Natura 2000, ett nätverk för artbevarande i alla medlemsländer i den Europeiska Unionen, implementeras på olika sätt i olika länder men med beaktning till både bevarande av arter och möjligheter för mänskliga aktiviteter. Tidigare forskning i ett antal EU-länder visar på kunskapsbrist om Natura 2000 bland flera olika aktörer, och i Sverige har resurserna för bevarande av skyddad natur minskat under de senaste åren. Utifrån detta belyser vår studie hur Natura 2000 fungerar i Sverige. Syftet med arbetet är att undersöka perspektiv på Natura 2000 bland personer på myndigheter och kommuner som arbetar med Natura 2000 i Sverige, angående effekter, kunskap och samspel mellan olika samhällsintressen. Genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju respondenter utforskas personernas åsikter om hur arbetet med Natura 2000 fungerar i Sverige, deras personliga kunskapsnivå och allmänhetens kunskapsnivå om nätverket samt deras tankar om samspelet mellan olika samhällsintressen i och i anslutning till Natura 2000-områden. Resultatet relateras till de tre dimensionerna av hållbar utveckling, vilka används som studiens teoretiska ramverk. I resultatet utläses att Natura 2000 kan innebära både ett starkt och svagt skydd för arter i området som det implementeras i, och att variationen kan bero på vilka bevarandeåtgärder som kan genomföras med de tillgängliga resurserna samt vad aktörer tillåts genomföra i områden utifrån den kunskap och avsaknad av kunskap som finns om Natura 2000. Kunskapsnivån bland allmänheten om Natura 2000 beskrivs som relativt låg, medan den personliga kunskapsnivån generellt indikeras vara tillräcklig för respondenternas arbete. I intervjusvaren utläses omfattande samarbeten mellan aktörer angående Natura 2000-arbetet, med varierande framgång. Mänskliga aktiviteter kontrasteras mot arbete för artbevarande, med flera exempel på konflikter. Genom olika prioriteringar i olika områden kontrasteras långsiktigt bevarande mot kortsiktiga ekonomiska fördelar. Samtliga respondenter uttrycker både förtjänster och utvecklingspotential med Natura 2000-nätverket. Genom intervjuerna utläses att bevarandeplanerna är i behov av revidering, och att skyltning för Natura 2000-områden med fördel skulle kunna implementeras. / Natura 2000, a network for species conservation in all member states of the European Union, is implemented in different ways in different countries but with consideration of both conservation of species and possibilities for human activities. Earlier research from a number of EU member states show a lack of knowledge about Natura 2000 among several actors, and in Sweden the resources allocated for conservation of protected nature have decreased in recent years. Based on this our study illustrates how Natura 2000 works in Sweden. The purpose of the thesis is to examine perspectives on Natura 2000 among people who work in authorities and municipalities which work with Natura 2000 in Sweden, regarding effects, knowledge, and interactions between different societal interests. Through six qualitative semi-structured interviews with seven respondents we investigate the respondents’ opinions on the work with Natura 2000 in Sweden, their personal level of knowledge and the level of knowledge among the public about the network, as well as their thoughts on the interactions between different societal interests in and adjacent to Natura 2000 areas. The results are linked to the three dimensions of sustainable development, which are used as the theoretical framework of this study. In the results Natura 2000 is interpreted to be able to entail both a strong and weak protection for species in the area it is implemented in, and the protection may vary depending on the conservation measures that can be implemented with the available resources as well as what the actors are allowed to do in the areas based on knowledge and lack of knowledge about Natura 2000. The level of knowledge about Natura 2000 among the public is described as relatively low, while the personal level of knowledge is generally indicated to be enough for the respondents’ work tasks. The interview responses indicate comprehensive collaborations between actors regarding the work with Natura 2000, but with varying amounts of success. Human activities are contrasted with species conservation, with several examples of conflicts. Through different priorities in different areas the long-term conservation is contrasted against short-term economic benefits. All respondents express both advantages with and potentials of progress for the Natura 2000 network. Through the interviews it is gathered that the management plans need to be revised, and that signs for Natura 2000 areas could be beneficial to implement.