Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera politikers makt över utsatta grupper – de livstidsdömda. För att på så vis bringa ljus över det förgivettagna livstidsstraffet och dess historia. Jag vill framförallt belysa hur moderaterna genom retorikens hjälp påverkar allmänheten att företrädelsevis hänge sig till moderaternas kriminalpolitiska agenda. Empirin utgörs av olika anföranden vilka strategiskt valts ut från riksdagens protokoll i samband med debatten kring omvandling av fängelse på livstid 1 februari, 2005. De teorier som ligger till grund för denna uppsats är utifrån Michel Foucaults Panoptikon och Thomas Mathiesens den dolda disciplineringen. Vidare har Teun. A van Dijks artiklar: ”Discourse and Manipulation” och ”Principles of Discourse Analysis” utgjort de metodologiska verktygen i denna kritiska diskursanalys. De slutsatser som kan göras genom denna uppsats är att moderata samlingspartiet reproducerar en manipulationsdiskurs framför en övertalningsdiskurs när de framför åsikter kring livstidsstraffet. Denna retorik får långtgående praktiska konsekvenser för de livstidsdömda. Nyckelord: moderaterna, manipulation, livstidsstraff, kritisk diskursanalys, Panoptikon, den dolda disciplineringen

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om två skilda budskap om kroppen återspeglas i Fris-kis&Svettisledares roll. Det ena budskapet handlar om att komma som man är, medan det andra rör sig om att kroppen ska vara hård med väldefinierade muskler. Upplever Fris-kis&Svettisledare en motsättning mellan de båda budskapen och hur hanteras denna i så fall? Vårt empiriska underlag är kvalitativt och intervjuer med åtta Friskis&Svettisledare har ge-nomförts. Våra teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Erich Fromms teori om ägandets och varandets livsform. Vårt resultat visar att Fris-kis&Svettisledarna upplever en motsättning mellan de två budskapen och hanterar denna ge-nom att skapa den användbara och funktionella kroppen. Vidare framkommer att en hierarki som härrör ur hur populärt ens pass är råder, varvid konkurrens emellan ledarna visar sig. Friskis&Svettisledarna spelar rollen att vara vanliga. Att komma som man är har för ledarna betydelsen av att vara vänlig, glad, funktionell och välkomnande.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att bland motionärer som tränar i fysisk aktivitet tillsammans, undersöka gruppdynamiken. Är det verkligen fråga om en egentlig grupp och vilket förhållande står i så fall individen i till denna grupp? Jag har använt mig av en kvalitativ, hermeneutisk metod med semistrukturerade intervjufrågor. Fem personer deltog i min studie, tre kvinnor och två män som alla tränar med andra på Friskis och Svettis. Resultaten analyserades och tolkades utifrån uppkomna tema kopplade till undersökningens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning kring begreppet gruppdynamik. Resultaten visade att träningsgruppen varken var ett renodlat gruppfenomen eller en individuell träningsform. Detta tolkades som att det snarare handlade om ett slags semigrupp som involverar en blandning av de två fenomenen. Vidare framkom att upplevelsen av roller i träningslokalen fanns bland männen men inte bland kvinnorna. Resultaten stöder tidigare forskning på området men motsäger den också på vissa punkter. Nyckelord: träning, grupp, gruppdynamik, roll.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka människors upplevelse av att få ordinationen fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR är en behandlingsform som syftar till att människor ska förbättra sin hälsa genom ökad fysik aktivitet. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua människor som har fått ordinationen FaR. Teoretiska inspirationskällor som använts i studien är Ulrich Becks teori om risksamhället och Aaron Antonovskys teorier om känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogenetiska synsättet. Resultatet visar att de flesta har positiva upplevelser runt ordinationen FaR. Alla intervjuade personer har påbörjat någon ny aktivitet efter att de fått FaR. För flera av personerna har förhållningssättet till fysisk aktivitet förändrats efter att de påbörjat en fysisk aktivitet som varit riktad mot en sjukdomsbild. Förändringen beror på att de har upplevt att den riktade aktiviteten kan hjälpa deras besvär. Det har lett till en ökad upplevd hälsa och livskvalité. Nyckel ord: Fysisk aktivitet, FaR, KASAM, salutogenetiska synsättet, risksamhället, kvalitativa intervjuer.

No description available.

ABSTRACT Juvenile is a phenomena that more or less always has been around in our societies. From a society perspective, a crime is committed if actions that the legislative power of state consider as unacceptable or actions that are punishable. There is no particular explanation to why certain people become criminal; crime can be caused by many different factors at the same time. There are several types of justice. In this essay, it is reparative justice for shoplifting in force, that will be illustrated. The purpose of this essay is to investigate how the shopkeepers experience incidents such as shoplifting or theft in their stores, and how they will react and act if they will be exposed by circumstances like that. In Sweden, a new law of mediation will be introduced 1/1 2008. After that date will all youth between age 15 and 21 will be offered mediation at crime. Due to that, it will also be illustrated what opinion the shopkeepers have about mediation at crime. Also, their attitude towards participating in a mediation process when their stores have been exposed to shoplifting will be illustrated. The research method is qualitative. The empiric data collections have been conducted thru interviews done on site. The interviews have been carried out with 10 different shopkeepers, five from cities and five from smaller villages. This investigation shows that stores frequently meet with shoplifting. Many of these crimes are committed by youth, but far from all. Several of the shopkeepers point out that the present limit of 800:- SEK between shoplifting and theft is way too high. Unless the shopkeepers find themselves have time and resources to report crimes such as shoplifting to the police, they will do that. The shopkeepers who have been interviewed think that mediation at crime is crime preventive to youth and first time shoplifters. Mediation at crime is also a course of action that most of the shopkeepers show willing to do. They, who do not show willing to mediation at crime, think they already have wasted so much time on shoplifters and police interrogations that they do not want to and spend more time on the committer.

Aktiv dödshjälp är bara tillåtet på fem platser världen över och debatten om dess vara eller icke vara går i vågor. I Sverige är dödshjälp olagligt, dock är palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillåtet även om det leder till att livet förkortas. Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av män-niskors inställning till dödshjälp. Tidigare forskning inom området har inriktat sig på statis-tiskt paradigm, vilket begränsar forskningsområden och resultat samt även debatten kring ämnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jämförande forskning samt övrig forskning. Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slå hål på den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjälp av grundad teori. Författaren har inte arbetat utifrån en särskild teori och teorin är såle-des helt grundad i data. Resultatet blev att en trestegsprocess kunde urskiljas ur materialet som representeras av stegen omedveten ignorans, övervägandet och insikt med tillhörande begrepp. Den teoretiska och begreppsliga referensramen består av Giddens teori om modernite-ten, reflexiva samhället och konfiskeringen av erfarenheten. I diskussionen kopplas resultatet samman med tidigare forskning och Giddens teori. Här redovisas en självkritisk del och förslag till framtida forskning. Nyckelord; Euthanasia, attitudes, process, unaware ignorans, delibiration, insight.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förståelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville även undersöka om det fanns några könsskillnader när det gäller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer. De mönster vi funnit som orsaker till separationer är att parterna i en relation på ett eller ett annat sätt upplevde att de tappat bort varandra och glömt bort att kärleken är en aktiv process. När separationen var ett fullbordat faktum såg vi att de inblandade genomförde separationen på ett hanterbart sätt. Resultaten visar att livet efter en separation blir meningsfullt och välmående. Resultaten visar även att det fortfarande finns traditionella könsskillnader innan separationen då det framkom att kvinnorna hade huvudansvaret av hemmets skötsel. Däremot framkom det inga könsskillnader i upplevelsen av separationsprocessen. Nyckelord: Skilsmässor, separationer, relationer, individualisering, modernitet.