The Scandinavian welfare states – Denmark, Norway, and Sweden – are usually assumed to constitute a coherent and unique social service model, characterized among other things by a high level of universalism. This thesis questions the existence of such a model. It presents cross-country data, which demonstrate that only Denmark complies with the image of the Scandinavian social service model, while Norway and Sweden deviate significantly. Norwegian childcare services and Swedish elderlycare services do not stand out as particularly universalistic in comparison with other Western European countries. Altogether it seems that the Scandinavian countries in terms of social service universalism form a less coherent group than often believed. The main aim of this thesis is to explain this lack of coherence among the Scandinavian social service systems and to understand variations between different service fields. Two main questions are raised: First, why do the Scandinavian countries display different levels of social service universalism? Second, why are there different developments in the Swedish welfare state as to the level of social service universalism between the two major social service fields of childcare and elderlycare? In order to answer these questions, an institutionalist approach is chosen, focusing on the impact of institutional fragmentation in the implementation process between the central government level on one hand and local governments and NGOs on the other. It is hypothesized that a low level of institutional fragmentation implying a concentration of policy-specific authority on the central state level is a positive precondition for the achievement of social service universalism, whereas a high level of institutional fragmentation providing municipalities and/or NGOs with veto points against universalistic social service policies instead has a detrimental impact on the prospects of social service universalism. Empirical data drawing on public documents and national statistics support this hypothesis: In those countries and in those social service fields where a strong concentration of implementative decision making exists, a stronger level of social service universalism has been accomplished than in those where the implementative decision making is heavily fragmented between the central government on one hand and municipalities and/or NGOs on the other. This finding tentatively indicates that the intra-Scandinavian variations of social service universalism across countries and across policy fields are indeed related to different levels of institutional fragmentation in the implementation process.

Ett antal svenska och danska biståndsarbetare berättar i Mutor i det godas tjänst? om sina erfarenheter av vardaglig korruption i utvecklingsländer. Berättelserna kan handla om hur man på bästa sätt undviker att behöva muta någon, till exempel vid gränskontrollerna i samband med hjälpsändningsverksamhet. Samtidigt beskrivs också hur det ibland kan vara nödvändigt, eller rentav oundvikligt, att någon gång bli inblandad i vad som kan tolkas som vardaglig korruption. Detta kan skapa ett dilemma eftersom biståndsorganisationerna under senare år ägnat stor uppmärksamhet åt frågor om korruptionsbekämpning. Biståndsarbetarna upplever att de förväntas försvara eller leva upp till antikorruptiva normer. Samtidigt förväntas de genomföra sitt arbete så effektivt som möjligt i länder och regioner som ofta beskrivs som korrumperade. Med hjälp av diskursanalytiska och socialkonstruktionistiska perspektiv analyseras hur biståndsarbetarna uttrycker sig när de talar om sina möten med korruption – hur deras beskrivningar fungerar retoriskt och hur de är uppbyggda. Hur kan korruption å ena sidan fördömas, å andra sidan förklaras eller rättfärdigas? På vilka sätt kan mutor definieras och omdefinieras? Går det att tala om en etikett för mutor, och hur ser denna i så fall ut? Dessa och andra frågor belyses i boken, som är författarens avhandlingsarbete i sociologi.

The aims of this thesis are to shed light on the handling of fathers’ violence in the context of separation and divorce in Sweden today; and to analytically and empirically relate age, gender and kinship to each other. The aims are fulfilled by three interlinked studies of what constructions and the constructing of age, gender and kinship mean for the handling of fathers’ violence against mothers/co-parents and children: in social policy; by separated mothers; and finally by family law secretaries. Each study builds upon a separate set of qualitative material: public documents from three policy areas; thematically structured interviews with abused, separated mothers and family law secretaries. The empirical results make visible some unintended consequences of current attempts in Sweden to create gender equality, shared parenting, a “new father” and to promote children’s interests. Study one demonstrates that when the politics and policy regarding parenthood, separation and divorce are taken as the point of departure, the contemporary age-, gender-, and kinship-order stands out as patriarchal: as marked by father-power based upon ties of blood to not yet adult children. Furthermore, violent fathers neither exist as a concept nor as a policy problem. The interviewed mothers narrate how they have tried to deal with the co-parent’s/ex-partners’ behaviour as violence but have encountered hindrances; the interviewed family law secretaries’ handling fathers’ violence stands out as more of a non-handling, especially in the case of violence against children. When the everyday constructions and constructing of age, gender and kinship discussed in study two and three are taken together, the contours of the patriarchal order seen through the lens of policy are also made visible: fathers’ space for action is vast; children’ and mothers’ more limited. The analysis shows how political and professional handling of fathers’ violence through a non-handling is made possible by well-established notions of heterosexual relationships, fatherhood, motherhood, age- and kinship-relations, as well as family law secretary-professionalism. However, the two studies based upon interviews demonstrate not just how the everyday constructions and constructing mentioned above can be used to reproduce father-power, but also how this power can be challenged.

Syftet med den här uppsatsen är att se på hur sex mäns syn på och förståelse av våldtäkt ser ut och att undersöka hur detta kan relateras till rådande genusordning, till konstruktionen av genus och heterosexualitet. För att uppfylla syftet med uppsatsen och besvara mina frågeställningar, har jag genomfört en intervjustudie med sex svenskfödda, heterosexuella, medelklassmän födda på 70-talet.Uppsatsen utgår från tanken att vi lever i en genusordning som bland annat karaktäriseras av mäns överordning och kvinnors underordning. Genus förstås som något som ständigt konstrueras. Våldtäkt ses dels som en konsekvens av genusordningen och dels som fungerande upprätthållande av den samma. Tidigare forskning visar att våldtäkt inte kan förklaras med hänvisning till förklaringsmodeller som inte tar hänsyn till konstruktionen av genus och heterosexualitet. Ett sociologiskt och feministiskt angreppssätt för att förstå våldtäkt handlar om att belysa våldtäkt i relation till övriga samhällsstrukturer. Tidigare forskning visar att relationen mellan våldtäkt och annan sexuell samhandling är flytande och att övergrepp kan förstås som något annat än våldtäkt via en rad omständigheter. Överfallsvåldtäkten tjänar som mall för förståelse av alla våldtäkter vilket leder till att endast extrema fall av våldtäkt uppfattas som just våldtäktI resultatdelen redogörs för informanternas förståelse för våldtäkt. Informanterna har en principiell förståelse av våldtäkt som definieras som allt sexuellt som sker efter att kvinnan sagt nej. När diskussionen kring våldtäkt fördjupas visar det sig dock att informanternas principiella förståelse omtolkas. Via en rad omständigheter, visar det sig att det informanterna egentligen avser som en riktig våldtäkt är överfallsvåldtäkten. Jag visar även på hur våldtäkt kan fylla en funktion i skapandet av maskulinitet och hur mäns våld konstrueras som en självklar del av maskulinitet.

Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad – mer ”civiliserad”.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs. dess förmåga att synas och spridas, t.ex. genom tillstånd för evenemangen eller sändningsavtal med kabelbolag. Eftersom den kritik som kom att hota UFCs verksamhet på detta sätt var politisk, och inte i första hand speglade publikens åsikter, har en särskiljning gjorts mellan formell och informell legitimitet.Teoriavsnittet har i huvudsak redogjort för nyinstitutionell teori och teorin om civilisationens process med dess påverkan på sport.I analysen har jag visat att UFC sökt balansera mellan å ena sidan publikens krav på spänning, och å andra sidan mer formella krav på en reglerad verksamhet, kopplat till teorin om hur fritidsaktiviteter påverkats under civilisationens process. I enlighet med nyinstitutionell teori, har detta gjorts genom att man, rent ceremoniellt, uppbådat en reglerad fasad – i linje med formella förväntningar. I det ceremoniella ligger att man kopplar ifrån de egentliga aktiviteterna från den uppbådade fasaden. På det viset kunde UFC tillfredsställa formella krav genom att uppvisa en tävling som var reglerad, och samtidigt behålla publiken med ett tillräckligt spänningsmoment.

Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka. De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det? Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna. Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism. Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken. Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund. Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män. Detta är en fortsättning på en trend som observerats tidigare och kan vara ett tecken på att ungdomars väg mot vuxenlivet blir mer likformig. Samtidigt visar resultaten att de regionala skillnaderna och skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund har ökat. Unga kvinnor och män i storstäder och förorter lämnar föräldrahemmet senare jämfört med ungdomar i övriga delar av landet. Medianåldern vid flytten hemifrån har ökat över tid i storstäder och förortskommuner, både för kvinnor och män. De ökade regionala skillnaderna beror främst på att en allt större andel bor kvar hemma i högre åldrar i storstäderna och deras förorter. En trolig förklaring till denna utveckling är att det blivit svårare att komma in på bostadsmarknaden i dessa områden. I uppsatsen visas att personer med utländsk bakgrund flyttar hemifrån senare än de med svensk bakgrund, men att det är stora skillnader mellan olika ursprungsländer. Ungdomar med nordisk bakgrund följer i stort sett samma flyttmönster som ungdomar med svensk bakgrund, medan ungdomar med bakgrund från övriga delar av världen flyttar markant senare. Skillnaderna mellan personer med svensk och med utländsk bakgrund har också ökat mellan de kohorter som undersöks. Det är särskilt personer som är födda i Sverige med båda föräldrar födda utanför Norden som lämnar föräldrahemmet allt senare jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Detta kan bero på sämre möjligheter att komma in på arbets- och bostadsmarknaden och att fler i denna grupp väljer att flytta hemifrån först när de bildar familj. Sammansättningen av gruppen ungdomar har förändrats på flera sätt mellan de kohorter som undersöks i denna uppsats. Exempelvis har andelen ungdomar med utländsk bakgrund ökat och en större andel unga har varit med om att deras föräldrar separerat under uppväxten. Resultat av en analys där det kontrollerats för region, bakgrund, familjetyp och antal syskon visar att skillnaderna i relativ risk att flytta hemifrån mellan olika kohorter endast förändras marginellt jämfört med en analys utan kontrollvariabler.

Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska ram utgörs av genusteorier så som ”genusskapandet” av Hirdman (2001) och ”doing gender” av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960), Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av Hakim (2000). Enligt de fyra första teorierna kan faktorer så som traditionella könsrollsmönster, normer samt resurser i form av arbete, inkomst och utbildning bidra till att arbetslösa män och kvinnor agerar som de gör. Hakims preferensteori delar upp individer – och framför allt kvinnor – utifrån olika prioriteringar som de gör i livet. Vi redogör för tidigare forskningsresultat som påvisat att olika faktorer som utbildning, inkomst och ålder har en inverkan på fördelningen av föräldraledighet. Framför allt utgör Kugelbergs (1999) forskning grunden för våra uppställda hypoteser, då hennes studies resultat visade att inom den traditionella familjen förkortade den arbetslösa mannen sin ledighet medan den arbetslösa kvinnan förlängde sin föräldraledighet. Våra beroendevariabler är andelen av föräldraledigheten och längden på föräldraledigheten, och de oberoende variablerna är arbetslöshet, utbildningsnivå och ålder. Sammanfattningsvis visar våra resultat från både den deskriptiva delen och regressionsanalyserna att både kvinnans och mannens föräldraledighet i andel och tid ökar när man har angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Den procentuella förändringen för männen blir större än för kvinnorna eftersom deras föräldraledighet generellt är förhållandevis lågt. Avslutningsvis innebär våra resultat att vi förkastar den första hypotesen angående arbetslösa mäns agerande kring föräldraledighet men vi får stöd för den andra hypotesen om kvinnors agerande.

Samhället erbjuder ett stort utbud av träningsmöjligheter, både individuellt och i grupp. Dock rör människor överlag allt mindre på sig och fetman ökar, vilket är ett problem både på individ- och samhällsnivå. Studiens syfte var att få förståelse för träningsgruppens funktion i träningssituationen samt för individens träning. Interaktionen inom träningsgruppen har även studerats. Detta är av intresse då man strävar efter att få fysiskt inaktiva personer att börja träna.Studien utgick ifrån kom-i-gång –gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att få fysiskt inaktiva studenter att börja träna. Studien är kvalitativ med hermeneutiskt inspirerad metodologisk ansats. Data insamlades genom intervjuer med fem respondenter och teoretisk utgångspunkt är symbolisk interaktionism. Resultatet visade att stämningen inom träningsgruppen bör vara positiv och uppmuntrande, för att deltagarna skall hålla kvar träningsmotivationen. Stämningen hjälper även deltagarna att våga prova på nya träningsformer, hitta nya sidor hos sig själva samt bygga självförtroende gällande träning och lära känna nya människor. Denna stämning måste utgå ifrån själva gruppen och kan inte tvingas fram av ledarna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader på barns vanor av fysisk aktivitet utifrån tre skolor i Stockholmsområdet. • Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de här tre skolorna? • Hur aktiva är dessa barn och vilka idrotter förekommer? • Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor? Metod: Undersökningen är genomförd i form utav en kvantitativ studie där datainsamlingen bestod av en personlig enkät som utdelades i klasserna. Svarsalternativen är till största delen slutna. Undersökningsgruppen består av elever ur årskurs 5 och 6 från tre skolor i Stockholms län I undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever. Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skälet till bortfall var elevfrånvaro vid undersökningstillfället. Resultat: Tanken med vår undersökning var att ge övergripande kartläggning över den idrottsliga verksamheten på fritiden både i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet. Målsättningen som också uppfylldes var att se om det fanns några skillnader i vanor av fysisk aktivitet hos eleverna i tre olika skolor i stockholmsområdet. Se hur aktiva barnen i dessa tre skolor var, samt vilka aktiviteter som förekom. Dessutom ville vi veta om pojkarnas och flickornas aktiviteter skiljer sig åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor. I en del fall ser man tydliga skillnader och i en del skiljer det sig inte nämnvärt mycket mellan de tre skolorna. Vi kan tydligt se att fritidsintressena hos både pojkar och flickor i alla tre skolorna allmänt kretsar kring kompisar, idrotta och lyssna på musik medan det på pojksidan i alla tre skolor finns ett begränsat intresse för djuraktiviteter och att vara hemma med föräldrar. På flicksidan fanns istället ett begränsat intresse för motor- och naturaktiviteter. I vår studie idrottar pojkarna mer än flickorna om man räknar till alla tre skolorna även om flickorna är mer aktiva inom föreningsverksamhet. / Aim: The purpose of this study has been to describe the possible differences in children’s habits of physical activity in three different schools in the Stockholm area. • What types of physical activity occur with the students in these three schools? • How active are the children in these three schools and what types of sports occur? • Do the boys and girls activities differ in a comparison between these three schools? Method: The research is accomplished by a quantitative study where the data has been collected from a poll which was handed out in the classes. The poll is made of own questions and formerly used poll questions. The answering alternatives are mostly closed. The selected group is based of students from class 5 and 6 from three schools in the Stockholm County. There were 52 boys and 65 girls included in the research. A total of 117 students participated. Eleven students dropped out and the reason was student absence the day of the poll. Results: The purpose of our research was to give an overall mapping of the athletic activity in the spear time, both in organised form and unorganised, in organisations and outside of organisations, and the physical activity of these youths in their daily life. The goal which was fulfilled was too see if there was any difference in habits of physical activities with the students in three different schools in the Stockholm area. Too see how active the children were in these three schools and what activities occurred. Also we wanted to see if the boys and the girls’ activities differ in a comparison between these three schools. In some cases you see clear differences and in some it doesn’t differentiate very much between the three schools. We can clearly see that the spear time interests with both boys and girls surrounds being with friends, doing sports activities and listening to music while on the boys side in all of the three schools there is a limited interest in animal activities and being at home with parents. On the girls side there is a limited interest in motor- and nature activities.