Bakgrund Världshälsoorganisationen uppmanar länder att införa skatt på drycker som innehåller tillsatt socker. Detta eftersom studier visar på att högt intag av sockersötade drycker kan ha negativa effekter på hälsan. Flera länder har infört en skatt på sockersötade drycker. I dagsläget finns ingen sådan skatt i Sverige. Syfte Att undersöka människors attityder till en eventuell skatt på sockersötade drycker i Sverige och undersöka om det finns skillnader i attityd beroende på kön och ålder. Metod En webbaserad enkät användes för att samla in data. Det insamlade materialet analyserades sedan deskriptivt och med hjälp av det statistiska testet Mann-Whitney U test i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat Totalt deltog 113 personer. 65,5 % av deltagarna identifierade sig som kvinnor och 34,5 % identifierade sig som män. Flera deltagare var positiva till införandet av en skatt på sockersötade drycker i Sverige. Det fanns inga attitydskillnader mellan kvinnor och män. En attitydskillnad mellan yngre (18–33 år) och äldre (34–79 år) deltagare identifierades, där äldre i högre utsträckning ansåg att människor i Sverige behöver minska sin konsumtion av sockersötade drycker. Slutsats Flera deltagare var positiva till en skatt på sockersötade drycker, vilket kan bero på hög acceptans gentemot skattemedel i Sverige. Studien visade även att fler äldre ansåg att konsumtionen av sockersötade drycker bör minska i Sverige, vilket kan tänkas bero på att äldre är mer hälsomedvetna än yngre, samt att äldre, på grund av lång arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå, kan ha bättre ekonomiska förutsättningar att betala en skatt på sockersötade drycker.

Minst 400 miljoner människor lider i dagsläget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vår uppsats är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma påverkar samhället i Sverige och utvärdera förebyggande åtgärder med utgångspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras därför på redan befintlig forskning. För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma är det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen på ohälsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förändrade livsstilen, låg utbildning och låg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohälsosamma varor bidrar till fetma. Vi har kommit fram till att fetma har både fysiska och psykiska effekter som påverkar samhället. De fysiska effekterna är förtida död och olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ II diabetes och cancer. De psykiska effekterna består bland annat av låg självkänsla och känslor av utanförskap. Ytterligare effekter är diskriminering och försämrade sociala relationer, vilket tillsammans med de psykiska effekterna tyder på att viktiga behov enligt Maslows behovshierarki inte tillfredsställs. Enligt Solows tillväxtmodell har även sjukdomarna och förtida död en negativ effekt på tillväxten genom produktionsbortfall, högre administrativa kostnader för företag och minskade skatteinkomster för staten. Vi har genom att använda en cost-of-illness analys kommit fram till att den totala samhällskostnaden för fetma ligger mellan 6,2 och 14 miljarder, dock finns en stor osäkerhet i beräkningen. För att undvika dessa effekter behövs åtgärder för att förebygga fetma. Baserat på de orsaker vi tagit upp har vi diskuterat effektiviteten av åtgärderna sockerskatt, förmedling av information och övrig reglering. Slutsatsen är att fördelarna med sockerskatt är större än nackdelarna men att mycket förarbete om framförallt priselasticitet ännu återstår innan ett eventuellt införande. Vidare resulterar diskussionen i att förmedling av information är en bra åtgärd om man riktar den till de lågutbildade och integrerar den redan i unga år. Angående den sista diskuterade åtgärden, övrig reglering, är slutsatsen att marknadsföring, speciellt till barn, och tillgången på sötsaker borde regleras, samtidigt som fysisk aktivitet bör stimuleras och märkningen av livsmedel vidareutvecklas. Vidare anser vi att en samordning av alla åtgärder är central då vi tror att fetma bättre förebyggs när flera åtgärder samverkar.

Inledning: Många barn får i sig mycket mer socker än det rekommenderade dagliga intaget. Enligt Världshälsoorganisationen är idag 381 miljoner barn drabbade av övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om införandet av sockerskatt kan bidra till att minska barnfetma och övervikt, vilket i så fall skulle kunna vara en bidragande faktor till förbättrad möjlighet till en god hälsa och ett långt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar som speglade studiefrågan analyserades och sammanställdes. Resultat: Läskskatt är mest effektiv då den är volymbaserad och ligger på 20% eller högre. Hur stor viktreducering läskskatt leder till beror på konsumentens ålder, kön och socioekonomiska ställning. Störst blir viktreduceringen bland barn och ungdomar, vilka är de som konsumerar mest läsk i befolkningen. Diskussion: Studien visar att det inte längre är hållbart för nationer att förlita sig på att befolkningen kan hantera sitt kaloriinatg på egen hand. Att beskatta just läsk är både praktiskt att implementera och en nödvändig hälsoåtgärd. Först då konsumenterna själva känner en motvilja att konsumera livsmedlet, samt förstår kopplingen mellan högt sockerintag och den egna hälsan, ger sockerskatt maximal effekt. / Introduction: Many children consume more sugar than the recommended daily intake. According to the World Health Organization, 381 million children today are affected by obesity or overweight. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the introduction of sugar tax can help reduce childhood obesity and overweight, which could be a contributing factor to improved opportunities for good health and longevity. Method: A systematic literature study where 15 scientific articles reflecting the study matter were analyzed and compiled. Result: Sugar sweetened beverage tax is most effective when it is volume based and is 20% or higher. That weight reduction taxation leads to depends on the consumer's age, gender and socioeconomic position. The biggest reduction is the weight reduction among children and adolescents, who consume the most sugar sweetened beverages in the population.  Discussion: The systematic review shows that it is no longer sustainable for nations to rely on the population to manage their calorie intake on their own. Taxing sugar sweetened beverages is both practical to implement and a necessary health measure. Once consumers feel a reluctance to consume the groceries, and understand the connection between high sugar intake and their own health, sugar tax gives.

Unhealthy eating habits are one of the main causes of deteriorating health and premature death among Sweden’s population. Foods containing added sugars are common today and they rarely contain the nutrients that are essential for our bodies to stay healthy. Overconsuming sugar can lead to several diseases, including obesity and caries. Obesity in turn increases the risk of suffering from cardiovascular diseases, cancer, stroke, and diabetes type 2. The health effects of sugar are costly to society and a sugar tax on sugar-sweetened beverages is a possible financial instrument to improve public health and at the same time reduce healthcare costs. The cost savings and tax revenue can then be used to finance further implementations of strategies to improve the public health of the citizens of Sweden. The purpose of this essay is to investigate whether it is socio-economically viable to introduce an excise tax on sugar-sweetened beverages in Sweden. The drinks that would be affected by the tax are sodas, juices, energy drinks, sport drinks and ciders. A cost-benefit analysis is the economic method that will be used in this essay to investigate the issue. The possible costs and benefits from the implementation of a tax are identified and valued in monetary terms. In addition to this, a sensitivity analysis is carried out to test how sensitive the project is to differences in estimated costs and benefits. The calculations of costs and benefits are based on secondary data and statistics from previous studies as well as reports and statistics from Swedish authorities. The results of this essay show that the benefits of a tax on sugar-sweetened beverages had exceeded the costs, which is also showed by the cost-benefit ratio which is 1,47 and thus exceeds 1. The sensitivity analysis shows that the results are stable and credible since alternative values of costs and benefits also would lead to cost-benefit ratios exceeding 1. Based on the results, a recommendation is made to introduce an excise tax on sugar-sweetened beverages in Sweden, since the introduction is estimated to be socio-economically viable. / I denna uppsats utförs en kostnads-nyttoanalys för att undersöka om det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa en punktskatt på sötad dryck i Sverige. De drycker som skulle påverkas av skatten är läsk, juice, saft, energidryck, sportdryck, cider samt måltidsdryck som är sötade med socker eller naturligt innehåller en hög sockerhalt. Socker har endast negativ påverkan på vår hälsa och överkonsumtion av socker är en orsak till ett flertal sjukdomar som är vanligt förekommande idag, bland annat övervikt och karies. Övervikt ökar i sin tur risken för att drabbas av fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, stroke och diabetes typ 2. Hälsoeffekterna av socker är kostsamma för samhället och en sockerskatt på dryck är ett möjligt styrmedel för att förbättra folkhälsan och samtidigt minska dessa kostnader. Kostnadsbesparingarna kan därefter distribueras till viktiga ändamål, exempelvis för att finansiera ytterligare strategier för en bättre hälsa hos befolkningen. Resultaten i uppsatsen visar att fördelarna av en skatt på sötade drycker hade överstigit kostnaderna, vilket går att se då nyttokostnadskvoten som beräknas uppgår till 1,47 och alltså överstiger 1. Utöver kostnads-nyttoanalysen utförs även en känslighetsanalys för att testa hur känsligt resultatet är för förändringar av värdet för olika parametrar som kommer påverkas av införandet av skatten. Känslighetsanalysen visar att resultatet är stabilt och trovärdigt då även alternativa värden leder till en nyttokostnadskvot som överstiger 1. Resultatet används som grund för en rekommendation om att införa en punktskatt på sötade drycker i Sverige, då införandet är samhällsekonomiskt lönsamt.