Bakgrund: Antalet personer med psykisk ohälsa ökar i Sverige och allt fler söker vård. Allt fler patienter söker sig till den somatisk akutsjukvården vilket gör den påfrestande arbetsbelastningen mer utmanande. En patient med psykisk ohälsa lever i en komplex situation och på grund av detta är det utmanande som sjuksköterska att skapa en fulländad förståelse för patientens välbefinnande. Att främja den vårdande relationen och värna om sjuksköterskans roll inom omvårdnad blir på så sätt utmanande. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan upplever vårdande relationer med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva artiklar varav två var kvantitativa. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs modell. Reslutat: Det framträder fyra teman i resultatet. Varje tema är starkt influerande i den vårdande relationen. De teman som framkommer är: miljöns betydelse, känslor och erfarenheter, attityder och okunskap och behov av kompetens. Konklusion: Okunskap i kombination med tidspress, bristande kommunikation, attityder och bristfällig strukturell miljö påverkar sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet med patienter med psykisk ohälsa negativt. / Background: The number of people with mental illness is increasing in Sweden and thenumber of healthcare seekers increases. More and more patients are looking for somaticemergency care, which makes workload more challenging. A patient with mental illnesslives in a complex life situation and therefore it´s challenging for a nurse to create acomplete understanding of the patient's well-being. Strengthening the caring relationshipand preserve the nurse's role in nursing will therefore be a challenge. Objective: Thepurpose is to describe how nurses experiences caring relationships with patients withmental illness in somatic emergency care. Method: A literature review. Result: Fourthemes appear in the result. Each theme is highly influential in the caring relationship. Thethemes that emerge are: The importance of the environment, emotions and experiences,attitudes and lack of knowledge, and need of qualification. Conclusions: Unknowledge incombination with time pressure, lack of communication, attitudes and inadequate structuralenvironment adversely affects nurses' experiences of the care meetings with patients withmental illness.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett symtom på psykisk ohälsa som sedan millennieskiftet uppmärksammats i allt högre utsträckning. Den första kontakten med vården personer med självskadebeteende tar sker ofta via den somatiska akutsjukvården. Patienter vittnar om negativa upplevelser i mötet med dessa vårdinstanser. Det är därför av värde att öka kunskapen om hur sjuksköterskor upplever mötet med patienter med självskadebeteende. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar söktes via databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och Web of Science. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Av resultatet har framgått tre huvudkategorier vilka var: Sjuksköterskans tankar och känslor; Kompetens och kunskap; Faktorer som påverkar mötet och vården. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård erfor både positiva och negativa upplevelser i mötet med patienter med självskadebeteende vilka frammanade olika känslor och tankar hos sjuksköterskor. Gemensamt för studierna var att sjuksköterskor uppgav att de hade bristande kompetens och kunskap i samband med omvårdnaden av dessa patienter. / Background: Deliberate self-harm is a symptom of mental illness that ever since the turn of the millennium has been increasingly highlighted. The first contact with healthcare a person with deliberate self-harm often takes place via the somatic emergency medical care. Patients testify to negative experiences in the meeting with these care instances. Therefore, it may be useful to investigate how nurses perceive the meeting with patients with deliberate self-harm. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses’ experiences of meeting patients with deliberate self-harm in somatic emergency medical care. Method: The study was conducted as a literature review where 15 scientific articles were sought via the databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and Web of Science. The articles were quality-reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: In the process of describing nurses’ experiences, three main categories emerged which were: The nurse's thoughts and feelings; Competence and knowledge; Factors that affect the meeting and care. Conclusion: The result showed that nurses in somatic emergency medical care had both positive and negative experiences in the meeting with patients with deliberate self-harm which evoked different feelings and thoughts among nurses. Common to the studies was that nurses stated that they had a lack of competence and knowledge about this patient group.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer vid flera tillfällen under sin arbetskarriär stöta på patientgruppen i somatisk vård. För att utforma en bra vård för patienterna krävs ett humanistiskt arbetssätt med en personcentrerad inriktning. Patienter upplever ofta att de inte blir bemötta med respekt. De upplever stigmatisering när de söker vård på den somatiska akutmottagningen av sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk akutsjukvård.Metod: Studien använde en kvalitativ ansats i form av litteraturstudie för att beskriva sjuksköterskans upplevelse. Resultat: Fyra teman identifierades organisatoriska faktorer, professionella aspekter, sjuksköterskans inre konflikt och sjuksköterskorna egna upplevelser. Vid vård av patientgruppen upplever sjuksköterskan brist på kunskap och rädsla för att göra fel. Därför uppkom det missförstånd mellan patient och sjuksköterska. Konklusion: Sjuksköterskan upplever svårigheter med att utöva vård till patienter med psykisk ohälsa. De ville ha mer kunskap och bättre samarbete i vården för att känna trygghet att hjälpa patientgruppen på rätt sätt. / Background: Nurses will on several occasions during their working careers encounter the patient group in somatic care. In order to give good care to the patients, a humanistic approach with a person-centered focus is required. Patients often experience that they are not treated with respect. They become stigmatized when they seek care in the somatic emergency department of nurses. Aim: The aim was to describe the nurse's experience of caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Method: The study used a qualitative approach with a literature review to describe the nurse's experience. Results: Four themes were identified, organizational factors, professional aspects, nurses’ internal conflict and nurses’ own experience. When caring for the patient group, the nurse experienced a lack of knowledge, fear of making mistakes and misunderstandings between patient and nurse as some of the situations that could arise. Conclusion: The nurses’ experience difficulties in providing care to patients with mental illness. They want more knowledge and better collaboration within health care to feel secure in helping the patient group in the right way.