This dissertation was made possible with a Minor Field Study scholarship, financed by SIDA (Swedish International Development Cooperation Agency). The study is based upon the life stories of women participating in a micro finance programme within the Red Cross in Uganda, Entebbe branch. A microfinance programme means giving financial services in the form of small loans for poor people in developing countries. Our purpose is to examine why the women participating in the programme need support to start up their own businesses. Further our emphasis is to examine how the programme affects and changes the life situation of the women participating. Our dissertation is an attempt to an ethnographic study. Empirical findings mainly consist of information gained through conversations with Red Cross workers and women participating in the programme and visits to villages and women groups. A qualitative strategy can further give a description of our methodological approach; we analysed how the women participants themselves described and interpreted their life situation. The study’s results describe how the women’s subordination in relation to men affects to their limited access to resources and vulnerability to poverty. The women’s subordination in the villages is recognized trough situations of exploitation, monopolisation and an acceptance of their marginalised position. Women are by men many times deprived from their benefits in work and excluded from important resources as for example education, because of their allotted labour. The women’s response to their subordination is acceptance, which preserves their situation. The Red Cross micro finance programme improves the women’s life situation in many ways but do not focus on changing their subordination in relation to men, which is the main factor that limits their access to resources and keeps them from rupturing their marginalisation.

This study is an assignment from the council of Södra Småland county to investigate how equality between boys and girls progresses at compulsory schools in Kronoberg county. The study was undertaken to find suggestions on how work with equality could best be stimulated. The key question was to elaborate how a decentralized rule and structural context of an organisation can affect an implementation of political decisions. The methodological approach adopted can be defined as inductive, it was analysed how the respondents from some selected schools in Kronoberg county themselves relate to the concept of equality between men and women and their experience and understanding of how the concept of equality between sex is understood in their work at school. School-legislation today demands that active measures are undertaken to promote equality between boys and girls and in general almost all the respondents of my study describe equality as an utterly important question. My findings although, at the same time, indicate a gap between rhetoric and practice. The findings of my study suggest that structural relations and a decentralised organisation can constitute a hindrance for implementing equality between men and women in schools. The school is a democratic ruled organisation under the influence of many partners but also the staff of administrative employees and teachers. When informal forces, as mentioned, in an organisation stand against formal decisions it may lead to the absence in action. It was concluded from my study that many might consider the concept of equality between men and women as controversial, which in turn may result in a low ranking of priority. It seemed that existing work with equality at compulsory schools most often depends on the efforts made by one individual teacher at every school, whose ability to affect the organisation as a whole often is very limited. The general conclusion from my study’s result, however, is that the schools with its local management need more specified directives and strategies in its work to stimulate equality between boys and girls. There is also a need for education to give the work with equality in our schools a chance to reach all teachers as a collective and not only be a burden to single teachers. / Idag finns det i skollagen och läroplanen krav på ett aktivt och medvetet arbete med jämställdhet inom skolan. Denna studie är ett uppdrag från Regionförbundet Södra Småland som syftar till att beskriva hur arbetet med jämställdhet ser ut på grundskolor i Kronobergs län. Det övergripande syftet för studien behandlar frågan hur strukturella förhållanden kan förklara utfallet av implementeringen av politiska beslut. Avsikten med resultatet är att det skall mynna ut i förslag på åtgärder för hur ett jämställdhetsarbete på skolorna kan främjas. Metoden kan närmast beskrivas som induktiv, jag lät mitt insamlade material definiera studiens problem. Jag använde mig vidare av en kvalitativ strategi, genom intervjuer undersöks rektorers och pedagogers förhållningssätt till jämställdhet och upplevelser av sin arbetssituation. Generellt beskrivs jämställdhet som en ytterst viktig fråga av nästintill alla intervjupersoner, emellertid indikerar mitt resultat samtidigt att det finns ett glapp mellan retorik och praktik. Studien visar att skolans strukturella förhållanden och decentraliserade organisationsform kan utgöra ett hinder för implementering av ett utökat jämställdhetsarbete. Skolan är en demokratiskt styrd organisation som står under ett stort tryck från omvärld och omgivning men också från dess självständiga medarbetare i fråga om vad verksamheten skall innehålla. Ämnets diskutabla karaktär kan därför innebära att jämställdhet får ett lågt prioriteringsvärde. När informella krafter står mot formella beslut finns risk för att ett agerande inom området uteblir, en plan utan praktisk förankring blir beviset på skolans arbete inom området eller en hänvisning till en enskild pedagog. Det jämställdhetsarbete som bedrivs ute på de skolor jag undersökt ter sig ofta vara bundet till en pedagog, vars förutsättningar att sprida kunskapen i övriga organisationen känns små. Sammantaget skildrar resultatet att skolorna och dess lokala ledning behöver tydligare direktiv och strategier i sitt arbete med att främja jämställdhet. Det är även nödvändigt med utbildning eftersom den personliga definitionen av jämställdhet kan skilja sig åt från styrdokumentens, något som i praktiken kan innebära ett motsatt arbete mot syftet i lagstiftningen. För att ge utvecklingsarbetet inom jämställdhet en chans till att förankras i skolornas verksamhet ges förslagsvis också arbetet mer kollektiva former så att det inte enbart belastar enskilda pedagoger.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället.

ABSTRACT Helena Nowachek   The purpose of the following study is to focus upon the possibilities and challenges associated with the transference of corporate culture from one organization to another. I have chosen to address this by looking at the franchise company Jobzone, which works specifically with recruitment and outsourcing. As a method I have interviewed three people in Jobzone: one person who is responsible for education, one franchising boss in Sweden and one franchisee. To delineate the concept of culture I apply both Schein’s model, in which he divides culture into the three levels of artifacts, values and basic assumptions, as well as a general theory of communication. My initial analysis displays that Jobzone, through education and a protocol handbook, is able to transfer artifacts. This may be possible because Jobzone successfully encodes artifacts in such fashion that new organizations can easily decode the information. In order to teach franchisees corporate values, Jobzone distributes ethical rules and arranges franchise meetings. However, because of the communication process, transferring values proves more difficult. Values are harder to encode and decode than artifacts insofar as each corporate culture possess basic assumptions that are themselves likely inexpressible as rules. Jobzone was founded in Norway but now also has companies in Sweden—a factor which may make the process of transferring culture even more difficult. An example of this is the difference in interpretation of the symbol timmermän between Norway and Sweden. A possible conclusion is that transference of a culture becomes more difficult as one moves into deeper levels, and cultural difference renders this process even more complex.

Syftet med vår studie är att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvärvsarbetare och om flexibilitet i arbetet påverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill även finna svar på om kön, civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, har barn/inte har barn, har någon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning på ett datamaterial från 2005 om åsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i åldrarna 18-79 år. Resultatet är att det finns en arbete-familj konflikt även om den är liten och att flexibilitet inte är någon motvikt till konflikten. Vi kan även konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrån civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, barn/inga barn. De som arbetar inom privat sektor känner i högre utsträckning att arbetets krav inkräktar på familjelivet och att familjelivets krav inkräktar på arbetet, än de som arbetar inom offentlig sektor. De som är egenföretagare upplever mer arbete-familj konflikt än de som är anställda. Ensamstående och de som inte har barn känner i lägre grad än gifta och de som har barn att arbetets krav inkräktar på familjelivet och att familjelivets krav inkräktar på arbetet. Kön saknar betydelse för upplevelsen av arbete-familj konflikten.

The main focus with this study was to investigate if there was a difference in level ofeducation and self-rated health and if it could be explained by the amount of control,demands and social support at work. Theories used in this essay are education, health,and the job strain-model (control, demands and social support at work). We used analready done study by Folkhälsoinstitutet (2004) to examine these questions. Theanalysed sample consists of respondents 12 166 aged 18-84 years. The decline was39, 2 %. The data was analyzed in SPSS 17.0 using a logistic regression with selfrated.The results show that there is a significant difference between the educationsgroups and health. The high educations group has better self-rated health. When itcomes to working conditions the high education groups have more control over workand they feel more social support from colleagues and management. But when itcomes to demands they experience more demands at work.

No description available.

En undersökning om svenska mammor som får barn i tonåren, upp till och med nitton år, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans låga ålder, en lägre social status och sämre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. Jämförelser mellan tonårsmammor och mammor mellan 25 och 29 år visar att tonårsmammorna oftare kommer från svåra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, är i högre utsträckning beroende av bidrag, har dåligt självförtroende och får ett mindre socialt stöd. Forskning visar även att barn till tonårsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att få beteendesvårigheter och inlärnings- och språksvårigheter samt begå brott. Syftet är att undersöka om tonårsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer än äldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begå kriminella handlingar. För att mäta barnets kriminalitet har jag tittat på fyra olika orsaker till barnavårdsnämndens ingripande mellan 1962 och 1972; våldsbrott, stöld, skadegörelse och anpassningsproblem. Teorier om vad som påverkar brottslighet tar upp att bakgrundsfaktorer, anknytning till föräldrar och skola samt antilegala influenser kan vara riskfaktorer som leder till kriminalitet. Finns det mycket att förlora på att begå en brottslig handling är sannolikheten lägre att begå brott än om det finns lite eller inget att förlora. En logistisk regression beskriver sannolikheten för att ett visst utfall sker beroende på hur en eller flera förutsättningar ser ut samt identifierar vilka faktorer som är mest lämpliga för att, i mitt fall, förutsäga brottslighet. Resultatet av den logistiska regressionen visar att risken för att begå en kriminell handling är högre för barn med en ung mamma än för barn med en äldre mamma. Det är dock fler faktorer än mammans ålder som påverkar risken för barnets kriminalitet. Mammans utbildning, trångboddhet, barnets attityd till skolan samt barnets poäng i ett skoltest är faktorer som signifikant påverkar kriminella handlingar. Frågan om orsak och verkan uppstår. Är det faktumet att hon är tonårsmamma som i sig leder till negativa livsförutsättningar eller är det de sämre livsförutsättningarna som leder till att hon blir tonårsmamma? Resultatet från denna analys kan inte visa ordningsföljden för hur riskfaktorerna påverkar men kan visa att det är mammans plattform som avgör hur det ska gå för barnet, inte mammans ålder.

No description available.

No description available.