sociologiska forskningsfältet. Denna studie kan därmed hjälpa att lyfta fram relevansen för vidare forskning inom området.   Nyckelord: hbtq, multikulturalitet, identitet, stigmatisering, hermeneutik

Tillit ses som en av de viktigaste komponenterna inom ledarskapet, där ledaren innehar en nyckelroll som påverkar effektiviteten i organisationens alla nivåer. Eftersom dagens ekonomi kännetecknas av en hög förändringstakt ställs helt nya krav på organisationer som måste anpassa sig till marknadens svängningar. I tider av omstruktureringar och nya ledarskapsideal kan således en hög tillit inom verksamheten bidra till både ökad effektivitet och konkurrenskraft.Studien genomförs ur både ett chef- och medarbetarperspektiv i syfte att få en förståelse för hur ledning och medarbetare upplever tillit i förhållande till ledarskap samt vad tillit har för betydelse för relationen parterna emellan. Resultatet bygger på sex semi strukturerade intervjuer varav tre chefer och tre medarbetare i ett industriföretag som verkar i norra Sverige. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att tillit i relation till ledarskap sker i ett komplext samspel mellan chefen, medarbetaren och deras tidigare erfarenheter, handlingar samt i det sammanhang de verkar i. Tillit skapas genom en ömsesidig relation mellan chef och medarbetare där kommunikation fungerar som ett verktyg för att bygga tillitsfulla relationer. Att känna tillit innebär en förväntan på den andra partens beteende och agerande. Resultatet visar även att en hög tillit inom arbetsgruppen bland annat möjliggör ett fritt arbete, leder till utveckling och lärande samt stärker gemenskapen på arbetsplatsen.

Sverige står idag inför demografiska utmaningar som medför en stor personalbrist på arbetsmarknaden vilket framför allt drabbar vård- och omsorgsyrken där även deltidsarbete är ett vanligt förekommande fenomen. För att möta det stora  rekryteringsbehovet har en central överenskommelse mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisation träffats som innebär att kommuner och landsting i Sverige ska arbeta för att fler ska jobba mer, en så kallad heltidsreform. Undersökningen syftar till att studera enhetschefers samt medarbetares uppfattningar om reformen ur ett chefsperspektiv innan den har implementerats. Undersökning grundas på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med enhetschefer vid en vård och omsorgsenhet i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet visar på att det finns varierade attityder till heltidsreformen bland enhetschefer och personal samt skilda åsikter huruvida reformen påverkar rekryteringsbehovet eller inte. Undersökningen har identifierat skäl till deltidsarbete och avgränsar därmed de grupper reformen främst avser att påverka. Vidare har det framkommit att heltidsreformen kommer kräva en annan organisering med exempelvis fokus påen förbättrad arbetsmiljö och ökad rörlighet mellan arbetsplatser. För att uppnå ökad sysselsättningsgrad bland de anställda krävs ett restriktivt förhållningssätt till deltidsarbetande samt ett långsiktigt tänk genom hela förändringen.

Med denna uppsats har vi som avsikt att undersöka huruvida individer mellan 18-30 år som valt att bli chefer tidigt i sin karriär upplever sin nuvarande arbetssituation. Vidare syftar studien till att beskriva respondenternas upplevelser gällande attityder och uppfattningar om just unga chefer. Forskningsgenomgången i denna uppsats behandlar vilka teorier som vanligtvis förklarar att någon blir chef eller ledare och hur det brukar vara att ha rollen som ung chef i arbetslivet. För att undersöka arbetssituationen är Karasek och Theroells (1990) krav- kontroll- och stödmodell inspirationskälla vilken även den belyses i forskningsgenomgången. För att få fram vårt resultat för denna uppsats har vi använt en kvalitativ ansats och utfört semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som är unga chefer i olika organisationer inom både privat och offentlig sektor. Resultaten visade att respondenterna upplever arbetssituationen som ett uppdrag där det krävs en person som klarar av stressiga förhållanden då arbetsbelastningen upplevs som krävande. Även förmågan att hantera människors olika viljor i komplicerade kontexter framgår som en central del i att fungera i chefsrollen. Angående eventuella attityder och uppfattningar om unga chefer i Sverige berättar respondenterna att det stundtals existerar motstånd kopplat till deras ålder. Den centrala slutsatsen i denna uppsats pekar på att normen för hur chefsyrket är borde ges en mer positiv bild och anpassas efter den realistiska bilden för uppdraget.

In this study our aim was to discover which different factors, “what” and“how”, affect the experience of security (or lack thereof) of female assistantnurses, working in a retirement home consisting of pensioners suffering fromdementia. The study was conducted through semi-structured interviews withsome of the female nurses, using a phenomenological methodology. Thetheoretical approach was based off three different theories. Firstly, we madeuse of Segestens theory regarding the actual feeling of security and secondly astructural and psychosocial theory, and thirdly a gender theory. The premisebeing that the social and structural aspects might be factors that generatefeelings of insecurity. The study found that the majority of the nurses perceivedit to be the same factors, affecting both the experience of security andinsecurity. The greatest factor generating a feeling of security was found to bethe social companionship of the nurses, where as the greatest factors generatinga feeling of insecurity, were found to be the insufficient staffing of theretirement home, as well as the pensioners suffering from dementia. / <p>2019-01-11</p>

The main purpose of this study is to examine the attitude of sociology students to an education with an undefined professional destination. The empirical data consists of interviews with seven sociology students and four teachers at the sociology program at Linnaeus University. A survey has also been conducted to investigate the social backgrounds of the sociology students. The data was analyzed in the light of Gunnar Olofsson´s theoretical concept of ”educational contract”, combined with the theoretical concepts acquired and inherited study resources. The results of this study showed that most of the students in the sociology program came from homes where higher education was not well represented, something contrary to what previous research have said about educational choices. According to previous research, these students do not normally choose an education without a clear connection to a certain occupation. A key result was that it was for all students, of course, to proceed to higher education, which I have interpreted as a consequence of the expansion and normalization of higher education. Another key result was what I choose to call for “full-time abstract”. This phenomenon means that the teachers expect the students to (need) put down 40 hours a week on their studies. However, it turned out that the students studied significantly fewer hours, but they still thought they were doing full-time studies. The explanation for this was that they also worked in addition to the studies. The fact that the majority of the students choose to work in parallel with their studies can also be interpreted as a weak labour-market contract, meaning that the students do not fully trust that their education will generate a relevant work. The students generally had a positive picture of the labor market for sociologists. In addition, they could all see the professional relevance of the education in different ways. This has been explained by the education contract. In essence, the education contract in general and the labour-market contract specifically lacks a specified occupational destination, which serves as a lubricant in that the students lack a clear job of comparing the content of the education. This is an important explanation why the educational contract is maintained for the students during their education.

No description available.